Massiva nedskärningar försvårar reformen för yrkesutbildningen

Bild: Wilfred Hildonen

Den regionala tillgängligheten är viktig. Reformen ger möjlighet till flexibilitet, men nedskärningarna begränsar onekligen möjligheterna.

Yrkesutbildningen genomgår just nu den största reformen på årtionden. Riksdagens kulturutskott är inne på målrakan med behandlingen av reformen. Många saker i reformen är bra, medan vissa aspekter väcker farhågor och frågor. Nedskärningarna på nästan 200 miljoner euro är massiva och försvårar genomförandet av reformen.

En av de stora förändringarna som föreslås är att varje studerande får en personlig utvecklingsplan för kunnandet. Tidigare erhållen kunskap ska erkännas och kunskap kan inhämtas på olika sätt via utbildningsavtal på arbetsplatserna eller via närundervisning.

Att räkna tillgodo tidigare erhållen kunskap är vettigt och ändamålsenligt. Framför allt personer som deltagit i arbetslivet en tid och som redan kan en del av branschen har nytta av detta i och med att studierna försnabbas.

Samtidigt slopas indelningen i vuxen- och ungdomsutbildning och intagningen till olika utbildningsprogram ska ske året om. Att slopa indelningen medför en viss flexibilitet och kan bidra till att hålla utbildningsutbudet någorlunda intakt trots nedskärningarna.

En stor fråga under behandlingen av reformen i kulturutskottet är att trygga närundervisningen. Hur ska vi trygga att de studerande (främst unga) som verkligen behöver närundervisning också får den i framtiden då hela strukturen för och innehållet i yrkesutbildningen ser helt annorlunda ut?

Under en längre period har vi kunnat se en tydlig minskning av närundervisning. Minskningen varierar från bransch till bransch och skillnader förekommer också mellan läroinrättningarna. Också under den period då staten kraftigt ökade resurserna till yrkesutbildningen skedde en minskning.

Minskningen i närundervisningen under en längre period kombinerat med de massiva nedskärningarna som förverkligas nu, väcker förståelig oro. Också på finlandssvenskt håll har det skett en minskning av närundervisningen. Studerandeorganisationerna har uttryckt oro för hur vi också efter reformen ska kunna trygga alla ungas rätt till tillräcklig undervisning och handledning. Reformen får inte leda till en situation där brist på tillräcklig undervisning möjliggör en form av legaliserat utanförskap och försvårar studier och placering i arbetslivet.

Eftersom reformen medför stora förändringar har man diskuterat hur personer med funktionsnedsättningar klarar av utbildningen i fortsättningen. Det är otänkbart att vi skulle kunna godkänna en reform som försvagar den här gruppens möjligheter till utbildning på lika villkor.

En annan viktig del av reformen är den inlärning som i allt större utsträckning kommer att ske på arbetsplatserna. Hur mycket klarar arbetslivet av att svälja? Uppskattningen varierar beroende på region och bransch. Flera instanser har efterlyst utbildning av och för arbetsplatshandledarna för att vi ska kunna trygga kvaliteten.

Den regionala tillgängligheten är viktig. Reformen ger möjlighet till flexibilitet, men nedskärningarna begränsar onekligen möjligheterna.

Finansieringen reformeras så att den sporrar utbildningsanordnarna att till exempel se till att studerandena avlägger sin examen och placerar sig på arbetsmarknaden. Nackdelen är att grundfinansieringen anses vara för liten (50 procent) och att finansieringen från statens sida är svår att förutse. Grundfinansieringen borde vara högre så att en viss ekonomisk förutsägbarhet och stabilitet kan tryggas.

Reformen möjliggör bra saker, men flera frågetecken kvarstår. Inte minst frågan om arbetsfördelning, samarbete och möjligheter till profilering på finlandssvenskt håll borde nu också diskuteras. För att reformen ska kunna godkännas måste riksdagen göra förändringar så att bland annat frågetecknen som nyss nämndes kan rätas ut.

Mikaela Nylander riksdagsledamot (SFP), medlem i riksdagens kulturutskott

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00