Många lärare lider av inneluften i skolor

Många skolbyggnader är i dåligt skick. Till exempel mögelsanerades Kvarnbackens skola i Borgå 2011. Senaste året har man upptäckt nya problem. Bild: KSF-Arkiv / Kristoffer Åberg

Många lärare säger att de lider av symtom som orsakas av den dåliga inneluften på deras arbetsplatser. Det visar en omfattande inneluftsundersökning som lärarfacket OAJ och Åbo universitet gjort.

Hela 85 procent av dem som svarade på enkäten sade att det finns problem med inneluften på deras arbetsplatser och 40 procent sade att problemen orsakat men för deras egen hälsa. Mest hälsoproblem hade de som jobbade i byggnader från 1960–1980-talen.

Nästan 5 000 personer svarade på enkäten, men svarsprocenten var bara 25, vilket kan förvränga resultatet. Största delen av dem som svarade var anställda av kommuner eller samkommuner. Det är den första undersökningen om lärarnas hälsa och kopplingarna till inneluften.

OAJ föreslår ett tioårigt program för att åtgärda inneluftsproblem och bygga nya skolor, daghem och läroinrättningar. Programmet borde ha en årlig finansiering på 350 miljoner euro, enligt OAJ. Programmet skulle omfatta ett program för tillfälliga lokaler, lagändringar, bidrag och tidsfrister för undersökningar av byggnader.

Enligt OAJ finns det ett reparationsbehov på 20 miljarder euro.

Dessutom föreslår OAJ att arbetstagarnas rättsskydd utvidgas med begreppet arbetsplatsoförmåga som ska definieras i lag.

Sena reaktioner

Ungefär 200 av dem som svarade på enkäten är medlemmar i Finlands svenska lärarförbund. Ordföranden Christer Holmlund säger att problemet inte är större i de svenska skolorna än i de finska, men att problemet är stort i och med att man reagerar sent och gör så lite reparationer till både antal och omfattning.

– Man ser varje vecka att det görs undersökningar i någon skola. Det senaste exemplet i Österbotten är Oxhamns skola. Och även där problem konstateras tar det väldigt länge innan man gör något åt saken, säger Holmlund till FNB.

Många kommuner dröjer också med att göra undersökningar. Det räcker inte med att en lärare får symtom utan problemet måste vara omfattande innan kommunen reagerar, säger Holmlund.

Han nämner Winellska skolan i Kyrkslätt som ett exempel där det varit en lång process innan man kommit till skott.

För små åtgärder

Ibland görs inte tillräckligt omfattande undersökningar och reparationer direkt. Till exempel den svenska skolan i S:t Karins har nyligen renoverats för två miljoner euro, men problemen försvann inte.

– I stället för att riva skolan och bygga en ny har man beslutat att sanera den ännu en gång. Det blir väldigt dyrt för kommunen om man bara gör lite först och sedan märker man att det inte räcker och så måste man göra lite till. Därför säger vi att gör ordentligt när problemet uppdagas.

Holmlund säger att undersökningen visar att det är lärarna som lider eftersom de jobbar i skolan i många år. Men för att det ska hända något kan det krävas reaktioner av föräldrar också.

– Vi är i en sådan situation att föräldrarna måste hota med skolstrejk för att problemet ska tas på allvar. Vi är glada för att föräldrarna tar itu med saken, men det borde inte vara så att man måste ta till så kraftiga åtgärder för att något ska göras. (

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning