Mälkki om sin första säsong: "Det här är bara början"

Förkärlek för franskt. Den franska musiken är full av paradoxer. Till exempel är Messiaen både rockig och intim, säger Susanna Mälkki. Bild: Vesa Moilanen

Från Berlioz till Boulez, Debussy till Dutilleux och Murail till Messiaen. Susanna Mälkkis första säsong i Helsingfors får en ordentlig fransk slagsida.

– Det här är bara början och det som betonas den här säsongen gäller inte nödvändigtvis nästa säsong, säger Susanna Mälkki när hon presenterar programmet för sin första säsong som chefdirigent för Helsingfors stadsorkester.

Det är samtidigt första gången på evigheter som stadsorkestern visar upp programmet för ett helt år på förhand. Programmet med över fyrtio konserter har fått en kraftig fransk betoning med ett tiotal franska kompositörer representerade: levande såväl som döda, kända såväl som mindre kända.

– Jag ser mig som något av en gallerist, som presenterar olika konsertprogram för publiken, det ena finare än det andra. Jag har velat erbjuda något intressant dels för dem som redan känner till allt, dels för dem som kommer till konserterna för första gången, säger Mälkki.

Under säsongen utlovas verk av kända klassiska tonsättare som Hector Berlioz, Claude Debussy, Maurice Ravel, Georges Bizet och Ernest Chausson. Därtill spelas verk av 1900-talstonsättare som Pierre Boulez, Olivier Messiaen, Henri Dutilleux, Francis Poulenc och Henri Tomasi och spektralister som Tristan Murail och Gérard Grisey. Den nyaste tonsättargenerationen representeras av Benjamin Attahir, Yan Maresz och Yann Robin.

– När vi fokuserar på ett tema så här, tror jag det blir bättre bekant på ett djupare plan, för såväl orkestern som publiken. En kulturinstitution som HSO har möjligheten att öppna fönster åt olika håll och det är vad vi har velat göra med det här programmet, säger Mälkki.

Musikalisk allmänbildning

Enligt Mälkki är det en utmaning att definiera det franska i två meningar, men kort sammanfattat menar hon att den franska musiken präglas av paradoxer. Debussy avslutar alltid sina verk med stora frågetecken, medan Messiaens musik involverar både rock och ytterst intimt skriven musik. Det viktiga i den franska kulturen är att allt skall kunna analyseras. Sen kan det vara bra att minnas att den franska kulturen inte i första hand är en musikkultur utan en litterär kultur, något som Boulez fick kämpa mycket med.

Enligt Mälkki hör det till allmänbildningen att känna till spektralister som Tristan Murail och Gérard Grisey, två kompositörer som utforskat musikens akustiska egenskaper. Därför kommer hon i Helsingfors dels att presentera Murails Contes cruels (2007) för orkester och två elgitarrer i olika stämning i januari 2017, dels Griseys Les espaces acoustiques, sex verk skrivna sporadiskt mellan 1974 och 1985, som hörs i mars.

– Det är ett mycket viktigt verk, jag sträcker mig till att kalla det ett kultverk.

Likaså talar hon med iver om framförandet av Olivier Messiaens Turangalîlasymfoni i mars.

– Det är ett musikaliskt fyrverkeri, ett verkligt ymnighetshorn, med extremt kantiga element och oerhört dansanta dito. Ett fantastiskt verk!

Alldeles speciellt ser Mälkki fram emot framförandet av Ravels La Valse som avslutar öppningskonserten.

– Det var det första verk som jag planerade in och det är med hjälp av La Valse som vi kommer att ta sats mot nya höjder!

Ingen barock

Det enda som fattas från det franska temat är därmed barocken. Om man verkligen ville gå till grunden borde man börja med Lully och Rameau.

– Det är sant att man kunde ha haft med dem, men för att spela barockmusik bra krävs specialkunskap och det är få symfoniorkestrar som sträcker sig så långt, menar Mälkki.

I bästa fall kan Stadsorkesterns musiker, av vilka flera har barockskolning, dock berika det franska temat med kammarmusikkonserter under året.

Fäbless för Mahler

Med på Mälkkis program finns också symfonier av både Bruckner och Mahler, kompositörer som till synes inte har något med det franska att skaffa.

– De är med för att det är viktigt att se till att vi också bjuder på pärlor inom orkesterlitteraturen. HSO har fina traditioner och själv ser jag fram emot att göra Mahlers symfonier, säger Mälkki som kommer att dirigera både sexan, Den tragiska i januari och tvåan, Uppståndelsesymfonin i maj 2017.

Givetvis finns också ett inslag av Sibelius.

Två uruppföranden utlovas av Jukka Tiensuu och Kirmo Lintinen, medan största delen av de levande franska kompositörernas verk kommer att spelas för första gången i Finland. Yan Maresz Répliques är en sambeställning av Stadsorkestern tillsammans med Orchestre Philharmonique de Radio-France och Orchestre de Strasbourg.

Jouni Kaipainens trombonkonsert, som uruppfördes på Avantis sommarmusik i fjol och blev hans sista fullbordade verk, uppförs av HSO-trombonisten Valtteri Malmivirta i maj 2017.

Bland solisterna noteras till exempel pianisterna Radu Lupu och Kirill Gerstein. Radu Lupu spelar en av Mozarts pianokonserter med Jukka-Pekka Saraste i april medan Gerstein spelar Rachmaniniovs tredje pianokonsert med Mälkki själv som dirigent i september.

Nyligen utnämndes Susanna Mälkki också till första gästdirigent för Los Angeles-filharmonikerna, ett uppdrag som hon är uppenbart entusiastisk inför.

– Jag kommer att vara där tre veckor per säsong, och gör därmed ett besök på våren och ett på hösten. Vi har planer för framtiden, som jag inte ännu kan tala om. Men det roliga är att ju galnare idéer jag föreslår, desto gladare blir de.

Susanna Mälkki dirigerar HSO på fredag med Mozart, Dutilleux och Ravel på programmet. Direktsändning i Yle Radio 1 och på Yle-arenan kl. 19.

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning