Många påståenden om "superfoods" håller inte måttet

VAD ÄR HÄLSOSAMT? Över en tredjedel av finländarna tycker det är svårt eller mycket svårt att av avgöra vad som är hälsosamt, enligt en undersökning. – Olika hälsopåståenden används ofta i marknadsföringen av livsmedel, men man ska kontrollera påståenden innan man litar på dem. Mycket är bara marknadsföring, säger överinspektören Sari Sippola på Evira.Bild: Mostphotos

Finländare vänder sig hellre till näringsproffs än till myndigheter för att få kostråd, visar en färsk undersökning. Samtidigt oroar sig Evira för att det är svårt att reglera de hälsopåståenden som används i marknadsföringen av livsmedel.

När finländare funderar på vad som är hälsosamt att äta vänder de sig hellre till traditionella och sociala medier än till läkare, visar en färsk undersökning om kostrådgivning från matjätten Nestlé. Samma undersökning visar att bara tre procent av de tillfrågade tar sina kostråd från näringsdeklarationer på förpackningar.

Någon motsvarande undersökning har inte gjorts tidigare, så det är omöjligt att säga om resultaten har förändrats över tid. Resultaten oroar ändå professorn i näringsterapi från Östra Finlands universitet Ursula Schwab och näringsterapeuten Satu Hautanen från Finlands Nestlé.

Schwab lyfter bland annat fram att 21 procent säger att den viktigaste källan för kostråd är att "lyssna till den egna kroppen".

– Det är bra att lyssna på sin kropp men det är viktigt att minnas att kroppen inte berättar allt. Det är till exempel omöjligt att känna till sina kolesterolvärden om de inte mäts, säger hon.

Finländarna verkar ha ett lågt förtroende för myndigheternas näringsrekommendationer. I undersökningen uppger bara tre procent att myndigheterna är den viktigaste källan för information om kost och näring, medan 22 procent säger att läkare är den viktigaste källan. Det kan jämföras med att den största gruppen, 37 procent, i första hand litar på rekommendationer från "näringsproffs".

– De svarande ombads ändå inte att klargöra vem de anser vara näringsproffs eller experter på området, så det kan till exempel vara förespråkare för olika trenddieter, säger Satu Hautanen.

Superfoods stoppas i tullen

Vad vi äter kan kanske ändå ge en fingervisning om vad som anses hälsosamt. Under de senaste åren har till exempel konsumtionen av så kallade superfood-produkter skjutit i höjden, det vill säga livsmedel som marknadsförs som extra hälsosamma. Men när Tullaboratoriet för några år sedan började göra stickprover på "superfoods" från utlandet, stoppades omkring hälften av dem. De granskade produkterna var bland annat goji- och mullbär, maca-, spirulina-, chlorella- och vetegräspulver samt olika kakaoprodukter.

– Vi undersöker bland annat rester av växtskyddsmedel, den mikrobiologiska kvaliteten, mögelgifter, PAH-föreningar, tungmetaller och tillsatser. Dessutom kontrolleras förpackningspåskrifterna. Det vanligaste problemet är att påskrifterna är bristfälliga. Ett annat vanligt problem är att "superfood-produkterna", också ekologiskt märkta sådana, innehåller rester av växtskyddsmedel. Liknande problem förekommer också hos andra livsmedelsprodukter men inte i lika hög grad, säger tullkemisten Carola Ranta på Tullaboratoriet.

Siffrorna har blivit något bättre sedan 2011 när cirka hälften av de undersökta "superfood-produkterna" stoppades. Men det beror inte nödvändigtvis på att produkterna blivit bättre, menar Ranta.

– En förklaring är att goijbären, som tidigare ofta stoppades på grund av växtskyddsmedel, fick en ny EU-klassificeringen. Tidigare räknades de som bär men numera klassas de som tomater eftersom de hör till samma släkte. Samtidigt ändrades kraven, så numera tillåts högre halter av växtskyddsmedel, säger hon.

Lita inte blint på hälsopåståenden

På livsmedelssäkerhetsverket Evira påminner överinspektören Sari Sippola om att begrepp som "superfood" är ren och skär marknadsföring och att många hälsopåståenden kring dieter och livsmedel är mycket dåligt underbyggda.

– Det finns ingen som reglerar vad som får kallas för "superfood" men ändå indikerar namnet att livsmedlet är extra nyttigt. Enligt Evira får man inte använda sådana ospecifika hälsopåståenden utan kompletterande hänvisningar till vetenskapliga undersökningar. Bara om de positiva effekterna på hälsan kan motiveras med ett granskat och godkänt hälsopåstående är det okej, säger hon.

Det räcker ändå med att gå in i närmaste närbutik för att hitta mängder med icke-underbyggda hälsopåståenden på förpackningarna. Orsaken till det är bristande resurser hos tillsynsmyndigheterna, inte bara i Finland utan också på EU-nivå, säger Sippola.

För några år sedan beslöt EU att rensa upp i djungeln av hälsopåståenden. Tillsammans med EU-livsmedelssäkerhetsverket Efsa styrde EU-kommissionen upp ett stort projekt där olika hälsopåståenden skulle granskas och föras in i öppna databaser. Men projektet kollapsade redan i startgroparna eftersom så få hälsopåståenden klarade testerna. Av de tusentals påståenden som inledningsvis granskades hade bara cirka tio procent tillräckliga vetenskapliga belägg för att få användas i marknadsföring. Bland annat drabbades finländska Valio när flera påståenden om probiotika och mjölksyrebakterier inte klarade testerna.

– Det blev ett sådant ramaskri i livsmedelsbranschen att man helt enkelt blev tvungen att lägga projektet på is. Nu befinner vi oss i ett konstgjort mellanläge. Det finns mängder av hälsopåståenden som ännu inte granskats, men så länge de hänger kvar i Efsas databas utan att ha blivit vare sig godkända eller fällda kan vi inte direkt hindra företag från att använda dem. Det kommer säker att ta flera år innan man kan börja nysta i det här på nytt, säger Sippola.

Hon manar till extra stor försiktighet kring alla produkter som marknadsförs som hälsosamma utan att "det hälsosamma" specificeras, särkilt om marknadsföringen indikerar att produkten kan bota någon sjukdom eller förbättra olika kroppsliga tillstånd.

– I så fall borde produkten klassas som medicin och inte som livsmedel.

Vill man vara på den säkra sidan är det bästa att vända sig till Efsas databas, tipsar hon.

– Googla på "EU Register on nutrition and health claims" och slå in det latinska namnet på den ingrediens som du vill kontrollera. Om det inte finns några godkända hälsopåståenden för ämnet i databasen, vet du att du är ute på hal is, säger hon.

”Sälj din gamla bostad före du köper ny!”

Fastighetsförmedlingen Kotijoukkue är på alla sätt nyare, fräschare och mer dynamiskt men gamla goda råd och sunt förnuft är fortfarande en av grundstenarna i bobytarbranschen. Än gäller den gamla devisen att sälja sin gamla bostad förrän man köper ny. Ingen vill bli i fällan mellan två bostäder. 1.11.2018 - 09.42