Mariette Hägglund litar inte på talibanernas löften

Tjugo år efter att USA inledde sitt krig mot terrorismen är det i hög grad över. Frågan är hur USA kommer att positionera sig i framtiden och reagera på nya konflikter samt vilket EU:s eget aktörskap är, säger forskaren Mariette Hägglund. Bild: Niklas Tallqvist

Fjorton miljoner afghaner är i behov av hjälp samtidigt som omvärlden har frusit bistånd till landet på grund av talibanernas maktövertagande. Det är en paradox som måste lösas om man vill undvika en ännu större humanitär kris, säger forskaren Mariette Hägglund.

Det har varit hektiska veckor för Mariette Hägglund, forskare vid Utrikespolitiska institutet.

Hennes perspektiv är freds- och konfliktforskningens, och hon har fördjupat sig bland annat i icke-statliga aktörer som utmanar regeringar i Mellanöstern samt USA:s så kallade krig mot terrorismen. Därför har hon varit en efterfrågad gäst i tv-studior och för intervjuer när händelserna i Afghanistan har eskalerat.

Vägen hit har inte varit alldeles rak för henne, men ändå har pusselbitarna fallit på plats naturligt. Sin magisteravhandling skrev Hägglund om internflyktingskap i Irak på grund av IS. Hon har fördjupat sig i Iran och sedan den tid hon bodde i USA har den amerikanska utrikespolitiken kommit nära.

– På Utrikespolitiska institutet är mitt arbete en kombination av det jag tidigare har jobbat med.

Ålder: 30.

Från: Hangö.

Bor i: Esbo.

Familj: Mamma och styvpappa, pappa och styvmamma, syskon och styvsyskon.

Aktuell med: Forskare vid Utrikespolitiska institutet. Kommenterar ofta händelserna i Afghanistan.

Karriär: Kandidatexamen i sociologi 2015 och magisterexamen i freds- och konfliktforskning 2019. Praktikant vd FN-representationen i Schweiz, forskningsassistent vid Johns Hopkins University i USA, praktikant vid FN:s befolkningsfond i Sydafrika, praktikant vid Finlands ambassad i Iran.

Gör på fritiden: Sportar, hoppar fallskärm, tycker om att resa i arbetet och privat, läser, tittar på dokumentärer.

Om fem år: Hoppas vara på god väg med min doktorsavhandling, skulle gärna delta i en civil krishanteringsoperation och kan förhoppningsvis bättre arabiska och franska.

Hennes intresseområde är aktuellt på flera plan. I dagarna har det gått tjugo år sedan 11 september-attackerna. Det var de som fick USA:s president George W. Bush att utropa kriget och invadera Afghanistan – som USA nu har dragit sig ur.

Har USA förlorat kriget mot terrorn?

– Om man tänker på att talibanerna är en av de motståndare som USA stred mot och som nu är tillbaka vid makten ser det inte så bra ut, säger Mariette Hägglund.

Som i många av sina svar är hon noga med att ge den kontext som visar på komplexiteten i situationen. Ibland letar hon efter rätt ord på svenska. Det är hennes modersmål, men arbetet går i hög grad på engelska och finska.

Hägglund påpekar till exempel att den amerikanska insatsen förändrades under årens gång, från att ha fokuserat på terrorbekämpning till att bli ett mycket vidare uppdrag om att försöka få Afghanistan att stå på egna ben. USA kunde inte vara kvar i landet för evigt, men situationen nu visar också hur svår miljön är. Och sättet som USA och västländerna sedan drog sig tillbaka på – nej, det var ett misslyckande. Likaså finns det mycket EU-länderna kunde ha gjort bättre.

Klart är enligt henne att talibanernas maktövertagande, och kaoset vi har kunnat se, har gett energi och inspiration till andra rörelser som strävar efter detsamma: att få bort USA och ta makten. Bland annat palestinska Hamas har gratulerat talibanerna och använt bilderna från Kabuls flygplats i propagandasyfte, de bilder där människor ramlar av lyftande flygplan i en operation som verkade både oplanerad och oorganiserad.

Evakueringen från Afghanistan var kaotisk när talibanerna tog makten. Här lyfter ett plan från flygfältet i Kabul. Bild: Wakil Kohsar/Lehtikuva-AFP

Främjar al-Qaida?

Med tanke på terrorhot är det stora frågetecknet enligt Mariette Hägglund om och hur talibanernas maktövertagande kommer att främja al-Qaida. Medan talibanerna håller sig inom nationsgränserna, är al-Qaida en global jihadistisk rörelse.

Talibanerna har i sitt avtal med USA visserligen lovat att de inte kommer låta landet användas för attacker mot USA och dess allierade, men fortfarande finns en relation mellan organisationerna, menar Hägglund.

I Afghanistan finns också terrorrörelsen IS lokala gren, IS Khorasan, med kapacitet att utföra attacker – som mot flygplatsen i slutet av västländernas evakueringsprocess.

– Frågan är hur talibanerna kommer kunna hålla kontroll över områden där det finns IS-terrorister, för IS kommer säkert att försöka utnyttja den kaotiska situationen i landet.

Säkerhetshotet finns främst nationellt och regionalt, menar Hägglund. För Europa ser hon en viss ökad risk för terrorism, men menar att den ändå är begränsad.

Ibland blir Mariette Hägglund uppgiven av sitt forskningsområde. Så fort en kris är över, blossar en ny upp. Då gäller det att inta ett fågelperspektiv, säger hon. Bild: Niklas Tallqvist

Flyr internt

I EU har ledare både inrikes och på unionsnivå uttryckt oro för att många flyktingar från Afghanistan ska ta sig till Europa. Mariette Hägglund påminner om att största delen av de människor som är på flykt i världen är internflyktingar, så också i det här fallet.

– De som försöker fly internationellt kommer antagligen att ta sig till grannländerna, men många grannländer har satt upp strikta gränskontroller.

Det här gör att hon inte tror att det blir en upprepning av flyktingrörelsen 2015 – folk kommer helt enkelt inte ut ur landet och vidare till Europa.

EU betonar att krisen helst ska skötas i det som kallas närområdet, samtidigt som länder som Iran och Pakistan inte vill ta emot flyktingarna. FN, Världsbanken, IMF och västländer har frusit sitt ekonomiska stöd till Afghanistan för att man inte vill att pengarna ska komma i talibanernas händer.

– Man avslutar finansieringen, de humanitära problemen finns kvar och man vill inte ta emot dem som är i behov av hjälp. Här finns en paradox som behöver lösas om man vill undvika att det blir en ännu större humanitär kris, med brist på mat, sjukvård, och så har vi dessutom covid-19.

Från sin tid på Finlands ambassad i Teheran är Hägglund välbekant med den afghanska flyktingfrågan. I Iran finns 700 000 registrerade afghanska flyktingar, och 2 miljoner papperslösa.

Flera gånger under intervjun lyfter hon upp situationen för de civila – de som drabbas mest.

– Det har varit konflikter i Afghanistan de senaste fyrtio åren. De har bidragit till enorma problem.

På ett internationellt index är Afghanistan det nionde mest sårbara landet i världen. Fjorton miljoner människor är i behov av humanitär hjälp. Hon frågar sig hur talibanerna ska kunna möta de behoven.

I många EU-länder och på unionsnivå finns en rädsla för att händelserna 2015 ska upprepa sig. Mariette Hägglund påminner om att den största delen av människorna på flykt i världen är internflyktingar. Även Afghanistans grannländer har gjort det allt svårare att komma över gränsen. Bild: Niklas Tallqvist

– Problemen kvarstår oberoende av vem som har makten, men kapaciteten att svara på utmaningarna varierar och hurdana kontakter man har till resten av världen.

Traumat utnyttjas som hot

Talibanerna har velat framställa sig som mer moderata än för 20 år sedan. Det förhåller sig Mariette Hägglund skeptisk till. I den tillfälliga regering som utnämndes i veckan står flera av personerna, till exempel inrikesministern, för en hård linje.

Kvinnor demonstrerar på Kabuls gator i början av september. Senare skulle talibanerna trycka ned de här protesterna mot misogyni med pepparsprej och tårgas. Bild: Hoshang Hashimi/Lehtikuva-AFP

Protester har kvästs. Kvinnor, personer ur landets många minoriteter och demonstranter har utsatts för våld, även dödats.

– Talibanernas tolkningar av sharia är väldigt, väldigt strikta. I sina tal har de sagt att kvinnor ska få gå i skola, men frågan är hur långt de får utbilda sig. Det har redan kommit rapporter om att kvinnor har blivit tillsagda att inte återvända till jobbet.

Maktutövandet sker inte enbart genom direkt våld. Folks vetskap om hur det var förra gången talibanerna var vid makten har gett ett trauma som kan utnyttjas av regimen.

Talibanrörelsens talesperson Zabihullah Mujahid talar vid en presskonferens i augusti. Bild: Wakil Kohsar/Lehtikuva-AFP

– De kan sätta press och använda det som maktmedel. De kan hota, använda förtryck mot människor och säga att det inte lönar sig att göra en viss sak för ni vet vad som kan hända då.

Hägglund påminner om att de politiska utsagorna och det som faktiskt sker i verkligheten kan vara olika saker.

– Eliten representerar kanske en viss syn medan de som är på marken, som strider och utövar kontroll, kan ha andra intressen.

Rent strategiskt behöver talibanerna få någon form av acceptans från omvärlden, för att få tillgång till de pengar som regimen så hårt behöver. Men om det sedan håller i sig är en annan fråga.

– Det är lättare nu att upprätthålla en någon slags moderat bild av sig själv, men vad kommer att ske när det internationella intresset för och fokuset på Afghanistan avtar? Visar det sig då att de egentligen representerar en mycket striktare linje?

Ut på fält

Egentligen hade Mariette Hägglund planerat in annat arbete i början av hösten, bland annat att besluta om ämne för sin doktorsavhandling, men nu blev det annorlunda. Som de flesta andra blev hon överraskad över hur snabbt talibanernas maktövertagande gick.

Då hon får frågan var hon ser sig om tio år skrattar hon. Det perspektivet känns väl långt borta. Som ett närmare mål har hon att lära sig arabiska, som hon började läsa i fjol. Och hon hoppas kunna komma ut och bedriva fältforskning, bara coronaläget förbättras.

I många EU-länder och på unionsnivå finns en rädsla för att händelserna 2015 ska upprepa sig. Mariette Hägglund påminner om att den största delen av människorna på flykt i världen är internflyktingar. Även Afghanistans grannländer har gjort det allt svårare att komma över gränsen. Bild: Niklas Tallqvist

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Pionjären inom styling

Mer läsning