Många liv blir alltför korta

Vi utsätts för mindre tobaksrök och det gör oss friskare. Bild: LOLA LEVAN

Hur friska vi är och hur länge vi lever har fortfarande ett klart samband med inkomstnivån. Om vi vill förhindra onödiga dödsfall krävs en förändring i vården, servicestrukturen och den sociala tryggheten.

För män är skillnaden i förväntad livslängd mellan fattiga och rika så stor som 10,6 år. För kvinnor är den 5,6 år. Då handlar det om den förväntade livslängden för en 25-åring.

I internationell jämförelse (OECD) är hälsoskillnaderna mellan olika befolkningsgrupper i Finland stor. Så har det varit redan ganska länge, även om den här uppgiften inte riktigt sitter i vår självbild som nordiskt välfärdsland.

Det här är särskilt intressant eftersom inkomstskillnaderna i Finland internationellt sett är små, men hälsoskillnaderna relaterat till inkomster alltså är ovanligt stora.

Under de senaste decennierna har finländarnas hälsa överlag blivit klart bättre. Skillnaderna i förväntad livslängd har också minskat under de senaste åren, men samtidigt har det efter att finanskrisen slog till 2008 skett en försämring när det gäller den upplevda hälsan.

De här uppgifterna kommer från forskning vid Institutet för hälsa och välfärd (THL). En färsk rapport publicerades i början av september.

"Den upplevda hälsan" är ett begrepp som forskningen använder eftersom entydiga diagnoser inte finns att tillgå i samband med enkäter.

Det människor själva uppger om sin hälsa har visat sig ha ett klart samband till sjukdomar och till och med dödlighet. Den upplevda hälsan är alltså inte något man kan avfärda som tyckande.

Forskningen talar också om onödiga dödsfall bland under 75-åringar och då avses dödsfall som skulle ha gått att undvika med vårdinsatser. Tio till femton procent av dem som dör så tidigt beräknas vara sådana onödiga dödsfall.

Det innebär många, många förlorade år av liv.

1992 var de här onödiga dödsfallen 3 800, sexton år senare, alltså 2008, var de 2 700. Ingen finländare som är under 75 år borde längre dö på grund av astma, diabetes eller epilepsi, ändå sker det.

Också de onödiga dödsfallen har minskat under de senaste 20 åren – men samtidigt har skillnaderna mellan olika inkomstgrupper ökat även för den här indikatorn.

Hälsa, sjukdomar och död och de bakomliggande orsakerna är inte enkla och entydiga frågor. Men forskningen om orsakerna till en bättre eller sämre hälsa, ett för tidigt dödsfall eller ett normallångt liv visar att skillnaderna inte är några naturlagar.

Samhälleliga beslut påverkar förekomsten av sjuklighet och för tidig död. Det handlar om hur vårdsystemet är uppbyggt, hur servicestrukturen ser ut och hur den sociala tryggheten fungerar.

Dagens vårdsystem skapar skillnader. De som arbetar har oftast tillgång till företagshälsovård, och de som är förmögna kan anlita helt privata tjänster. Resten är hänvisade till den offentliga vården. Den är inte av sämre kvalitet, men tillgängligheten är sämre. Ironiskt nog ingriper den planerade vårdreformen inte i en av de uppenbara strukturella skillnaderna. Företagshälsovården berörs inte av reformen.

Hälsa och sjukdom handlar också om mer handfasta saker – som tobak och alkohol. I och med att samhället i dag effektivt begränsar tobaksrökningen har vi blivit friskare. När det gäller alkohol har liknande begränsningar inte varit aktuella. Om regeringens förslag till ny alkohollag godkänns blir alkoholen tvärtom mera tillgänglig.

Alkoholen spelar en viktig roll i onödigt tidiga dödsfall. Skillnaderna i alkoholkonsumtionen mellan olika inkomstgrupper är inte stora, men dryckesvanorna varierar. De välbeställda berusade råkar inte i samma utsträckning ut för olyckor och våld som mindre välbeställda.

Alkoholkonsumtionen är en bra ingång till vad som kan anses vara självförvållat. I dagens samhällsklimat råder en mentalitet där man nästan undviker att se samhällsorsaker och i stället lägger ansvaret på individen. Det löser i alla fall inte problemen.

Givetvis har vi alla ett personligt ansvar för våra levnadsvanor. Men att blunda för de orsaker som kan relateras till samhället och våra sociala strukturer är dumt – ifall man verkligen vill komma åt skillnader i hälsa och dödlighet.

Barndomen och vår familj påverkar våra levnadsvanor och vår livsbana.

Därför är stödet till barnfamiljer viktigt, och extra viktigt är att särskilt utsatta familjer får stöd. Genom att ingripa mot fattigdom, också dess nya former, kan hälsoskillnaderna bli mindre.

Susanna Ginman Chef för opinionsavdelningen

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46