Målet är inte nya små kvartersskolor

Hyreskostnaden för 250 outnyttjade elevplatser i de södra stadsdelarnas skolhus är i storleksklassen en halv miljon euro per år. Den summan skulle räcka till ganska många lärarlöner.

Folkrörelsen som vill bevara Cygnaeus lågstadieskola är imponerande stark. Engagerade föräldrar är vid sidan av ledarskapet och lärarkåren den viktigaste ingrediensen i receptet för en bra skola. Budskapet har nog nått fram och jag tror nog att politikerna kommer att beakta opinionen när det blir dags att fatta beslut.

Skolnätsreformer är utdragna processer där olika parter genom dialog kan ändra åsikt. I fjol förkastades förslaget att den nya Norsen skulle bli en enhet för åk 6–9, men nu är det (åk 5–9) igen ett reellt alternativ. För ett år sedan kändes visionen om en tvåspråkig skola väldigt avlägsen, men nu är det tummen upp från många håll.

Jag tror inte att det går att nå konsensus om hur nätverket av svenska daghem och skolor skall se ut. Det finns alldeles för många oförenliga målsättningar. Jag kan inte här i detalj kommentera alla insändare som publicerats under de senaste veckorna, men hoppas att det här inlägget skall föra debatten vidare och ge impulser till utlåtanden om de två förslag som nu är ute på remiss.

Låt mig börja med den tvåspråkiga "nordiska" skolan. De gröna vill att det här pilotprojektet, som på sikt kan ha en mycket positiv inverkan på svenskans framtid i Helsingfors, skall ingå i paketet. Det nya skolhuset som byggs på Busholmen lämpar sig utomordentligt för detta spännande försök. Besluten måste fattas denna vår på grund av byggnadsprojektets tidtabell. Skolhuset skall tas i bruk 2019.

Glädjande många har uttalat sig positivt om en skola där undervisning ges både på finska och på svenska. Skolan (läs: linjen, som administrativt hör till den finska skolan) riktar sig till tvåspråkiga elever inte enbart från de södra stadsdelarna, utan den skulle ha hela staden som upptagningsområde. Mot bakgrund av SFP:s fullmäktigemotion vore det märkligt om partiet skulle sätta sig på tvären när det kommer till kritan.

Sakkunniga har gett mycket tydliga rekommendationer om upplägget: För att en tvåspråkig skola för åk 1–9 skall fungera borde den verka vägg i vägg med en vanlig svenskspråkig skola med minst en hel klass per årskurs och åtminstone åk 1–6 (cirka 130 elever). Det här passar bra ihop med de nuvarande riktlinjerna för utvecklingen av skolnätet och prognoserna för Busholmens invånarprofil.

Vi skall inte grunda nya små kvartersskolor, utan tvärtom försöka skapa större och starkare enheter. SFP har varit med om att fatta dessa kloka beslut. Antalet svenska skolor är inte avgörande för svenskans framtid. Vi borde fokusera betydligt mer på kvalitativa faktorer.

Cygnaeus lågstadieskola är en av de få svenska lågstadieskolorna i Helsingfors som har en ändamålsenlig storlek. Det är en orsak till att familjerna är så nöjda med skolan och att den har lockat till sig så duktiga pedagoger. Kruxet är som känt att skolan ligger så nära Norsen, där det redan från hösten 2016 kommer att finnas en massa outnyttjade elevplatser. Därför har jag inte skrivit under adressen om att Cygnaeus skall bevaras, hur mycket jag än uppskattar skolan som jag känner väl. Jag är också övertygad om att byggnaden har en marginell betydelse för Cygnaeiandan.

Som medlem av utbildningsnämnden, som bär ett politiskt ansvar för stadens alla svenska daghem och skolor, är min roll att verka för att utbildningsverkets budgetmedel används ändamålsenligt. Hyreskostnaden för 250 outnyttjade elevplatser i de södra stadsdelarnas skolhus är i storleksklassen en halv miljon euro per år. Den summan skulle räcka till ganska många lärarlöner.

En skolnätsreform får inte bara handla om pengar och kvadratmetrar. Det är också viktigt att försöka hitta lösningar som på bästa sätt stöder utvecklingen av pedagogiken i skolorna. På bordet finns nu två synnerligen intressanta pusselbitar. För det första möjligheten att skapa en sammanhållen enhet med åk 1–9 som ger förutsättningar till mera samarbete mellan klasslärare och ämneslärare. För det andra möjligheten att kunna ha en svensk skola i en byggnad med helt nya slags inlärningsmiljöer. Busholmens "Nemo"-koncept innehåller många innovativa element.

Det svala intresset för digitalisering i stadens svenska skolor är för mig ett tecken på att politikerna borde ge lite starkare signaler om behovet av utveckling.

Den här våren står utbildningsnämndens svenska sektion inför exceptionellt svåra val. Jag vädjar till alla som vill jobba för det svenska att hjälpa till genom konstruktiva inlägg och tona ner de personliga angreppen. En modell som kan stödas av en majoritet av de förtroendevalda har ännu inte formulerats i skrift.

Bernt Nordman Vice ordförande (De gröna), utbildningsnämndens svenska sektion, Helsingfors

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning