Människohandeln har blivit synligare – fler som utnyttjats i Finland identifieras

Ett problem är att de som utnyttjas inte vågar berätta om sin situation. Bild: Mostphotos

Ett växande antal av de offer för människohandel som identifieras har utsatts för människohandel i Finland. I fjol antogs ett rekordantal offer för människohandel i hjälpsystemet för människohandelsoffer.

Den sista december 2019 omfattade hjälpsystemet för människohandelsoffer 521 personer plus deras 155 minderåriga barn. Det är mer än dubbelt så många som för två år sedan och mer än sex gånger så många som för fem år sedan.

Det behöver ändå inte betyda att människohandeln skulle ha ökat i samma takt – eller att den inte förekommit tidigare.

– Bakom siffrorna ligger nog en ökad medvetenhet om människohandel. Olika instanser har blivit bättre på att identifiera människohandel, och en del som fallit offer hittar själva information på nätet och tar kontakt, säger överinspektör Terhi Tafari på Hjälpsystemet för offer för människohandel, som lyder under Migrationsverket.

Den ökade medvetenheten märks också på att hjälpsystemet i fjol fick klart fler samtal från oroliga medborgare än tidigare.

– Det kan handla till exempel om att man lagt märkte till någon som jobbar på restaurang som alltid verkar vara på jobbet och aldrig säger någonting. I sådana fall funderar vi tillsammans med den som ringer på vad man kan göra, och om hen vill att vi anmäler fallet till arbetarskyddsförvaltningen eller polisen, säger Tafari.

Det händer också att sexköpare tar kontakt – inte ofta, men oftare än tidigare.

– Ibland ringer sexköpare som blivit tveksamma till säljarens situation. Det är positivt. Sexköpare vill förstås inte heller åka fast för att ha köpt sex av en person som är offer för koppleri eller människohandel eftersom det är olagligt. Vi hoppas att köparna också kontaktar polisen.

Sexhandel svår att avslöja

Hjälpsystemet har ingen uppsökande verksamhet, och därför är just medvetenheten om problematiken på andra håll i samhället avgörande för att offren ska få hjälp. Största delen av dem som är inskrivna i hjälpsystemet är asylsökande, och det är inget sammanträffande. I en majoritet av fallen har utnyttjandet skett utomlands före ankomsten till Finland, men hjälpbehovet och ibland också hotbilden kvarstår.

– Att de asylsökande är i majoritet beror på att de frågas ut av flera instanser vid ankomsten, träffar hälsovårdare och handledare. Då finns det flera som kan identifiera människohandeln.

Det är bara toppen av isberget som syns hos Hjälpsystemet för offer för människohandel, säger överinspektör Terhi Tafari. Bild: Privat

Men människohandel sker också på finländsk mark. I fjol var antalet nya klienter som utnyttjats i Finland 70 personer, och den här siffran har stigit för varje år. Men ser man till exempel på antalet offer för sexrelaterad människohandel har antalet sjunkit, från 18 år 2018 till 11 i fjol. Det är inte heller någon tillfällighet.

– År 2018 genomförde polisen spaningsarbete kring sexhandeln, och då avslöjades många sådana fall. Men om man inte spanar så hittas heller inga offer. Med tanke på alla tips vi får tyder det på att oroande saker nog händer också här, men den här typen av kriminalitet är mycket svår att avslöja, säger Tafari.

Ser man på vilka instanser som hänvisat klienterna till hjälpsystemet i fjol kan man se att flyktingförläggningarna och Migrationsverket står för merparten av de 229 nya klienterna som antogs i fjol. I 39 fall har offret själv tagit kontakt, och Brottsofferjouren står för 24 fall. Men polisen och kommunerna har bara hänvisat tio fall var på hela år 2019.

– Offren för sexrelaterad människohandel har ofta särskilt svårt att komma loss utan hjälp, det krävs oftast att någon ingriper. Utnyttjandet är så traumatiserande och offren ofta så rädda att de inte vågar berätta.

Tvångsarbete vanligast i Finland

Men många andra kan också ha orsak att inte berätta. Nästan hälften av de nya klienterna i hjälpsystemet i fjol som fallit offer för människohandel i Finland har blivit utnyttjade i arbete. För dem kan arbetet vara skillnaden mellan att få stanna i landet och att bli utvisad.

Tvångsarbete är vanligast i restauranger och i städbranschen, men förekommer också inom byggbranschen. Det finns också exempel på tvångsarbete inom lantbruket och att personer hålls som hembiträden hos privatpersoner.

Bland offren finns också en handfull papperslösa, men en större grupp har uppehållstillstånd för arbete. Att det inte finns fler papperslösa bland offren förvånar Tafari.

– Men papperslösa kan vara rädda för att ta kontakt med någon myndighet eller instans över huvud taget. De som utnyttjar har ofta inga skrupler och kan hota offret med bekanta inom myndigheterna, att offret inte får någon hjälp och så vidare, och många har inte språkkunskaper eller kunskap om hur samhället fungerar.

Första fallen som gäller tiggeri

I fjol identifierades också för första gången i Finland två fall av tvingande till tiggeri. I Sverige har man identifierat betydligt fler sådana fall, men att man nu identifierat fall också i Finland betyder inte att alla tiggare är människohandelsoffer.

– Men på alla obevakade områden förekommer utnyttjande, och tiggeriet är inget undantag. Det måste vi också kunna tala om utan att stämpla.

En annan växande grupp är personer som tvingats till äktenskap. Det är knappast nytt, men också här har medvetenheten ökat.

– Tvångsäktenskapen kommer ofta fram i samband med våld i nära relationer. Vid en del skyddshem har man lärt sig att känna igen den här formen av människohandel.

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning