Maria Björnberg: Det finns en konservatism bland finlandssvenskar

Tidigare SFP-politikern Maria Björnberg fick hård kritik när hon drev på reformen av det svenska skolnätet. Nu engagerar hon sig i familjeföretaget och styrelseuppdrag. – Det finns en viss konservatism bland vissa finlandssvenskar som går ut på att bevara allt så som det varit, säger hon.

Friska vindar sveper i Ingå båthamn. Värmen grillar inte kroppen på samma sätt som i Helsingfors.

Från Barösund har Maria Björnberg och hennes man tagit båten till fastlandet.

– Sommarstugan ligger långt ute i skärgården och villan var min morfars. Vi tillbringar tid på villan vår, sommar och höst. Barösund är verkligen ett sommarparadis, säger Maria Björnberg.

Maria Björnberg (tidigare Björnberg-Enckell) blev känd som SFP-ledamot i Helsingfors stadsfullmäktige. Under fullmäktigetiden var reformen av det svenska skolnätet en brännhet fråga.

Björnberg tillbringade många barndomssomrar i Barösund.

Profil

Maria "Mia" Björnberg

Ålder: 54 år.

Familj: Tillsammans med maken Mika har Björnberg fem ungdomar i åldrarna 16 till 21, tre egna döttrar, en bonusdotter och en bonusson.

Bor i: Helsingfors.

Gör: Styrelseordförande för familjeföretaget Saxo Oy.

På fritiden: Reser eller åker till Barösund.

Läste senast: "Generalens dotter" av Emelie Enckell.

Lyssnade på senast: Spotify vid bardisken som maken byggt på landet.

Rädd för: Att populister får mera inflytande i världen.

Längtar efter: Frid.

– Uppväxten var bra. Jag växte upp i Helsingfors med mamma, pappa och tre syskon. Jag gick i Zillen och studerade sedan litteratur vid universitetet. Inskriven på Hanken har jag varit men jag har inte tagit examen därifrån.

Studielivet var annorlunda förr jämfört med idag, det var friare.

– Studierna var mycket mångsidigare och det var lättare att komma in. Man fick redskap för tänkandet och lärde sig att ställa sig kritisk till information. Dessutom var arbetsmöjligheterna fler.

"Konflikterna gick ut över barnen"

Björnbergs tvillingflickor föddes på 1990–talet. Då väcktes intresset för politik.

– Jag kände att jag ville göra en liten insats för det svenska språket och gick med i SFP. År 2005 blev jag invald i stadsfullmäktige och jag satt där i två perioder.

Tiden i fullmäktige upplevde hon som optimistisk. Framtidstron fanns och det hatprat kolleger i dag måste stå ut med fanns inte på samma sätt.

– Tiden i stadsfullmäktige var trevlig. Kollegerna har varit goda och en del håller jag kontakt med ännu men mest genom sociala medier.

Maria Björnberg. Bild: Cata Portin

Under fullmäktigetiden började Björnberg sköta utbildningsfrågor eftersom hon utnämndes till ledamot av utbildningsnämnden.

Reformen av det svenska skolnätet i Helsingfors var en omstridd fråga som skapade motsättningar, också inom SFP. En del sammanslagningar av skolor gjordes under reformen.

– Bland en del finlandssvenskar var tonfallen underliga. Det finns en viss konservatism bland vissa finlandssvenskar som går ut på att bevara allt så som det varit, lite som det varit med herrklubbarna. Det bättre att anpassa sig i stället eftersom förutsättningarna för lärande och fostran har förändrats. De stora förändringarna som skett under de senaste hundra åren har nämligen betydelse.

Skolnätsreformen orsakade en hel del konflikter.

– Reaktionerna gick delvis ut över barnen, vilket var tungt. Så borde det inte vara.

Trots det är Björnberg nöjd med skolnätsreformen och samarbetet med de professionella inom utbildningssektorn gav stöd.

– Livskraftiga utbildningsenheter med tillräckliga resurser behövs. Lärare har gått fram till mig i bussen och tackat för att reformen har lett till bra saker. Små byskolor borde inte bevaras på bekostnad av barnens undervisning men de kan vara motiverade om avstånden är långa.

– Utbildningen ska tas på allvar. Skolan är inte en förvaringsplats för barnen. Allmänbildningen är inte heller lika stark som förr.

Dagens antagningssystem till högskolor och universitet är också en sak som hon anser genast måste ändras på.

– Ungdomarnas oro för att inte komma in på någon utbildning gör dem stressade och påverkar det psykiska välbefinnandet. Systemet med förstagångssökande behöver förändras. Det finns brister i systemet och det har redan lett till att många unga har flera mellanår utan att göra något. Det är viktigt för ungdomarna att de har något att göra och att de ser en framtid.

Utbildningen ska tas på allvar. Skolan är inte en förvaringsplats för barnen.

Björnberg säger att hon ser hur stressen över antagningen till utbildning på tredje stadiet påverkar hennes bonusdotter på ett negativt sätt.

– Det är också synd att man i dag genast måste rikta in sig på ett visst yrke när man börjar studera. Förr kunde man prova sig fram och känna efter vad som passade en.

– Vi har inte råd att slarva med barnen och ungdomarna. De är landets framtid.

"Jag kanske kommer tillbaka som pensionär"

Uppdraget i fullmäktige var trevligt men också intensivt och tungt. Björnberg valde att inte ställa upp för en tredje period.

– Jag kom till ett brytningsskede i livet. Jag hade jobbat så mycket att jag kände att jag måste göra andra saker i livet. Kanske har jag gjort mitt.

Finns det någon chans att du kommer tillbaka?

– Knappast men kanske som pensionär, skrattar Björnberg. I så fall kommer jag bedriva pensionärsfrågor. Dock får vi se hur det blir.

Att fatta beslut utifrån saker man är insatt i och att balansera det folket vill att man ska göra var utmanande under tiden i fullmäktige.

– Det är viktigt att sätta sig in i något för att kunna fatta bra beslut. Det är också viktigt att inte engagera sig för bara en sak utan också för många andra saker. Miljöfrågor har blivit viktigare den senaste tiden. Alla har vi väl insett att vattnet vid sommarstugan inte är lika rent som förr.

Att både yngre och äldre människor deltar i politiken är bra sak. Det är också bra att människorna byts ut så att det inte alltid är samma personer, anser Björnberg.

– Jag lyfter på hatten för de som har politik som yrke. Det är ett intensivt jobb och man borde professionalisera stora städers politik genom att avlöna fullmäktigeledamöterna.

När Björnberg engagerade sig i politiken blev det mindre tid för barnen.

– Barnen har blivit självständiga. De har blivit bra barn. Dessutom är det viktigt med en bra far som kan engagera sig i barnen och som delar ansvaret.

Björnberg berättar att barnen inte vill delta i politiken men att de nog har åsikter.

– Vi prenumererar på papperstidningar eftersom det är lättare att läsa så än från en telefonskärm. Ibland tar jag tidningen i handen och räcker över den till barnen och säger att de ska läsa en viss artikel. Det är viktigt att man vet vad som händer i världen. Det kan sedan bli intressanta diskussioner vid bordet.

Livet efter stadsfullmäktige

Nu för tiden engagerar Björnberg sig i näringslivet och familjeföretaget. Några styrelseuppdrag i bland annat föreningen Luckan, Villa Karos vänner och Villa Ensi har hon fortsatt med. Medlemskapet i Johannes församlingsråd är också något som står henne nära hjärtat och hon har varit med sedan år 2002.

– Det är ett viktigt uppdrag. Dock har det inte alltid varit så lätt. Personalfrågorna inom församlingen har varit svåra.

Demokrati är en sak som Björnberg värnar om.

– Det är ett känsligt system och det värdefullaste vi har. Vi borde förstå att varje röst har betydelse.

Det minsta man kan göra enligt henne är att "rösta på en vettig person". Migrationsfrågor ligger också nära hennes hjärta.

– Vi borde välkomna flera människor och integrera dem i samhället. Det finns plats för dem i Finland, se till exempel på den rätt så tomma skärgården. Arbetskraft behövs dessutom.

Just nu njuter Björnberg av semestern i Barösund och sommarteatern brukar hon se på varje år. Tyvärr missade hon den i år.

– Jag går gärna på teatrar och konserter när jag inte jobbar. Dock går jag mera sällan på teater än då jag var i fullmäktige. Under tiden i fullmäktige blev man bjuden på premiärerna och då var det bara att skriva ned tiden i kalendern och gå. Nu måste man planera mera och skaffa biljett.

Sommarparadiset ska hon ännu njuta av några dagar.

– På semestern är det skönt att vara här och nu.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00