Masken – trädgårdens bästa vän och den viktigaste ingrediensen i en frodig trädgård

"Skulle du se hur jag hanterar mina maskar skulle du skratta dig fördärvad. Jag är väldigt försiktig och mån om dem och pysslar om dem för att de ska trivas", säger Börje Remstam. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Hör du till dem som ryser av obehag när du ser en slingrande daggmask? Tänk om! Odlaren Börje Remstam pratar med sina slingrande kompisar och slår hål på två maskmyter.

De är små och oansenliga, ja rent av äckliga tycker en del. Men inte Börje Remstam, tvärtom, han sjunger daggmaskens lov. Han har täckodlat sin 1 800 kvadratmeter stora trädgård i Eskilstuna i Sverige i fyrtio år. I dag för stället tankarna till Edens lustgård med sin enorma blomsterprakt och sina stora, fina skördar av frukt och grönt.

– Jag har daggmasken och täckodlingen att tacka för detta. Maskarna har varit mina medarbetare under alla år och har gett mig tonvis med näringsrik gödsel och mull ovanpå min lera, säger Börje.

Han kallar sig maskodlare och berättar att han gärna småpratar med sina små gödselmakare.

– Skulle du se hur jag hanterar mina maskar skulle du skratta dig fördärvad. Jag är väldigt försiktig och mån om dem och pysslar om dem för att de ska trivas.

Täckodling

När maskarna får arbeta i trädgårdslandet äter de upp organiskt material och omvandlar det till näringsrik jord som de bajsar ut. För att få dem att frodas gäller det därför att bjuda på bra mat. Löv, gräs och gamla nedvissnade växtdelar är perfekt maskmat.

En daggmask kan bli över 25 centimeter lång och gräva sig sex meter ner i marken. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Det är anledningen till att täckodling är så bra. Börje var tidigt ute med denna metod. Den innebär kortfattat att han täcker alla rabatter med ett tjockt lager organiskt material som kan bestå av allt från löv, gräs, halm och hö till växtavfall och flis. Ja, till och med kartong och tyg. Lagret får förmultna, som en slags direktkompost, ovanpå trädgårdslanden. Det gör att han både får fin mull, men också slipper vattna landen, även under de torraste perioderna på sommaren, eftersom fukten hålls kvar i jorden. Under löv- och växttäcket råder det full aktivitet.

– Täckodling och daggmask i samarbete med allt övrigt liv i jorden passar som hand i handske. I en bra jord kan det finnas hela 500 maskar per kvadratmeter, säger Börje.

Var och en av dem ger ett gram näringsrik humus per dygn, vilket betyder ett halvt kilo fin jord per dygn och kvadratmeter. Det blir snabbt mängder som är svåra att få till på konstgjord väg.

– Dessutom är detta gödsel så mycket bättre än allt annat man kan köpa i handeln.

I Norden finns det ett 20-tal olika daggmaskarter. Den vanliga daggmasken är gråaktig och kan bli upp till 30 centimeter lång, medan kompostmasken är rödorange och bara blir cirka 5–10 centimeter.

Alla arter är lika viktiga. De luckrar upp jorden, gödslar med sin avföring och bidrar till ett bra pH-värde.

En daggmask är väldigt stark. Den kan flytta en jordklump som väger 50–60 gånger sin egen vikt.

Daggmaskar kan bli upp till sex år gamla och övervintrar långt ned i jorden, där det är frostfritt.

Var inte för ivrig att städa undan växtavfall, löv och gräsklipp från trädgården – då får maskarna ingen mat. Behåll i stället maskmaten och du kan se fram emot en vackert prunkande tomt.

Maskar kan vara smartare än vi anar. De drar nämligen ned 70 procent av alla löv med bladspetsen först, inte skaftet, för då blir det stopp.

Daggmaskar är tvåkönade men i parningen måste två individer mötas

Redan för 2 000 år sedan var masken hyllad. I Egypten utfärdade drottning Cleopatra år 69–30 f. Kr. ett förbud mot att föra daggmaskar ut ur landet. Daggmasken var dessutom heligförklarad.

Källa: Boken ”Min dröm om lustgården” av Börje Remstam.

Skapar kalk

I jorden finns även en mängd mikroorganismer som inte går att se med blotta ögat. De gör förarbetet på det organiska materialet innan maskarna tar vid och börjar mumsa. De är även ansvariga för efterarbetet när masken har bajsat ut sitt fina gödsel. Då tar mikroberna vid igen och bearbetar avföringen ytterligare, för att skapa den näring som växterna vill ha.

Maskarna bidrar även till ett bra pH-värde i jorden.

– Det beror på att de har körtlar som gör att de kan skapa kalk. Deras avföring innehåller också kvävefixerande bakterier. Maskspillning är tre till sju gånger så näringsrik som jorden den hamnar i, säger Börje.

Det sägs att de även bidrar till färre sniglar i trädgården.

– Sniglar föredrar sur jord, med lågt pH-värde, så när maskarna ger jorden ett bra, neutralt pH-värde trivs inte sniglarna lika bra.

Glöm konstgödsel och köpejord. Om du tar väl hand om dina maskar kan du få finfin mull och en prunkande vacker trädgård att njuta av. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Bannlyst spade

Den som har en maskrik jord slipper gräva för att lufta jorden, eftersom de små djuren skapar gångar och hålrum. I Börjes trädgård är spaden bannlyst, eftersom den riskerar att döda de små medhjälparna genom att dela dem mitt itu. 

– Det är en myt att maskar kan fortsätta leva som två om de går av på mitten. Så jag använder aldrig spade.

Om han absolut måste luckra upp jorden, till exempel innan han sår, använder han en treeggad kultivator där en krok är bortsågad och den andra böjd. Då kan han lufta såraden försiktigt.

Tro inte heller på myten att maskar skulle vara skadliga för växternas rötter och äta upp dem. Det är en missuppfattning som lett till att man dödat maskar under historiens gång.

– De har inga tänder och kan därför inte bita av rötter. Tvärtom trivs växternas rötter väldigt bra i maskarnas gångar, som kan gå ända ned till två, tre meters djup, för där finns det mineraler som de hämtar upp. Så masken är en trädgårdsmästares allra bästa vän.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Efterfrågan ökar men under svåra tider är det upp till bevis för private banking-tjänster

Mer läsning