Många hinder för fred i Colombia

Farc-medlemmar på den Nationella gerillakonferensen i Llanos del Yari i fredags. Bild: Luis Acosta

Fredsavtalet som ska få slut på mer än ett halvt sekel av strider i Colombia undertecknas i dag. Men vägen är både lång och knölig innan målen är uppnådda.

– Det finns så många hinder på vägen till en implementering, säger Sveriges utrikesminister Margot Wallström (S) till TT via telefon från Colombia.

Huvudpunkterna i fredsavtalet mellan Farc-gerillan och regeringen:

Vapenvila och nedrustning: Avtal om detta slöts i juni. Farc ska flytta sina omkring 7 000 soldater till nedrustningsläger inrättade av FN.

Rättvisa för offer: Brott som begåtts under konflikten ska tas upp i specialdomstolar. Amnesti beviljas för lindrigare brott, men inte för massakrer, våldtäkt och tortyr.

Droghandel: 2014 gick Farc med på att stoppa narkotikaframställning i områden under deras kontroll. Regeringen lovade att hjälpa jordbrukare att försörja sig på lagliga grödor.

Rebeller i politiken: Farc blir nu ett politiskt parti och får tio platser i kongressen.

Jordreform: 2013 undertecknades ett avtal om att tillhandahålla mark, lån och bastjänster till den fattiga landsbygdsbefolkningen.

Ratificering: Fredsavtalet måste godkännas i folkomröstningen som ska hållas den 2 oktober.

Hon är en av många utländska gäster när fredsavtalet mellan regeringen och den marxistiskt influerade Farc-gerillan undertecknas i Cartagena i Colombia i dag. Konflikten har sedan 1959 krävt cirka 220 000 människoliv och tvingat nära sju miljoner att fly sina hem, men efter nära fyra års förhandlingar enades parterna i somras om ett avtal vars öde colombianerna slutligt ska få avgöra i en folkomröstning den 2 oktober.

Sverige har sedan 1980-talet bidragit till fredsförsöken med pengar, idéer och organisation och ska enligt fredsavtalet vara med och försöka klargöra ödet för cirka 45 000 människor som är försvunna.

Kvinnor i processen

Under besöket ska Wallström, förutom att träffa politiker, även möta representanter för kvinnoorganisationer som arbetar med fredsprocessen.

– Det var mycket Sveriges roll som gjorde att kvinnorna fick en uttalad roll och en plats vid förhandlingsbordet.

Många av dem som tvingats lämna sina hem är fattiga småbrukare, och efter många år ska de nu tilldelas mark, lån och bastjänster av regeringen. Samtidigt oroas många av att den lilla jordägande eliten – i ett land med drogkarteller, paramilitära högermiliser och enorm korruption – ytterligare ska ta för sig. Andra pekar på risken för rovdrift av olje- och gruvbolag i områden som tidigare kontrollerats av Farc.

De marxistiska gerillarörelserna Colombias revolutionära väpnade styrkor (Farc) och Nationella befrielsearmén (ELN) bildades 1964 sedan vänstern utestängts från det politiska systemet.

Olika vänsterrebellgrupper, högerpolitiska paramilitärer och knarkkarteller har dragits in i konflikten som rasat sedan dess. Uppskattningarna varierar men en statlig utredning har kommit fram till att omkring 220 000 människor, varav 80 procent civila, har dött i konflikten sedan 1959.

Samtalen mellan regeringen och landets största gerillagrupp Farc påbörjades i november 2012 och har bedrivits i Kubas huvudstad Havanna. Med ELN har man dock ännu inte fått fart på fredsförhandlingar.

Regeringen och Farc kom överens om ett fredsavtal den 25 augusti 2016.

Källor: Utrikespolitiska institutet, Folke Bernadotteakademin och AFP.

Enligt nyhetsbyrån AFP uppger människorättsgrupper att 51 mark- och miljöaktivister dödats hittills i år, ofta av oidentifierade gärningsmän.

"Något gott"

Wallström säger att fredsavtalet är väldigt hoppingivande och att processen framåt är väl genomtänkt när det gäller att bygga upp rättsliga system och folkligt deltagande.

Men hon pekar också på att markrättigheterna måste prioriteras, att det är en "helt central" fråga.

– Colombianerna måste snabbt få se att det kommer ut något gott ur det här fredsavtalet.

Ytterligare en möjlig tuva i vägen är den andra stora gerillan ELN, som fortfarande inte inlett fredsförhandlingar med regeringen.

– Det är fortfarande ett orosmoln, förstås. Men om man snabbt kommer i gång med implementeringen av det här fredsavtalet tror jag att det kan bli svårt för ELN att mobilisera, säger Wallström.

Historiskt avtal i utdragen konflikt

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Axxell tänker som morgondagens jordbrukare – satsar på samarbete

Mer läsning