Martin Luthers mörka sida: Ville driva ut alla judar

Bild: Mostphotos

"Bränn ner judarnas synagogor och skolor. Förstör deras bostäder och låt dem bo på särskilda ställen som zigenarna. Ta ifrån dem alla bönböcker och talmudskrifter. Förbjud deras ocker och ta ifrån dem deras kontanta tillgångar. Vem skrev så? Adolf Hitler? Nej, Martin Luther år 1543 i sitt verk "Om judarna och deras lögner".

I år firas att 500 år förflutit sedan den tyska teologen Martin Luther den 31 oktober 1517 presenterade sina 95 teser som skulle bana väg för reformationen och den evangelisk-lutherska kyrkan som etablerades i många länder i Nordeuropa.

Under jubileumsdagarna minns man Martin Luther som den modiga teologen som med risk för sitt eget liv satte sig upp mot påvens maktmissbruk och försvarade den vanliga människans rätt till frälsning och rätt att ta del av bibeln på sitt eget språk.

De mörka sidorna av Martin Luther vill kyrkan i dag ogärna vidkännas. Det var inte bara judar Luther betraktade som samhällets avskum, också bönder som gjorde uppror väckte Luthers avsky. För även om han försvarade den lilla människan så predikade han respekt och ödmjukhet för överheten.

De bönder som, delvis inspirerade av Martin Luther, gjorde uppror och krävde en rättvisare fördelning av jord och egendom hade ingen förståelse att vänta från reformationens ledare. Tvärtom ansåg Luther att de upproriska rebellerna förtjänade att dräpas:

"Låt alla som kan hugga, dräpa och sticka ner dem, öppet eller i hemlighet, eftersom ingenting kan vara vidrigare, mer nedbrytande eller mer djävulskt än en som gör uppror. Det är som om man måste döda en vansinnig hund: om man inte dödar den, blir man själv dödad och hela landet tillika med en själv. Jag tror inte att det finns en enda djävul kvar i helvetet; de har alla farit i bönderna. Deras galenskap går bortom alla gränser."

Det var 1525 som Luther i en sju sidor tjock skrift tog avstånd från böndernas krav på rättvisa. Då hade bondeupproret övergått till ett härjartåg. Borgar, slott och kloster plundrades och brändes, adelsmän och godsherrar stacks ihjäl. Man räknar med att upp till 100 000 bönder dödades innan ordning åter härskade i Tysklands fursteriken.

Hade pappa Hans Luther fått som han ville skulle lille Martin aldrig ha funderat onödigt mycket på eviga frågor utan blivit advokat i enlighet med faderns önskan.

Valde klostret

Innan Martin Luther engagerade sig mot bönder och judar hade han suttit oräkneliga timmar och grubblat över sin tro och på den katolska kyrkans roll. Martin Luther fick inte det att gå ihop, det som påven sade i Rom och det som han läste i sin bibel.

Hade pappa Hans Luther fått som han ville skulle lille Martin aldrig ha funderat onödigt mycket på eviga frågor utan blivit advokat i enlighet med faderns önskan. Martin Luther föddes 1483 och skickades till skola i Eisenach och Magdeburg. Skoltiden jämförde Luther senare med helvetet och skärselden.

Som sjuttonåring inledde Luther studier vid Erfurts universitet som han kallade för ölhall och horhus. Fyra år senare fick han en magisterexamen och skulle fortsätta med juridikstudier, men de kom snabbt av sig. Martin Luthers stora intresse var teologi och filosofi. Efter ett besök i hemmet den 2 juli 1505 kom han ridande tillbaka mot Erfurt när han överraskades av ett åskväder djupt inne i skogen. En blixt slog ner invid hästen och Luther ropade dödsförskräckt: "Hjälp, sankta Anna, jag ska bli munk."

Det var ett löfte som han inte ansåg sig kunna bryta. Trots faderns vilda protester sålde Martin Luther alla sina studieböcker som överflödiga, tog farväl av släkt och vänner och skrev den 7 juli 1505 in sig i ett augustinerkloster i Erfurt.

Fakta

Martin Luther

1483 född i Eisleben.

1505 lämnar studier i juridik och går i kloster.

1512 teologie doktor och professor vid universitetet i Wittenberg.

1517 attackerar påven och katolska kyrkan i 95 teser som han presenterar i Wittenberg.

1521 förklaras fredlös av påven, flyr till slottet Wartburg där han översätter nya testamentet till tyska och skriver en kyrkopostilla som utgör grunden för evangelisk predikan.

1525 gifter sig med tidigare nunnan Katharina von Bora.

1529 Luther ger ut stora katekesen för präster och lilla katekesen för vanligt folk.

1530 i den augsburgska bekännelsen enas protestantiska riken om en ny kyrkoordning.

1546 dör Luther i Eisleben 62 år gammal. Begravs i Wittenberg.

Nu gick det snabbt. På två år var Martin Luther prästvigd, ytterligare några år senare besökte han påven i Rom och blev teologie doktor vid universitetet i Wittenberg.

Frälsning till salu

Startskottet för Martin Luthers protester är påven Leo X:s beslut att finansiera uppbyggandet av Peterskyrkan i Rom med försäljning av avlatsbrev. Den som köpte av de påvliga breven försäkrades syndernas förlåtelse och frälsning.

Dominikanermunken Johann Tetzel sålde med framgång avlatsbreven över hela Tyskland. Hans säljargument var bland annat: "Så snart penningen i kistan klinga, så ska själen ur skärselden springa." Tyska bankirfirmor skötte försäljningen, av vinsten gick hälften till Rom medan hälften delades mellan tyska bankirer och ärkebiskop Albrecht av Brandenburg.

Martin Luther kunde inte godkänna tanken på att frälsning går att köpa för pengar. Han skrev ett brev i 95 teser till ärkebiskopen och protesterade mot avlatsbreven. Kanske Luther även spikade upp teserna på kyrkdörren i Wittenberg, så sägs det, men experter tvivlar på spikhistorien.

Tack vare Gutenbergs tryckkonst fick teserna snabbt stor spridning. På två veckor fanns de att läsa över hela Tyskland och två månader senare hade de nått övriga Europa. Även om Luther inte från början ville bryta med påven var tes nummer 86 att betrakta som en öppen stridsförklaring: "Varför låter påven, som är rikare än Krösus själv, bygga Peterskyrkan med pengar från fattiga troende, snarare än med sina egna pengar?"

Martin Luther blev hjälte för alla som ifrågasatte påven. Teologer samlades i Wittenberg för att föra protesten vidare. Reformationen hade fått en rivstart.

Påven var van vid kritik från reformivrare, att det fanns otaliga teologer av olika slag som satte sig på tvären brukade han inte bry sig om. En lagom dos hot brukade återföra också den envisaste präst till ordningen. Men Luther var av annat virke. Han tvärtom skärpte sin kritik ytterligare och hävdade att påven inte hade exklusiv rätt att tolka bibeln och att varken påven eller den katolska kyrkan var ofelbar.

Påven svarade 1521 med bannlysning. Martin Luther förklarades fredlös, hans böcker och pamfletter svartlistades och order gavs om att han skulle arresteras. Samtidigt förklarades det vara brottsligt att ge Luther mat eller skydd.

Nu kom fursten Friedrich III av Hessen till undsättning. Slottet Wartburg i Eisenach blev Luthers fristad för ett år.

Nunna blir fru Luther

Martin Luther översatte nya testamentet till tyska och fördjupade sin kritik mot kyrkan, bland annat försäkrade han munkar och nunnor att de inte begick synd om de bröt mot kyskhets- och andra löften.

Samtidigt radikaliserades en del av reformationens anhängare, de nöjde sig inte med att förklaras jämlika inför Gud, de krävde jämlikhet också i livet på jorden. Martin Luther återvände till Wittenberg där han påsken 1522 i tio predikningar skarpt tog avstånd från användning av våld för att uppnå förändringar. Han betonade att det kristna budskapet gick ut på kärlek, tålamod, välgörenhet och frihet. En bättre värld skulle man uppnå genom att lita på Guds ord och de världsliga myndigheterna, inte genom att sätta sig upp mot dem.

Som 42-åring gifte sig Luther med den 16 år yngre Katharina von Bora. Hon var nunna som han hade hjälpt att fly från kloster. Redan tidigare hade protestantiska präster gift sig, men med Luthers äktenskap var det katolska kravet på celibat slutgiltigt raserat, i denna del av världen.

Paret Luther fick sex barn av vilka fyra överlevde till vuxen ålder. Familjen levde anspråkslöst för att far i huset aldrig lyfte något honorar för alla de otaliga böcker han skrev och som spreds över världen. I stället blev boktryckarna rika.

I Sachsen byggde Luther upp den nya kyrkan med nya gudstjänstritualer. Bland annat skulle psalmerna sjungas på tyska. Luther skrev stora katekesen som var en handbok för präster och lilla katekesen som begripligt förklarade grunderna i den kristna tron för vanligt folk.

Ingen medling

Bara åtta år efter bannlysningen av Martin Luther hade reformationen vunnit terräng i så många tyska och schweiziska riken att ledande protestantiska teologer samlades i Marburg i Hessen för att göra upp gemensamma regler för den nya kyrkan.

Man hade att enas om femton teser. Fjorton kunde alla omfatta, men frågan om nattvarden utlöste häftiga gräl. Var Jesus verkligen närvarande i kött och blod eller bara symboliskt, skulle teologerna gräla om i flera månader. Hur kan Jesus vara närvarande på många olika platser samtidigt, frågade en fraktion medan Luther svarade att Jesus finns överallt.

Enighet kunde inte nås, ändå skrev de flesta under en överenskommelse som 1530 förenade de protestantiska länderna. Schweizarna ställde sig utanför, än i dag splittrar synen på nattvarden protestantiska kyrkor.

Samtidigt som reformationens män diskuterade nattvard i Marburg hotades den katolska världen av turkarna som dragit norrut och redan stod utanför Wien. Kejsaren för det tysk-romerska riket ville ha ett snabbt slut på de religiösa grälen för att kunna gå mot turkarna i enad front. Därför kallades reformationens ledare till Augsburg för förhandlingar.

Martin Luther kunde inte delta, dödsdomen mot honom var fortfarande i kraft. Men hans närmaste män reste till Augsburg och läste upp överenskommelsen från Marburg, som följaktligen började kallas den augsburgska bekännelsen.

Den katolska kyrkan var inte beredd till eftergifter utan gav protestanterna några månaders respit att överge sitt kätteri och åter underkasta sig påven. Alternativet var krig, hotade man.

Detta var sista försöket att ena kyrkan. Martin Luther konstaterade att ytterligare förhandlingar var lönlösa. De protestantiska furstarna grundade nu en egen militärallians för att försvara sig mot eventuell katolsk aggression.

Pogromer

Det var först mot slutet av sitt liv som Martin Luther engagerade sig i judefrågan. Då var han redan känd över hela Tyskland och hans verk hade fått rekordstor spridning. Vad Luther än sade hade det en mycket stor genomslagskraft.

Uppmaningen att fördriva och slå ihjäl judar kom därför att efterföljas och leda till pogromer i många tyska städer under hela senare delen av 1500-talet, och också senare. Men den unge Martin Luther var från början inte alls judefientlig, tvärtom.

Judarna hade visserligen förnekat Jesus och korsfäst honom, visste Luther, men till en början ansåg han att deras gärningar kunde förklaras med att de inte hade fått den rätta tron. När reformationen slog igenom skulle äntligen också judarna få höra sanningen om Jesus Kristus, inse att han var frälsaren och djupt beklaga det bemötande Guds son fick 1500 år tidigare, trodde Luther.

Han hade fel. Hur Luther och andra ledande präster än predikade det kristna budskapet för judarna så vidhöll de sina förfäders åsikt att Jesus inte alls var gudomlig utan bara en bråkstake som fick vad han förtjänade.

Att judarna förnekade Jesus av okunskap kunde Martin Luther förstå. Men att de förnekade frälsaren också efter att ha fått ta del av de heliga skrifterna och hade hela den evangeliska kristendomen dukad på ett färdigt bord var ändå höjden.

Denna otacksamhet kunde inte Martin Luther fördra så han satte sig 1543 ner och skrev pamfletten "Om judarna och deras lögner". Boken skulle tryckas i många nyupplagor, framför allt på 1930-talet.

Man ska minnas att förföljelsen av judar pågick över hela Europa i många hundra år. Martin Luther var därför på inget sätt unik i den frågan.

Unik är Luther däremot för att han lyckades sätta sig upp mot påven och skapa en helt ny evangelisk kyrka som utvecklades till en folkkyrka i Nordeuropa.

I morgon publicerar vi en intervju med ärkebiskop emeritus John Vikström där han talar om Martin Luthers och reformationens betydelse för skapandet av den nordiska välfärdsstaten.

Den ursprungliga ingressen är korrigerad 30.10 2017.

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning