Man kan inte tala om fri vilja i fråga om nikotinberoende orsakat av snus

Bild: Wilfred Hildonen

Poängen är ändå att nästan ingen fullvuxen människa medvetet börjar snusa, väl medveten om riskerna. Det är yngre tonåringar som börjar röka cigarretter eller snusa och utan att de förstår följderna. Mycket snabbt uppstår ett beroende som tyvärr ofta blir livslångt.

Theo Herold från Uppsala har i två debattinlägg i den här tidningen förklarat sig vara extremt marknadsliberal och nyliberal och att han i enlighet med den här filosofin tycker att Finland borde göra som Sverige: tillåta fri snusförsäljning. Vi är enligt honom fullvuxna människor, som kan ta våra egna beslut och bära vårt eget ansvar.

Poängen är ändå att nästan ingen fullvuxen människa medvetet börjar snusa, väl medveten om riskerna.

Det är yngre tonåringar som börjar röka cigarretter eller snusa och utan att de förstår följderna. Mycket snabbt uppstår ett beroende som tyvärr ofta blir livslångt.

Snus ger ett ännu starkare nikotinberoende än cigaretter. Att då tala om fri vilja är nog närmast att skämta.

Herold skriver att de länder som har de minst tobaksrelaterade cancerfallen är Sverige och Norge. Han lämnar bort att det här beror på att alkoholkonsumtionen är betydligt lägre i de här länderna än till exempel i Finland. I de här cancersjukdomarnas riskpalett har alkoholen en stor andel.

Svenskarna påstår att deras snus som tillverkas med en fermenteringsmetod inte orsakar cancer i munhålan. Det här snuset har funnits på marknaden endast några tiotal år och har under den här tiden fått många trogna nikotinberoende användare.

För att kunna påstå att Sveriges fermenterade snus inte orsakar muncancer krävs en uppföljningstid på minst 40 år.

Till exempel käkkirurg Jan Hirsch vid Uppsala Akademiska Sjukhus har publicerat sådana här långtidsundersökningar som påpekar riskerna.

Det faktum att det finns tiotals kända carcinogener i snus borde få folk att begripa att snus inte är ofarligt. Jag kan också upplysa Herold om att muncancer anses vara den mest infernaliska och smärtsamma sjukdom en människa kan råka ut för.

Till sist: Herold hittar inga ekonomiska argument som talar för det system vi har i dag med snusimportförbud. Visst finns det argument: till exempel den som blir nikotinberoende lägger ut 3 000-4 000 euro per år på sitt beroende. Under en livstid blir det 150 000-200 000 euro. När vi vet att det är de lägst utbildade med de lägsta inkomsterna som fastnar i det här beroendet vill jag påstå att det har ekonomisk betydelse.

Göran Lindén, med.lic. Helsingfors

Texten har uppdaterats med korrekt namn och titel på en kirurg: I Göran Lindéns insändare om nikotinberoende i HBL 22.7.2018 hade skribenten fått ett namn fel. I stället för munkirurg Jan Frietsch ska det vara käkkirurg Jan Hirsch.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00