Mannerheim var inte bara språkbegåvad, utan också språkintresserad

I militära sammanhang använde han tidigt genomgående finska, som ju var arméns språk, och talade sedan under krigen 1939–1945 i S:t Michel mycket finska.

Min elev, sedan assistent och efterträdare professor Henrik Meinander hedrade mig med uppgiften att granska manuskriptet till hans bok om Mannerheim. Jag hade inte mycket att säga, boken var mycket välskriven. På en punkt kom jag med någon kritik. Meinander hade på ett par ställen skrivit om Mannerheims "knaggliga finska", vilket han motsträvigt ändrade till "skaplig". Enligt min mening räcker detta inte.

Mannerheim var inte bara språkbegåvad, utan också språkintresserad. Huruvida han lärt sig finska av tjänstefolket och andra barn i Villnäs kan inte mera beskrivas, men som allmänt konstaterande bör sägas att barnen oftast lärde sig tala av just tjänstefolk och barnsköterskor, inte av mödrarna, som var upptagna av ständigt nya syskon och ofta av sociala plikter.

Jag har ägnat detta fenomen några sidor i min färska årsdagbok Canicula. I Frankrike skickades aristokratins barn ut till landet och friska bondehustrur, för att återse sina föräldrar först vid tre fyra-årsålder; då hade de redan lärt sig tala. När den första betydelsefulla europeiska "kvinnosakskvinnan" Mme d'Épinay själv ville – i mitten av 1700-talet – amma sina barn skämdes hennes make!

Mannerheim fick lära sig finska i skolan och i kadettkåren och klarade sedan sin studentexamen. Finskan var i alla dessa sammanhang ett sekundärt läroämne, men dock hela tiden närvarande. I S:t Petersburg talade han ryska i tjänstgörningen, franska i societeten liksom även hemma med sin familj.

Mannerheims stora mål var att bli forskningsresande såsom släktingen A. E. Nordenskiöld. Han hade senast från rysk-japanska kriget idéer om forskningsresor i det ryska rikets östra periferi, vilka sedan förverkligades genom "ritten genom Asien" 1906–1908. Expeditionens mål var militärt spionage, men Mannerheim inte bara "maskerade" färden till en forskningsresa utan idkade etnografiska, antropologiska och lingvistiska studier i synnerhet om några mongolspråk. Mannerheim anslöt sig sedan efter hemkomsten till Finsk-ugriska sällskapet och publicerade i dess skriftserie 1911 en ofta förbisedd skrift A visit to the Sarö and Shera Yoghurs, på inte mindre än 72 sidor plus bildbilaga. I den upptar lingvistiska rön med jämförande ordlistor en viktig del.

Mannerheims offentligt talade finska var osäker 1918, men han strävade uppenbart att förstärka den även med tanke på presidentämbetet; han undertecknade ju i ett par sammanhang sig som Kustaa Mannerheim. I militära sammanhang använde han tidigt genomgående finska, som ju var arméns språk, och talade sedan under krigen 1939–1945 i S:t Michel mycket finska, med undantag av general Heinrichs då de var på tumanhand. Hans dagorder skrevs på finska av generallöjtnant W. Tuompo med vilken han sedan bearbetade deras nyanser; Tuompo skrev senare om marskalkens mycket goda finska.

Sedermera ambassadören G. A. Gripenbergs krigstida dagböcker har nyligen hänvisats till, men inte det avsnittet som uttryckligen behandlar språket: "Jag lunchade med honom och hans officerare – Samtalet går till största delen på svenska, men ibland går det över till finska, vilket språk Mannerheim talat mycket korrekt, om än en smula långsamt och styrt."

Sannolikt berodde språkvalet kring lunchbordet ofta av gästerna, finska och tyska måste ha också använts. Under den måltid i vilken Gripenberg deltog behandlades det inte politik, Mannerheim talade "mest om sig själv, om minnen från sin ryska tid, om personer han råkat och så vidare." Gripenberg var ju själv född i S:t Petersburg.

Mångspråkigheten är kännetecknande för den europeiska aristokratin, men aristokratin var beroende av kammartjänare, kuskar, all slags hjälppersonal och således även av folkspråk.

Matti Klinge, professor emeritus, Helsingfors

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning