Mammas flicka kuvas och reser sig

Kvinnokraft. Cris af Enehielm, Jeanette Björkqvist och Linda Zilliacus samarbetar kring familjevåld. Bild: Cata Portin

Det lilla barnets väg till kvinna, efter en uppväxt i ett hem präglat av våld, är temat för den nyskrivna monologen Mammas flicka.

Varför måste du ägna dig åt ett så tungt ämne som familjevåld? undrade Linda Zilliacus mamma i ett samtal med sin dotter.

– För att jag själv har kommit så lätt undan. Inte kan vi tvinga upp familjevåldets offer på scenen, svarade Zilliacus.

Pjäsen heter Mammas flicka. Den är en monolog, skriven av Jeanette Björkqvist efter ett initiativ av Linda Zilliacus och regisserad och bearbetad av Cris af Enehielm. Texten bygger på intervjuer med personer som utsatts för familjevåld och utmynnar i en utvecklingshistoria och en överlevnadsberättelse.

– Familjevåld beskrivs ofta ur det vuxna offrets, i allmänhet kvinnans, perspektiv. Sällan pratar vi om barnen, påpekar Jeanette Björkqvist.

– För ett barn är det oftast värre att se våld som riktas mot en älskad person, till exempel mamman, än att själv utsättas för våld, tillägger Cris af Enehielm.

Långtgående följder

Bristen på forskning om familjevåld i Finland var en av de första utmaningarna för Jeanette Björkqvist. Men i Sverige finns forskning baserad på intervjuer med barn som levt och lever i våldsamma miljöer.

Förutom en ständig rädsla som är den omedelbara konsekvensen av familjevåld finns också följder som ett barn kan bära med sig genom hela livet.

– Barn tenderar ofta att identifiera sig med ena föräldern och gärna med den som är av samma kön. Och finns det flera barn i familjen kan det hända att de har olika uppfattningar om vad som händer, säger Björkqvist.

– Sonen tar kanske parti för pappan som slår. Och det här kan ha effekter på honom som syns långt fram i livet.

– Ett barn som jäklas på skolgården har kanske erfarenheter av familjevåld, tillägger Linda Zilliacus.

Tabu

De flesta känner någon som utsätts eller har utsatts för familjevåld. Men ämnet är tabubelagt och ingenting vi gärna diskuterar. Offren och deras närmaste skäms och vill inte heller säga något.

Ändå finns det nästan alltid någon som misstänker att allt inte är som det ska vara.

– Problemet är att barn är så lojala. Barn har dessutom helt andra referensramar än vuxna – de ifrågasätter inte och de anmäler inte. De tiger, säger Jeanette Björkqvist.

Cris af Enehielm påpekar att den som utövar våld kan vara en kluven person – häftig och våldsam när endast familjen är närvarande men artig och trevlig när hen är ute bland folk.

– I sådana fall går det ju inte att snacka om våld.

Familjen är ofta helig och det är svårt att blanda sig i andras familjeliv. Vad kan den som misstänker familjevåld hos släktingar, grannar eller vänner göra?

– Ringa polisen, säger Jeanette Björkqvist.

Man kan även ringa hjälptelefonen Nollinjen. Mera information om den finns i faktarutan.

Fler barn misshandlas

Polisen i Finland gjorde i fjol 29 000 utryckningar till hem där det fanns misstankar om familjevåld. Utryckningarna ledde till 4 900 utredningar av vilka 1 500 gjordes i Helsingfors.

Färska siffror visar även att antalet misshandlade barn ökar i Finland. 6 450 fall av barnmisshandel registrerades i Finland i fjol vilket innebär att vart femte misshandelsoffer i Finland är ett barn.

I åttio procent av fallen är mannen den som utövar våld. Kvinnor kan visserligen också vara våldsamma men utövar även våld rent psykiskt – genom att hota med att begå självmord till exempel.

En pjäs om familjevåld låter som en tung föreställning. Cris af Enehielm och Linda Zilliacus betonar överlevnadsperspektivet.

– Det här är en berättelse om uppror. Milla dyker ner i gropen men får en ny familj och kommer upp igen. Minns att barn sällan tycker synd om sig själva medan de är små, det gör de först när de är vuxna, säger Zilliacus.

Cris af Enehielm säger att regin tar fasta på girl power och fattigmansteater.

– Sorgliga saker kan presenteras på ett lekfullt sätt.

Mammas flicka har premiär på Lilla Teatern 6 april.

Den som utsätts för familjevåld eller hot om våld, som ser det på nära håll eller som misstänker våld hos grannarna kan ringa Nollinjen.

Nollinjen är en nationell och avgiftsfri hjälptelefon med kompetent personal som lyssnar och ger stöd dygnet runt. Personalen har tystnadsplikt och den som ringer kan vara anonym.

Nollinjen betjänar på svenska, finska och engelska.

För den som ringer från Finland är samtalet gratis. Ringer man från utlandet betalar man enligt operatörens prislista.

Telefonnumret är 080-005 005.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Lahtismuseer erbjuder guldkantade skidminnen och radio- och tv-nostalgi

Mer läsning