Många asylsökande mår psykiskt dåligt – diskriminering en av orsakerna

Psykisk ohälsa är vanligt bland asylsökande, visar en färsk studie vid Åbo Akademi. Tre av fyra asylsökande har symtom på depression och ångest, och närmare hälften har nyligen haft tankar på självmord.

I fjol rapporterade Migrationsverket om fem självmord bland asylsökande och tiotals självmordsförsök. Men det är bara toppen av isberget, visar en färsk pro gradu-avhandling i psykologi gjord av Alexandra Elsing vid Åbo Akademi.

Avhandlingen visar att psykisk ohälsa är mycket vanligt bland asylsökande, och att hela 43 procent av de svarande i en enkät haft tankar på självmord under den senaste veckan. Mer än en av fyra svarade att de haft tankar på självmord ganska eller mycket ofta under den senaste veckan. Nästan två av tre har haft känslor av skräck och panik.

– Det är uppenbart att vi behöver rikta resurser till att ta hand om de asylsökandes psykiska hälsa. Med en sådan nivå på depression och ångestsymtom som de asylsökande rapporterar om borde man få vård. Självmorden är för många, och ser man på de färska forskningsresultaten är risken stor att de blir fler, säger Pekka Santtila, professor i psykologi vid Åbo Akademi.

Studien bygger på en enkätundersökning där asylsökande vid tolv flyktingförläggningar fått svara på frågor om traumatiska upplevelser, om upplevelser av diskriminering sedan ankomsten till Finland och om fysiska och psykiska symtom. Materialet samlades in sommaren 2015 och sommaren 2016, och 507 personer deltog. De flesta respondenterna kommer från Irak, Afghanistan och Somalia.

De svarande har i snitt kryssat för 53 av 104 listade traumatiska upplevelser, den somaliska språkgruppen i snitt lite fler. På listan finns till exempel tortyr, att ha varit nära döden, våldtäkt, misshandel, separation från familjen, fängsling, att ha sett en närstående dö och så vidare. Nio av tio har känt att de är i fara eller blivit hotade med våld.

– Med tanke på det här är ett lite överraskande resultat att det ändå är bevittnade upplevelser och stressfaktorer i vardagen, som till exempel diskriminering och den osäkerhet en utdragen asylprocess innebär, som är mest belastande. Å andra sidan är det inte så konstigt att det är stressfaktorerna i nuet som bidrar mest till den psykiska ohälsan just nu, säger Santtila.

Han föregriper en invändning om hur man kan veta att de svarande inte överdriver. Dels har forskarna tydligt understrukit att undersökningen inte har någonting med myndigheternas process att göra, och dels – och viktigare – har symtombeskrivningarna jämförts med motsvarande studier medfinländska respondenter. Där kan man se att symtomen samvarierar och överlappar på samma sätt, det ger trovärdighet.

Diskriminering

Hela 85 procent av de asylsökande i enkäten uppger att de utsatts för någon form av diskriminering sedan de anlände till Finland, och 58 procent hade någon gång blivit utsatta för verbal aggression.

– Psykisk ohälsa som depression och ångest underlättar ju inte integrationen, och att 58 procent dessutom har blivit hotade eller förolämpade gör inte precis utgångspunkten lättare, konstaterar Santtila.

Han lyfter upp det faktum att 42 procent av de svarande uppger att de blivit diskriminerade på grund av sin religion.

– Men jag tänker mig att det väl i de flesta fall snarast handlar om rasism. Men för den som är muslim är religionen ofta en mer central del av identiteten, och därför kan det ligga närmare till hands att tolka diskriminering som riktad mot den religiösa tillhörigheten. Det är ju inte så bra om man tänker på att det också kan finnas en risk för radikalisering. Det är uppenbart att den som upplever omgivningen som fientligt inställd kan vända sig emot den, säger Santtila.

Samtidigt visar forskningen att socialt stöd av familj, lokalbefolkning och andra asylsökande skyddar mot psykisk ohälsa.

– En viktig slutsats är att diskriminering och oro i nuet är centrala faktorer för psykisk ohälsa bland asylsökande. Det kan alla människor påverka genom sitt eget bemötande.

Men det behövs också smidigare processer och tillräckligt med vård.

– Jag misstänker att responsen är otillräcklig. Vi har inte ens tillräckligt med folk som kan sköta vården. Från Åbo Akademi utexamineras snart en arabiskspråkig psykolog, den första och enda hittills, säger Santtila.

Särskilt utsatta är de papperslösa, som bara har tillgång till brådskande vård.

– Tänker man på självmord flera gånger i veckan är brådskande vård nog nödvändig. Man behöver inte vara professor i psykologi för att inse att situationen med ett ökande antal papperslösa inte är bra och inte gynnar den psykiska hälsan. Men hur den saken ska hanteras handlar om politiska beslut.

Tidigare i veckan tog Föreningen för Mental Hälsa i Finland ställning för att tillfälliga uppehållstillstånd borde återinföras. Enligt föreningen försvagar en atmosfär av hat och intolerans välmåendet i Finland, och särskilt utsatta är det ökande antalet papperslösa.

– Att återinföra tillfälliga uppehållstillstånd skulle förhindra att motsättningarna tillspetsas ytterligare och underlätta såväl hjälparbetet som myndigheternas arbete, skriver föreningen i sitt ställningstagande.

Pekka Santtila hoppas att den färska forskningsrapporten för sin del kan bidra till att öka förståelsen för de asylsökandes villkor.

– Jag tänker mig att information om vilken bakgrund många flyktingar har borde öka förståelsen. Kunskap kan vara bra i en sådan här situation. Då ökar förhoppningsvis möjligheten till dialog och förståelse.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33