Många lagar är verkligen inte är några absoluta sanningar utan helt mänskliga konstruktioner

Det intressanta är att tolkningarna oftast inte kan granskas med gängse vetenskapliga kriterier eftersom själva lagstiftningen inte har någon vetenskaplig grund utan är formulerad utifrån allmänna uppfattningar och önskemål.

Visa Kurki (HBL Debatt 30.4) välkomnar en rättsfilosofisk debatt och Sten Palmberg (HBL Debatt 30.4) medger brister i vår rättsordning.

Vi har faktiskt den senaste tiden upplevt mycket märkliga svängningar och fått höra olika tolkningar av jurister – även i vårt land – när det gäller vad som är rätt eller grundlagsenligt och så vidare. Man har förundrat sig över att regeringen, som ju borde ha lagkunniga medlemmar och haft möjlighet att konsultera andra, har kunnat komma med direktiv som strider mot gängse lagar, som visserligen kan ändras vid behov.

Att jurister kan komma till olika tolkningar och slutsatser av de lagar som andra jurister varit med om att stifta är helt mänskligt och förståeligt. Nyligen kunde vi läsa om svårigheterna att tolka inlösningsklausulerna i bostadsaktiebolag.

Det intressanta är att tolkningarna oftast inte kan granskas med gängse vetenskapliga kriterier eftersom själva lagstiftningen inte har någon vetenskaplig grund utan är formulerad utifrån allmänna uppfattningar och önskemål. Ofta är det är sedan den högsta instansens åsikt som avgör vad som slutligen det rätta, ibland efter omröstning ... I USA väljs domarna på livstid och vanligen på politiska grunder, vilket klart försvagar rättens "oberoende" ställning.

Att sedan lagarnas förmenta oberoende av makten inte alls berörs av Palmberg eller Kurki är begripligt; om det är det inte så mycket att tillägga. Juridik och politik hör ihop, eftersom lagarna i vårt land stiftas av ett politiskt organ, riksdagen, som ju har högsta makten.

Att ett samhälle inte fungerar utan lagar och förordningar är självklart. Men det kan vara bra att ha i minnet att många lagar verkligen inte är några absoluta sanningar utan helt mänskliga konstruktioner. Vad som är rätt och fel är många fall fråga om åsikter. Inom naturvetenskaperna och andra discipliner försöker man närma sig sanningen med hjälp av vetenskapliga metoder och kriterier, men vore det möjligt inom juridiken? Nej, inte enlig min uppfattning!

Juristutbildningen må gärna fortsätta vid universiteten – en möjlighet till kontakter med andra discipliner är alltid bra att ha. Av gammal tradition har ju också andra ämnen plats i universitetsvärlden, fastän de kanske inte kan klassas som vetenskap i ordets snävare bemärkelse.

Jan-Erik Ingvall, Helsingfors

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Att öka sin förmögenhet är en allemansrätt men få har en konkret plan

Mer läsning