Många obesatta jobb vid Kårkullas enheter i huvudstadsregionen

Kårkulla lider av personalbrist. Speciellt svår är den i Helsingfors. Bild: Ari Sundberg/SPT

Det är svårt att få tag på behörig vårdpersonal i huvudstadsregionen, och coronaepidemin har ställt situationen på sin spets. Vid Kårkullas boenden hankar man sig fram med vikarier och inhoppare, då 16 av 95 befattningar är obesatta.

Vid Kårkulla i mellersta Nyland vänder man på alla stenar för att hitta behörig och svenskkunnig personal till boendena för personer med funktionsvariationer. Svårast är läget i Helsingfors, och för att trygga verksamheten är man helt beroende av vikarier och inhoppare.

– Det är krävande att rekrytera folk inom vård och omsorg överallt, och det gäller också oss. I Helsingfors är situationen särskilt svår då vi är många som tävlar om samma vårdare, säger Kim Meller, regionchef för Kårkulla i mellersta Nyland.

Kårkulla har boenden för personer med funktionsvariationer i Vanda, Kyrkslätt och Grankulla och tre i Helsingfors, och dessutom två dagverksamheter. Vid dem finns sammanlagt 95 befattningar för vårdare och handledare, varav 16 för tillfället är obesatta. För att lappa luckorna i personalen anlitar enheterna vikarier och inhoppare.

– Vi vet att staden har samma problem som vi, och detsamma gäller bemanningsföretagen, så inte heller de är till stor hjälp. Det är kalla fakta att rekryteringen är ett problem, säger Meller.

Språket en utmaning

Svårast är det att rekrytera närvårdare, som jobbar i tre skift, medan handledare till dagverksamheterna är lite lättare att hitta. För att underlätta rekryteringen har Kårkulla varit i kontakt med yrkesskolan Prakticum, som utbildar närvårdare i Helsingfors, och ett särskilt team arbetar med rekryteringen.

– Vi har praktikanter på våra enheter och många av vikarierna är studerande. Nu börjar en civiltjänstgörare och det är vi jättetacksamma för. Vi har många duktiga inhoppare, men för fast anställning krävs behörighet, och det är inte alla studerande som ens vill ha ett fast jobb genast då de blir klara med studierna – en del vill studera vidare, andra åker kanske utomlands efter studierna, säger Meller.

Språkkraven har man lyckats bemöta någorlunda, men enstaka personer med bristfälliga svenskkunskaper har också fått rycka in.

– Språket är en jätteutmaning i huvudstadsregionen. Det är ett övervägande man får göra från fall till fall, om man behöver anlita en person med bristfälliga svenskkunskaper, säger Meller.

Löneförhöjning på förslag

Coronapandemin har för sin del lagt sten på börda, då många inom vården sadlat om.

– Vårdaryrket är inget lätt arbete och med skyddsutrustning blir passen tunga. Samtidigt kan personalbrist innebära långa dagar och att folk blir utmattade, och belastningen ökar på de ordinarie anställda då personalomsättningen är stor. Det blir en ond cirkel helt enkelt, och pandemin har tillspetsat situationen, säger Meller.

Otto Domars är verksamhetschef vid Kårkulla, och han bekräftar att personalbristen är ett nationellt problem – men störst är den för Kårkullas vidkommande just i mellersta Nyland.

– I de övriga regionerna har vi det jämförelsevis bra ställt, där är i huvudsak behöriga och fast anställda på de flesta poster, även om också där finns utmaningar.

Vad gör ni för att locka folk till Kårkulla och för att de ska stanna hos er?

– Vi måste satsa mer på fortbildning och välmående hos personalen, och fler rekryteringskampanjer är på kommande. Dessutom kommer vi att föreslå en löneförhöjning för närvårdarna för samkommunens fullmäktige. Ett rekryteringstillägg för huvudstadsregionen finns redan, säger Domars.

Då social- och hälsovårdsreformen träder i kraft ska Kårkullas verksamhet övergå till de tvåspråkiga landskapen, som tar över ansvaret för bland annat funktionshinderservicen från början av 2023. Hur det påverkar personalrekryteringen är svårt att säga, säger Domars.

– Men det är svårt att se att rekryteringen av svenskkunnig personal skulle bli lättare i alla fall. Samma problem kommer säkert att finnas i framtiden också.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Finland behöver Östersjön – vi kan och ska ännu rädda den

Mer läsning