Många asylbeslut tas om – fler får nu positivt besked

För tillfället väntar drygt femtusen personer på Migrationsverkets asylbeslut. Ungefär hälften av ärendena är sådana som återbördats från förvaltningsdomstolarna eller Högsta förvaltningsdomstolen.

Kurvan för positiva och negativa asylbeslut för de senaste åren gör en dykning 2016, för att igen klättra upp mot fler positiva beslut i år. Särskilt tydligt syns det för irakiernas del, som är den klart största gruppen asylsökande. För deras del föll andelen positiva beslut från 87 procent 2015 till 24 procent året därpå. I år (till och med maj) har ungefär hälften av de asylsökande från Irak fått positivt beslut, hälften negativt.

Artikeln fortsätter under grafiken.

De flesta som nu väntar på sitt första beslut av Migrationsverket har anlänt 2017 eller 2018, men här finns också enstaka sökande som väntat längre. Ungefär hälften av ärendena är sådana där förvaltningsdomstolen hävt Migrationsverkets första beslut och återbördat ärendet till verket antingen för ny utredning eller för nytt beslut i enlighet med domstolens utslag.

– En orsak till att statistiken ser annorlunda ut har att göra med de sökandes profil. De fall som var klara och inte krävde så mycket utredningar kunde avgöras snabbt, medan svårare fall som krävt mer efterforskningar har kunnat dröja. Bland dem kan det finnas fler som nu fått positivt beslut. En annan orsak är de ärenden som återförts till Migrationsverket från förvaltningsdomstolarna, säger områdeschef Minna Serradj vid Migrationsverket.

Kurvan över besluten korrelerar inte särskilt med säkerhetsläget i Irak.

– Situationen där har ju blivit bättre som helhet, även om det fortfarande kan vara mycket oroligt särskilt i vissa områden. Men det kan finnas individuella skäl som ligger till grund för besluten.

Antalet asylsökande har sjunkit kraftigt sedan toppåret 2015, men de ärenden som nu återbördas från domstolarna rör för det mesta beslut som fattats 2016.

– Den största skillnaden jämfört med tidigare år är att en stor andel av ärendena återbördas på grund av att personen lämnat in nya utredningar. I år är andelen ungefär en femtedel av de återbördade ärendena, säger Antti Lehtinen, regional chef vid Migrationsverket.

Sådana tilläggsutredningar kan till exempel handla om att en person konverterat till kristendomen, vilket också är en orsak till den relativt stora andelen nya ansökningar. Men det kan också handla om annan typ av information som inte kommit fram i det första asylsamtalet.

En annan förändring mellan 2015 och 2018 som syns i statistiken handlar om andelen ärenden som återbördas på grund av något fel i förfarandet – den här andelen har stigit från 0,18 procent år 2015 till ungefär 5 procent i år.

– Det handlar till stor del om fel som gjorts 2016, då förvaltningsdomstolen i vissa fall bland annat ansett att landinformationen som besluten bygger på varit bristfällig. En annan orsak är en förändring i hur familjer statistikförs, säger Lehtinen.

För tillfället finns över 11 000 personer i mottagningssystemet. Drygt 5 000 av dem väntar på beslut från Migrationsverket och något fler på beslut i förvaltningsdomstolarna eller Högsta förvaltningsdomstolen. Några hundra har redan fått sitt beslut.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00