Många afrikanska ledare vägrar släppa taget

När Yoweri Museveni grep makten i Uganda 1986 sade han att landets och hela Afrikas största problem är ledare som biter sig fast vid makten. I februari omvaldes han för sin femte mandatperiod efter att ha tvärvänt 2005 och ändrat grundlagen för att kunna bli omvald.

När han i februari omvaldes för femte gången kallades valet partiskt av internationella observatörer och Yoweri Musevenis styrande parti anklagas för att trakassera motståndarna.

Museveni är inte den enda. Det finns fyra andra afrikanska presidenter som suttit längre än han vid makten. Toppositionerna på 36 år vardera innehas av Ekvatorialguineas Teodoro Obiang Nguema Mbasogo och Angolas José Eduardo dos Santos. dos Santos har i och för sig nyligen meddelat att han kommer att lämna politiken när hans mandatperiod tar slut 2018.

Det tänker däremot inte nummer tre på listan med 35 års styre bakom sig: Zimbabwes Robert Mugabe som redan officiellt har utnämnts till sitt partis kandidat i presidentvalet 2018. Mugabe har under den senaste tiden tacklat av märkbart och det sprids bilder och videosnuttar av honom där han vacklar till eller sover under officiella möten.

Fakta

De tio presidenterna som har suttit längst

Ekvatorialguinea: Teodoro Obiang Nguema Mbasogo. Vid makten sedan 1979

Angola: José Eduardo dos Santos. Sedan 1979 (har meddelat att han lämnat politiken 2018)

Zimbabwe: Robert Mugabe. Sedan 1980

Kamerun: Paul Biya. Sedan 1982

Uganda: Yoweri Museveni. Sedan 1986

Sudan: Omar al-Bashir. Sedan 1989

Tchad: Idriss Déby. Sedan 1990

Eritrea: Isaias Afwerki. Sedan 1993

Gambia: Yahya Jammeh. Sedan 1994

Republiken Kongo: Denis Sassou Nguesso. Sedan 1997 (och före det från 1979 till 1992)

Vad händer sedan?

Under den senaste tiden har kampen om vem som ska få efterträda Mugabe blivit allt synligare. Mot varandra står G40, med hans andra hustru Grace Mugabe i spetsen, och det så kallade Team Lacoste, lett av vicepresident Emmerson Mnangagwa – även kallad Krokodilen.

Det är tiden efter att en seglivad president dött eller gett upp makten som är den svåraste för ett land som länge styrts av en person. Har landet styrts över 25 år av samma person ökar risken för att det fallet samman efteråt, skriver Charles Onyango-Obbo, chefredaktör för Mail & Guardian Africa.

Ett exempel är Elfenbenskusten som blomstrade under Félix Houphouet-Boigny - men som några år efter hans död 1993 drevs in i ett långt och blodigt inbördeskrig. Enligt Onyango-Obbo kan långvariga ledare vara bra för att stabilisera ett land – men landet har svårt att bli politiskt moget och klara av senare svåra situationer om det inte har övat på den demokratiska processen.

Fakta

Fredliga maktskiften

Senegal 2012: President Abdoulaye Wade ville fortsätta som president men möttes av våldsamma demonstrationer. Macky Sall segrade i valet.

Moçambique 2014: President Armando Guebuza, från partiet Frelimo som styrt landet sedan självständigheten 1975, följde grundlagen och avgick. Han efterföljdes av Filipe Nyusi.

Nigeria 2015: President Goodluck Jonathan medgav sin förlust i valet och avgick. Muhammadu Buhari tog över i det första fredliga maktskiftet sedan militärstyret avslutades 1999.

Tror sig vara oersättliga

Alla seglivade afrikanska ledare är inte skurkar eller ute för att göra sig och sin närkrets rika genom korruption. I Financial Times säger forskaren Nic Cheeseman att problemet med många är att det börjar tro att de är oersättliga.

– De tror genuint att ingen annan kan göra deras jobb. Utan deras fasta hand tror de att staten kommer att på nytt hamna i kaos och fattigdom.

Det här är läget med Museveni, som klart har förbättrat förhållandena för många ugandier, eller för Rwandas Paul Kagame som tillsammans med grannlandets president Pierre Nkurunziza är de senaste afrikanska ledarna som vill peta på grundlagen för att få sitta längre vid makten.

I fallet Kagame är grundlagsändringen redan ett faktum och det finns nu en möjlighet för honom att sitta kvar vid till år 2034.

För tillfället hör Kagame, som blev internationellt känd efter att han var med och satte stopp för folkmordet 1994, till det internationella samfundets favoriter och den snabba utvecklingen har fått många givarländer att välja att blunda för de övergrepp som förekommer i landet. Politiska mord och en kuvad press hör till de mörkare sidorna av Kagames styre.

Kina blundar

Samtidigt betyder Kinas ökade inflytande i Afrika att många ledare får friare händer att tänja på reglerna. Det är de västerländska givarländerna som håller hårt på den demokratiska utvecklingen, medan Kina främst ser på affärsmöjligheterna.

– Länderna känner inte att det kommer att straffas eller gå miste om något viktigt. Den inledande euforin för demokratin från 1990-talet håller på att försvinna, säger John Akokpari, professor vid universitetet i Kapstaden, till Bloomberg Business.

Källor: The Guardian, Bloomberg Business, Financial Times, New York Times

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00