Massiv krigsövning i Europa

USA:s megamanöver US Defender Europe 20 har inletts. Förutom USA deltar 17 andra Natoländer i den totalt 7–8 månader långa manövern som involverar 37 000 soldater, den största i Europa på 25 år. Dessutom deltar Finland och Georgien.

Men Finland (och Norge) är inte direkt involverade i US Defender Europe, understryker Försvarsministeriet. Finland deltar i en av de mindre övningar som omfattas av Defender Europe. Den viktigaste är den estniska Spring Storm, som ingår i den USA-ledda Saber Strike-övningen i Litauen. Norge deltar endast i Saber Strike.

Inalles sju andra krigsövningar ingår i US Defender Europe i avsikt att skapa ett "nätverk av slagfält" främst i Polen och Baltikum för att öva krig mot Ryssland, ett klart budskap till Moskva.

US Defender Europe-manövern täcker nästan hela Europa; från Belgien och Nederländerna i väster, Tyskland och Tjeckien i Centraleuropa till Italien i söder och Estland, Lettland, Litauen, Polen och Georgien i öst.

USA:s kostnader ligger kring 180 miljarder dollar. Manöverns totala pris står skrivet i stjärnorna.

Ca 20 000 amerikanska soldater och utrustning kommer att landa på flygplatser i Belgien, Nederländerna, Tyskland och Estland. Därifrån förflyttas tung utrustning, bland annat 480 stridsvagnar, med tåg mot den ryska gränsen. Ca 9 000 amerikanska soldater stationerade i Europa kommer även att delta, liksom 8 000 från de andra Natoländerna. Truppförflyttningarna inleddes i januari och beräknas pågå land-, sjö-, flod- och luftvägen främst genom Tyskland, Polen och Baltikum fram till april. Huvudövningen utspelas i april, maj. Returtruppförflyttningarna beräknas vara över i juli.

De amerikanska och de allierades soldater skall genomföra både simulerade och verkliga övningar i hela Tyskland, Polen och Baltikum. Manövern i sin helhet omfattar dock även Nordeuropa och Georgien.

Ändamålet med manövern är att uppvisa militär övermakt och demonstrera förmågan att snabbt förflytta kraftfulla enheter från USA till Natos östra flank.

Hela upplägget utgör en extrem provokation mot Ryssland. Direkta konfrontationer mellan Nato och ryska enheter kan inte uteslutas. Manöverns tidpunkt är medvetet vald. Det här året är det 75 år sedan Röda armén befriade det nazistiska judeutrotningslägret Auschwitz och inledde befrielsen av Europa från fascismen.

Natos konfrontationskurs med Ryssland inleddes redan på 90-talet då kärnvapenalliansen började expansionen österut. Detta trots löften från USA:s och Västeuropas ledare då Berlinmuren föll att man inte skulle expandera fram till ryska gränsen. Från 12 medlemsländer 1949, 16 länder 1990, omfattar Nato nu 29 länder (22 EU-länder). Finland och Sverige har långtgående avtal med Nato och båda länderna deltar årligen i stora Nato-krigsövningar.

Medan hela världen debatterar klimatförändringens framfart och annan miljöförstöring tillåter Europas regeringar, inklusive Finland, att världens största enskilda klimatförstörare, USA:s armé som dessutom har förorenat grundvattnet med farliga fluorerade kemikalier (PFSA) vid över 200 militärbaser i USA, att härja på en kontinent som i samtidshistorien har genomgått två ödesdigra krig som skördade 75 miljoner liv. Krig som inte inleddes av Ryssland, som nu utgör målet för manövern, utan av Österrike-Ungern, samt Tyskland som nu åter marscherar mot ryska gränsen.

Då finländarna röstade om EU-medlemskap utmålades EU som ett fredsprojekt. Finland var alliansfritt. Nu övar vi krig med Nato, inhandlar jaktplan för 10 och krigsfartyg för 2 miljarder euro. EU:s budget omfattar för första gången (2021–2027) en försvarsfond på över 11 miljarder för bland annat samarbete inom militärindustrin vilket för oss närmare ett gemensamt försvar.

Vad hände med EU-fredsprojektet? Vi kräver att EU återlämnar sitt Nobels fredspris eller skänker det till en organisation som verkligen arbetar för fred.

Antti Seppänen Pand – artister för fred rf Lea Launokari Kvinnor för Fred Elisabeth Nordgren Svenska Fredsvänner i Helsingfors

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

6 saker att tänka på när du jämför lån

Mer läsning