Domstol fäller Finland för avvisning som ledde till döden – Ohisalo: Ser väldigt illa ut

Att Irak inte är ett säkert land var ett av budskapen under en demonstration mot utvisningar utanför Migrationsverket i Helsingfors i juli 2017. Några månader senare inträffade fallet som Finland fälls för. Bild: Lehtikuva/Mikko Stig

Finland bröt mot europeiska människorättskonventionen då en irakier som sökt asyl i Finland fick avslag på sin ansökan. Han sköts till döds bara tre veckor efter att han återvänt till hemstaden Bagdad. – Det ser väldigt illa ut. Jag är ledsen, sådant borde inte få hända i en rättsstat, kommenterar inrikesminister Maria Ohisalo.

Enligt Europeiska människorättsdomstolen bröt Finland mot artiklarna två och tre i europeiska människorättskonventionen vid avvisningen av en asylsökande till Irak 2017. Artikel två handlar om rätten till liv och artikel tre om förbud mot tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling.

Enligt den så kallade non-refoulement-principen eller förbudet mot återsändande får ingen avvisas i strid med artiklarna två och tre.

Europeiska människorättsdomstolen publicerade sitt beslut på torsdagen.

Det var i november 2017 som en irakisk man återvände till Bagdad efter att han fått avslag på såväl sin asylansökan som asylbesvären i förvaltningsdomstolen. Kvar i Finland blev hans dotter, som vänt sig till Människorättsdomstolen i ärendet. Saken väckte stor uppmärksamhet i medierna i början av 2018 sedan Svenska Yle berättat om fallet.

Mannen sköts ihjäl på gatan i Bagdad bara tre veckor efter att han lämnat Finland. Två år tidigare hade han flytt tillsammans med sina äldsta barn, efter att familjen hade blivit attackerad upprepade gånger.

Utredde korruption och människorättsbrott

Mannen hade arbetat inom en myndighet under det irakiska inrikesministeriet, och ledde utredningarna av människorättsbrott och korruption. Han var ofta tvungen att utreda underrättelseofficerare och personer med kopplingar till milisgrupper. Tidigare hade han arbetat för armén under Saddam Husseins tid och för ett amerikanskt logistikföretag.

I takt med att shiamilisen fick mer inflytande blev mannens arbete allt farligare. Mannen var själv sunniarab. I början av år 2015 uppstod en konflikt med en kollega som ska ha hört till en ledande milisgrupp, och kollegan hotade mannen. I februari 2015 blev han utsatt för en väpnad attack, och något senare exploderade en bilbomb i familjens bil precis då mannen och hans hustru stigit ur. Senare samma vår utsattes dottern för ett kidnappningsförsök. En polisanmälan mannen gjort ska inte ha lett till några åtgärder.

Familjen gick under jorden och hösten 2015 sökte mannen och de två äldsta barnen asyl i Finland. I december följande år kom Migrationsverkets avslag på mannens ansökan. Helsingfors förvaltningsdomstol avslog likaså besvären, och ansåg att det inte fanns några bevis på att attackerna mot mannen var personligt riktade och inte bara berodde på det allmänna säkerhetsläget i landet. Det fanns inte heller någon risk för förföljelse på grund av mannens sunnibakgrund, ansåg förvaltningsdomstolen. Mannen sökte besvärsrätt i Högsta förvaltningsdomstolen men fick avslag.

"Beslutet väger tungt"

Enligt Människorättsdomstolen hade de finska myndigheterna inte gjort en tillräckligt noggrann bedömning av den individuella hotbilden mot mannen, trots att myndigheterna hade godtagit hans historia som sann. Trots att myndigheterna refererar till relevant landinformation har de kumulativa effekterna av informationen inte beaktats, heter det i beslutet. Inte heller har myndigheterna gett tillräcklig tyngd åt tidigare försök att bringa mannen om livet.

Bild: Frederick Florin/AFP-Lehtikuva

Myndigheternas beslut att avvisa mannen hade tvingat honom att gå med på frivillig återresa till Irak, där han dödats kort efter sin ankomst. Enligt Människorättsdomstolen hade återresan inte handlat om ett fritt val, eftersom mannen inte hade återvänt utan myndigheternas beslut att avvisa honom.

Domstolen ålägger Finland att betala en ersättning på 20 000 euro till dottern.

Domen i Människorättsdomstolen är den första där Finland döms för att ha brutit mot artikel två i europeiska människorättskonventionen, rätten till liv.

– Det ser väldigt illa ut. Jag är ledsen, sådant borde inte få hända i en rättsstat. Förbudet mot återsändande är absolut och det måste myndigheterna respektera, kommenterar inrikesminister Maria Ohisalo (Gröna).

Den frivilliga återresan får inte innebära fara för liv eller att råka ut för tortyr, säger Ohisalo.

– Människorättsdomstolens beslut är mycket betydelsefullt och väger tungt. Vårt rättssystem har inte lyckats skydda det viktigaste av allt, rätten till liv. I regeringsprogrammet finns många åtgärder för hur systemet kan förbättras så att processen är rättssäker och trygg redan från början.

Enligt Ohisalo diskuterar man nu förfarandena med de olika myndigheterna.

– Vi behandlar saken grundligt med Migrationsverket, polisen och andra berörda myndigheter, så att alla är på kartan med hur man agerar.

Förbudet mot återsändande är absolut och det måste myndigheterna beakta, kommenterar inrikesminister Maria Ohisalo (Gröna). Bild: Martti Kainulainen/Lehtikuva

]

26 lagändringar

I regeringsprogrammet aviseras en lång rad förbättringar bland annat i de asylsökandes tillgång till rättshjälp och en utredning av asylprocessen, men än har inte mycket hänt. Enligt Ohisalo har man tagit fram en rad förslag på hur asylprocessen kunde förbättras.

– Men det går inte i en handvändning. Nu startar en omfattande utredning om hur alla de olika ändringarna i utlänningslagen som gjorts mellan 2015 och 2019 samverkar, det var 26 stycken.

I regeringsprogrammet finns också en skrivning om att man ska utvärdera om beviskravet i asylprocessen är skäligt. Asylbesluten har under de senaste åren ofta fått kritik för att vara orimliga, och forskning har visat att tolkningarna skärpts.

Här handlar det snarare om praxis än om lagändringar?

– Man måste alltid respektera de grundläggande rättigheterna, och åtminstone inte göra strängare tolkningar då det är möjligt att tolka positivare. Annars är det möjligt att man hamnar i en situation där man till och med avvisar någon till livsfara, säger Ohisalo.

På Flyktingrådgivningen som ger rättshjälp till asylsökande, och bistått också i det aktuella fallet, är man inte förvånad över att Finland nu fälls för brott mot människorättskonventionen i samband med asylbeslut.

– Jag tror tyvärr att det här fallet bara är toppen av isberget. Det är bara väldigt svårt att bevisa, och det är det som gör det här fallet så unikt, säger Pia Lindfors, verksamhetsledare på Flyktingrådgivningen.

Enligt Flyktingrådgivningen är det viktigt att Finland nu erkänner problemen med asylförfarandet och avvisningarna, liksom med de så kallade frivilliga återresorna, så att rättssäkerheten kan garanteras för alla de asylsökande som fortfarande befinner sig i Finland. Problemen som pekas ut i domen är bekanta – det handlar bland annat om tröskeln för beviskravet och att beakta asylskälens kumulativa effekt.

– Människorättsdomstolens beslut visar på att det behövs en verklig attitydförändring hos myndigheterna, så att förbudet mot återsändande aldrig bryts igen, säger Lindfors.

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning