Kvinnorna får stå för notan då samhället sparar

1383 euro går en ensamstående lärare med två barn back nästa år, efter samhällsfördragets effekter och höjda dagis- och eftisavgifter. Bild: Hbl

Då samhället ska bli mer konkurrenskraftigt får kvinnorna bidra lite extra. Det är bara i offentliga sektorn som semesterpengen skärs ned, och här är över 70 procent kvinnor.– Men det är väldigt många andra åtgärder som också gräver hål i plånboken just nu, från höjda dagisavgifter till dyrare kollektivtrafik och höjda hälsovårdsavgifter, säger forskningschef Minna Salmi vid THL.

Skruvarna dras åt från många håll just nu. Det gäller lite till mans, och inte minst kvinnorna och barnfamiljerna.

– Det handlar inte bara om att dagvårdsavgiften höjs, utan här finns många andra punkter. I fjol sänktes barnbidraget, och nu slopas indexbindningen. Boendekostnaderna stiger i och med att energi-, fastighets- och elskatterna stiger och ränteavdraget för bostadslån minskar. Ersättningarna för läkemedel och privata läkarbesök minskar, samtidigt som klientavgifterna i den offentliga hälsovården höjs. Och kollektivtrafiken blir dyrare, räknar Minna Salmi upp, forskningschef vid Institutet för hälsa och välfärd, THL.

För familjerna finns ytterligare fördubblade avgifter för morgon- och eftermiddagsverksamheten, mindre semesterintjäning under föräldraledigheten och en planerad frysning av hemvårdsstödet.

– Det drabbar ju främst kvinnor i praktiken, eftersom det är de som utnyttjar de här stöden. Lägger man till åtgärderna i samhällsfördraget blir det faktiskt väldigt många olika saker som inverkar på ekonomin och välfärden just nu. Jobbar man i offentliga sektorn så bidrar man dessutom med en del av semesterpengen. Då över 70 procent av de offentligt anställda är kvinnor kan man konstatera att åtgärderna slår ganska hårt mot kvinnorna.

Det är orättvist, anser Salmi.

– Semesterersättningen är ju en del av lönen som förhandlats fram en gång i tiden, som en kompensation för att lönerna är lägre än i den privata sektorn.

Enligt THL:s undersökningar från 2006 och 2012 upplever 40 procent av barnfamiljerna att det är svårt att få ekonomin att gå ihop, 10 procent upplever att det är mycket svårt. Det här påverkar hela dynamiken i familjen.

– Då man har problem med ekonomin under en längre tid sätter det press på föräldrarna, parförhållandet, föräldraskapet, uppfostran och orken. Jämför man familjer som har det ekonomiskt tajt med familjer som inte har det ser man att skillnaden syns på många sätt. Det är helt klart att ekonomiska problem påverkar såväl föräldrarnas som barnens välbefinnande, och hur mycket oro föräldrarna känner för sina barn, säger Salmi.

THL publicerar senare i vår en rapport om barnfattigdom där man analyserar förhållandet mellan ekonomiska svårigheter och föräldrarnas erfarenheter av sitt parförhållande, föräldraskapet och oro för barn och familj.

Man vet också av tidigare forskning, på barn födda 1987, att långvariga ekonomiska problem kan ha långtgående följder.

– I sådana familjer får barnen mindre utbildning, de får oftare psykiska problem och oftare själva ekonomiska problem som vuxna. Sådant här går i arv. Det är frågan om ganska stora och allvarliga saker. säger Salmi.

Sammanställning: Jenny Bäck, Sylvia Bjon, Grafik: Mikael Bobacka/Mostphotos

Annons: Förvaringstjänster ny nisch för Grabbarna Flytt

Finlandssvenska företaget Grabbarna Flytt har på sina fem år vuxit så det knakar. Förutom flyttservice och logistiska tjänster åt både privathushåll och företag kan man som nyhet nu också erbjuda förvaring. 14.2.2020 - 10.44

Mer läsning