Många barnfamiljer vänder på slantarna

Bild: Mostphotos

Barnfattigdomen fortsätter att öka i Finland sedan kurvan svängde nedåt 2012. Inte heller hög utbildning är längre något pålitligt skydd mot låga inkomster.

Mest har fattigdomen under senare år ökat i familjer med små barn. I bakgrunden ligger bland annat arbetslöshet och brist på utbildning, men inte bara det. Många smärre och några större beslut bidrar till att många barnfamiljer blir alltmer trängda. Det är stöd som inte höjts, stöd som sänkts och avgifter som stiger, men också till exempel inskränkningar i den subjektiva dagvårdsrätten.

– Då andra gruppers förmåner i stort sett är oförändrade eller har höjts en aning har barnfamiljernas förmåner sjunkit. Barnkonsekvensbedömningar görs mycket sparsamt. Då till exempel den senaste nedskärningen i barnbidraget gjordes konstaterades bara att sänkningen är så liten att effekten på familjernas ekonomi är liten. Problemet är bara att det handlar om en åtgärd i en lång räcka av beslut, men ingen granskar hur helheten utfaller, säger Minna Salmi, forskningschef på Institutet för hälsa och välfärd, THL.

THL publicerade på torsdagen en rapport om barnfattigdomen i Finland på 2010-talet. Ur rapporten kan man bland annat utläsa att också barnfamiljer med en högutbildad vårdnadshavare allt oftare faller under fattigdomsstrecket. I en femtedel av de fattiga barnfamiljerna fanns år 2014 en vårdnadshavare med högskoleutbildning, vilket är mer än dubbelt fler än bara ett par år tidigare.

– Det är förstås oroande att inte ens utbildning skyddar mot fattigdom, utbildning är en stor investering för samhället och för individen. Tidigare generationer har sett den som en social investering i framtiden, men om tron på att utbildning garanterar välfärd raseras kommer samhället snart att se mycket annorlunda ut, säger forskningsprofessor Sakari Karvonen, som sammanställt rapporten tillsammans med Salmi.

Mindre pengar, större oro

Även om fattigdomen bland ensamförsörjare är högst har den ökat mest i familjer med två vårdnadshavare, och särskilt i familjer där barnen är små. Ungefär hälften av vårdnadshavarna i familjer som faller under fattigdomsstrecket jobbar medan en tredjedel är arbetslösa. Statistiken visar också att inkomsterna för de barnfamiljer som har de allra lägsta inkomsterna har sjunkit en aning under de senaste åren, medan inkomsterna i övriga hushåll ökat en aning.

Men det är inte bara familjer med låga inkomster som har svårt att få ekonomin att gå ihop. Fyrtio procent av alla barnfamiljer kämpar med att få inkomster att täcka utgifter.

– Att man befinner sig ovanför fattigdomsgränsen behöver inte betyda att försörjningen är oproblematisk. Till exempel boendet är dyrt och att betala av på bostadslån kan vara en stor ansträngning också för familjer med medelinkomster, säger Salmi.

Tidigare forskning bland annat i sviterna av 1990-talets lågkonjunktur visar att barnen mår sämre i familjer med ekonomiska problem. Som vuxna har de oftare låg utbildning, låga inkomster och lider oftare av problem med den mentala hälsan. THL:s färska undersökning visar att föräldrar i familjer med låga inkomster oroar sig mer, såväl över den ekonomiska situationen som över barnen, föräldraskapet och den egna orken. Det i sin tur belastar såväl det eventuella parförhållandet som föräldraskapet.

– Den största oron bär mammorna. De upplever oftare den ekonomiska situationen som svår och är oftare oroliga för barnen och föräldraskapet. Det här är någonting vi bör ta på allvar, säger Salmi.

Rapporten listar en rad rekommendationer för att lyfta barnfamiljerna ur gropen: att höja nivåerna på bidragen, att underlätta för studerande med barn, att förbättra tillgången på skolkuratorer och studiehandledare och inte minst att underlätta för alla barn att få tillgång till dagvård på heltid, detta för att minska risken för marginalisering och underlätta föräldrarnas sysselsättning.

– Och framförallt: att först och främst bedöma hur olika beslut påverkar barnfamiljerna. Som forskare tänker jag mig ju att skadliga beslut beror på bristfällig kunskap och inte något annat. Den saken försöker vi nu avhjälpa till exempel med den här rapporten, säger Karvonen.

Många vänder på slantarna

Barnfattigdom avser den andel av alla barn som bor i fattiga hushåll. År 2014 var den här andelen 11,7 procent.

Ett hushåll räknas som relativt sett fattigt om inkomsterna ligger under 60 procent av medianinkomsten.

År 2014 gick den relativa fattigdomsgränsen för en ensamstående vid 1 192 euro per månad, för en familj med två vuxna och två barn under 14 år vid 2 503 euro per månad.

Källor: THL och Statistikcentralen

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00