Mariehamn högaktar Hilda Hongell

K-märkt exteriör. Johnny och Petra Hellman med döttrarna Alva, Agnes och Alice har satsat rejält på sin Hilda Hongell-villa i Mariehamn och återställt fasaden enligt ursprungsritningarna. Numera är exteriören skyddad. Bild: Robert Jansson ¨

I Mariehamn vårdas arvet efter pionjärkvinnan Hilda Hongell. Flera hus som hon ritade har återställts i ursprungligt skick efter att ha förvandlats i omilda renoveringar på 1960-talet. Familjen Hellman har dessutom tagit ett steg till och byggt ut sin Hongell-villa med ett trapphus i modern stil. Men vägen till ett hem i toppenskick har varit lång. I ett skede lyftes hela övre våningen bort!

När arbetaren Gustaf Emil Danielsson stod i beråd att flytta från Föglö och bygga ett hus i Mariehamn på 1890-talet gjorde han som många andra – han vände sig till Hilda Hongell som var verksam i den unga staden och som ritade hus på löpande band.

Ritningen på vaxduk godkändes i Mariehamns ordningsrätt den 5 juli 1899 och visar ett hus med utsirade balkonger, med fasaddekorationer och pelare mellan våningarna och med tre fönster tätt intill varandra både i nedre och övre våningen av huset.

Avlägsnad snickarglädje

När Johnny och Petra Hellman köpte huset vid Mariegatan år 2011 hade en hel del hänt sedan Hilda Hongell ritade det. Det hade byggts om till tre lägenheter, troligen någon gång på 1960-talet. Pelare, balkonger och all övrig snickarglädje var borta. Tre fönster i rad hade blivit två. Det visade sig också att trapphuset var ruttet och att bärande konstruktioner hade byggts bort på övre våningen som därmed var vind och sned.

Snickarglädje. Balkongerna som försvann i en tidigare renovering är åter på plats liksom alla dekorationer på fasaden. Bild: Robert Jansson

Nytt möter gammalt. Trapphuset mot gården är nybyggt och i en modern stil med stora fönster och ett litet torn. Bild: Robert Jansson

– Vi föll inte för huset direkt, men när vi såg originalritningarna och Hongells visioner var vi fast. Vi ville återskapa huset som det en gång ritades. Det kändes också som ett snällt hus när man steg in i det, säger de och tillägger:

– Vi har båda vuxit upp vid den här gatan och alltid gillat de gamla trähusen som finns här och visst måste man beundra Hilda Hongell. Tänk att hon åstadkom så mycket för över hundra år sedan i en bransch som fortfarande är så mansdominerad!

I modern stil

Processen inleddes hösten 2011 och tog nästan två år. I ett skede undrade många stadsbor vad som var på gång. Skulle huset rivas eftersom hela övre våningen hade lyfts bort?

– Den gick inte att spara utan byggdes upp på nytt. Samma sak gällde trapphuset. Det revs helt och arkitekten Micko Koskinen ritade ett nytt.

I betong. Köket går i svart och vitt och både golv och arbetsbänkar är av betong. Bild: Robert Jansson

I original. Kakelugnen har stått i huset troligen sedan det byggdes. Den var lätt skadad men det fanns reservdelar sparade i källaren, berättar Johnny Hellman. Bild: Robert Jansson

Det går i en annan stil med ett stramare formspråk. Inga utsirningar och krusiduller men med stora fönster och ett litet torn på toppen.

– Vi följde den skola som säger att man inte ska efterapa den gamla stilen när man bygger till, utan att det ska synas att det är ett nybygge, säger Johnny Hellman.

I övrigt har fasaden återskapats med balkonger, pelare och dekorationer och alla fönster är på plats enligt originalritningen.

Av betong

Invändigt har gammalt och nytt kombinerats. Till exempel har spegeldörrar i tidsenlig stil tagits från ett rivningshus för att ersätta de 60-tals dörrar som fanns i huset. En kakelugn finns kvar i original och en ny har byggts upp i gammal stil.

Mysrum. I ett skede av renoveringen lyftes hela övre våningen bort och en ny byggdes. Bild: Robert Jansson

Ljust. Det nya trapphuset är ljust och luftigt. Bild: Robert Jansson

– Däremot har vi lyft in ett modernt kök där golv och arbetsbänkar går i betong. Vi har inte känt att vi måste vara tidsenliga till hundra procent och moderna kök och badrum avviker i gamla hus oavsett i vilken stil man bygger dem. Hellmans lät k-märka husets exteriör när renoveringen var klar. Efter den storsatsning man gjort vill man att huset ska vara skyddat. Däremot har man tänkt framåt vad rumsindelningen beträffar.

– Det är förberett för att göra om huset till två lägenheter, en uppe och en nere, om framtida ägare vill det, säger Johnny Hellman

Samma förvandling

De Hilda Hongellhus, som finns kvar i Mariehamn, har renoverats och förändrats – mer eller mindre. Under 1960- och 1970-talet utsattes flera av dem för drastiska åtgärder som förändrade karaktären. Träpanelen ersattes av eternitskivor, spröjsade fönster byttes ut mot fyrkantiga och alla fasaddekorationer slopades. Ett par av dem har på senare år genomgått samma metamorfos som Hellmans hus och ägarna har återskapat fasaderna enligt Hongells visioner.

Mia Åkerfelt skriver i sin bok om Hilda Hongell att hennes handlingsutrymme som yrkeskvinna begränsades i Helsingfors. I Mariehamn var hon en känd person, i Helsingfors fanns ingen plats för en kvinnlig byggmästare.

– Det är dock oklart om hon slutade självmant eller om hon blev tvingad att foga sig i de förväntningar som fanns på borgerliga kvinnor i storstaden, skriver Mia Åkerfelt.

Exempel på Hongellhus i Mariehamn:

Ett annat exempel på Hilda Hongell-hus i Mariehamn är Missionskyrkans byggnad. Hilda Hongell ritade först ett bönehus i sten, sedan en version i trä. Bild: Robert Jansson

Det här huset har renoverats enligt ursprungsritningarna som inte förverkligades till fullo när huset byggdes. Bild: Robert Jansson

Det här Hongell-huset renoveras som bäst och återfår den utbyggnad på övre våningen som finns på originalritningarna. Bild: Robert Jansson

Det här huset ritade Hilda Hongell 1890. Nuvarande ägare har genomfört en omfattande renovering. Bild: Robert Jansson

Fakta

Första byggmästarkvinnan

Hilda Hongell, född Sjöblom i Mariehamn 1867, studerade vid Helsingfors industriskola och var den första kvinna i Finland som avlade examen som byggmästare.

Kring sekelskiftet 1900 dominerades stadsbilden i Mariehamn av byggnader som hon ritat. Över hundra Hongell-hus uppfördes under 1890-talet och in på 1910-talet, mest privata hem men även ett bankhus och ett bönehus. Hennes senare byggnader präglas av både nyrenässans och den utsirade schweizerstilen. Omkring fyrtio av husen finns kvar, i mer eller mindre förändrad form.

Mia Åkerfelt har skrivit en doktorsavhandling om Hilda Hongell och hennes yrkesliv. Åkerfelt konstaterar att satsningen på att göra Mariehamn till en badort, som inleddes kring 1890, starkt bidrog till Hilda Hongells möjligheter att utöva sitt yrke. Badgästerna behövde logi och privata hem byggdes i rask takt där de kunde inkvarteras i sommarrum. Med ökat välstånd satsade stadsborna på större villor med mer dekorerade fasader.

Hennes sista kända ritning är från 1912, efter det ägnade hon sig åt familjen. Hon gifte sig med sin studiekamrat Sanfrid Hongell och paret, som fick sex barn, bodde på Råholmen i Helsingfors. Hon dog 1952.

Källa: För fremlingarnes trefnad av Mia Åkerfelt.

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning