Många vuxna med adhd saknar diagnos

Adhd-diagnosen fick Marica Kuukka att acceptera sig själv. Läs intervjun med Kuukka i den relaterade artikeln. Bild: Niklas Tallqvist

Problem med depression, ångest eller missbruk kan dölja odiagnosticerad adhd. På onsdagen publicerades för första gången rekommendationer för vården av adhd hos vuxna, men att som vuxen få den hjälp man behöver kan fortfarande vara svårt.

Redan Emil i Lönneberga visade symtom på adhd, men som diagnos är adhd ganska nytt. Följaktligen är det många vuxna och äldre som lever med en odiagnosticerad adhd, medan man blivit bättre på att identifiera symtomen hos barn och unga. På onsdagen publicerade Läkarsällskapet Duodecim uppdaterade rekommendationer för god medicinsk praxis när det gäller adhd, nu för första gången också för vuxna.

Adhd, eller attention deficit hyperactivity disorder, är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar aktivitet och koncentration. Typiska symtom är svårigheter att reglera uppmärksamhet, aktivitet och impulsivitet, men de individuella variationerna är stora.

FAKTA

Klara anvisningar behövs

3,6–7,2 procent av 6–18-åringarna beräknas ha adhd, medan andelen bland vuxna är 2,5–3,4. Att andelen är lägre hos vuxna kan ändå ha att göra med brist på diagnosticering.

Diagnosen är något vanligare bland män och pojkar, men inte heller det speglar nödvändigtvis verkligheten utan kan också ha att göra med att symtomen kan vara lättare att upptäcka hos pojkar.

Arbetsgruppen bakom de nya rekommendationerna för god medicinsk praxis rekommenderar att alla vårdområden och enheter inom bashälsovården ska ha klara anvisningar för diagnosen och vården av adhd liksom en beskrivning av den lokala vårdkedjan.

Arbetsgruppen rekommenderar också att den som fått diagnos på adhd och hens familj ska ha möjlighet att delta i informationsdagar, grupprehabilitering och stödgrupper oavsett var vårdansvaret ligger.

Mer information finns på www.kaypahoito.fi.

– Problemet är detsamma oberoende av ålder. Men symtomen förändras med tiden. Ett barn som går före i matkön får kanske bannor av läraren, men då en vuxen kör om folk på Österleden kan konsekvenserna vara allvarligare. Impulsivitet hos vuxna har ofta allvarligare följder än hos barn, säger biträdande överläkaren och docenten i psykiatri Sami Leppämäki.

Adhd gör ofta livet svårare på många områden, och ökar risken för andra psykiatriska problem som ångest och depression. Det är också förknippat med en ökad risk för till exempel olyckor på arbetet och utanför. Tre av fyra vuxna med adhd lider också av något anant psykiatriskt problem. Genom rätt vård och stöd kan man ändå begränsa de negativa följderna, och därför är det viktigt att diagnosen kan ställas också i vuxen ålder, understryker Leppämäki.

– Ofta minskar överaktiviteten då man växer upp medan de mest permanenta svårigheterna har att göra med uppmärksamhet och koncentration. Då man blir vuxen ökar de yttre kraven, vilket också kan göra att symtomen medför större olägenheter, säger Leppämäki.

God effekt av vård

Den goda nyheten är att man med rätt vård och stöd kan lära sig att bemästra svårigheterna och undvika symtom som stör vardagen. Ett viktigt stöd är psykoedukation, eller pedagogisk terapi, som handlar om att lära sig vad diagnosen går ut på och vilka metoder och knep som kan underlätta vardagen. Det gäller vuxna med egen diagnos, men också föräldrar till barn med en diagnos, så att de kan föra vidare kunskapen om hur det lönar sig att handla för att saker ska fungera.

– Ofta behövs en kombination av psykosociala metoder och medicin. Men det är inte meningen att man ska behöva gå i terapi hela livet, utan såväl psykosocialt stöd som medicin kan sättas in i sådana skeden då det behövs, till exempel då livssituationen förändras, säger specialpsykologen och universitetslektorn Maarit Virta.

För vuxna har kognitiv beteendeterapi i grupp visat sig ha goda effekter, medan man inte vet så mycket om effekterna av motsvarande individuella terapi. Neuropsykiatrisk coachning som ett sätt att få bättre kontroll över vardagen verkar också fungera, även om det inte heller här finns tillräckligt med forskning om effekterna.

Medicin har ofta goda effekter och sällan allvarliga biverkningar, och medicinen kan fungera som ett tillfälligt hjälpmedel medan man lär sig nya sätt att hantera vardagen.

Mer stöd behövs

Men om man blivit rätt bra på att ta tag i symtomen på adhd på dagis och i skolan kan det vara svårare för vuxna att faktiskt få den hjälp och det stöd som behövs.

– Det finns alltför lite stöd, och problemen ska nog vara stora för att man ska få hjälp. Det behövs till exempel fler stödgrupper, men också möjligheter till längre individuell terapi för dem som behöver, säger Virta.

– Redan att få en utredning och diagnos kan vara svårt, och tillgängligheten varierar regionalt, konstaterar Anita Puustjärvi, specialläkare i barnpsykiatri och ordförande för den arbetsgrupp som satt ihop de nya rekommendationerna.

Till dem som fnyser om att alla numera ska ha en bokstavsdiagnos för att förklara störande beteende har experterna ett budskap: Det stämmer inte. I Finland är adhd snarast underdiagnosticerat.

– Vi är konservativa och försiktiga med att ställa diagnos, och detsamma gäller medicineringen jämfört med de andra nordiska länderna. Men i USA är det möjligt att man överdiagnosticerar, säger Leppämäki.

– Klart att det kan finnas enskilda fall. Men snarast är det tvärt om, att vi är benägna att skylla beteendeproblem hos barn på dålig uppfostran eller problem i hemmet. Därför är det viktigt att ordentligt kartlägga vad det handlar om, säger Puustjärvi.

Kim Herold: ”Motorsängen hjälper mot snarkningarna”

Musikern Kim Herold, även känd från tv-programmet Selviytyjät, har märkt att en bra säng gör det lättare att återhämta sig och att den till och med förebygger idrottsskador. 5.11.2019 - 14.22

Mer läsning