Mäkinen vill vara en förebild

Meri-Maari Mäkinen har deltagit i de paralympiska spelen två gånger.Bild: Lehtikuva/Harri Kapustamäki

En dröm gick i uppfyllelse då Meri-Maari Mäkinen simmade till VM-guld i Mexiko. – Det var resultatet av många års arbete, säger hon.

Meri-Maari Mäkinen sveper fram som en delfin genom vattnet i Esbovikens simhall. Hennes vackra, fulländade och kraftfulla teknik är bländande.

Klockan stannar vid 42.33. Ett nytt finskt rekord i 50 meter fjärilsim.

Då jag första gången såg Meri-Maari Mäkinen simma i FM 2015 undrade jag hur det är möjligt att ha en så underbar fjärilteknik. Med en arm. Hon simmar med sin högra arm tryckt mot sidan.

– Jag beslöt att sluta simma fjäril med den svagare armen. Den var mest i vägen, säger Mäkinen – två år senare.

Den glittrande VM-guldmedaljen ligger på bordet framför henne. Den radikala förändringen var ett klokt beslut.

– Under de två senaste åren har mitt rekord i fjäril förbättras med säkert 10 sekunder.

Stor förbättring

Det går förstås att kontrollera. År 2014 var Mäkinens rekord på 50 meter fjäril i lång bana 53,53. Förra året simmade hon 50 m på 43,75.

Det är också fjärilsimmet som har gjort henne till världens snabbaste medleysimmare i kategorin SM7. Mäkinen simmade i final i ryggsim och bröstsim redan i sitt första VM 2010, men först under de senaste åren har hon nått den absoluta världseliten – i medley.

– Jag är en jämnstark simmare. Men min fjäril har blivit stark, så den känns nästan som en andra huvudgren, säger Mäkinen då Simförbundet ordnar medaljkaffe i Vanda.

Ni undrar kanske hur Mäkinen simmar rygg, bröst och frisim? Som vanligt.

– I synnerhet i rygg och crawl balanserar den högra armen simningen. I bröstsim borde man kanske fundera hur mycket den högra armen försinkar.

Försiktig taktik

I de paralympiska spelen i Rio de Janeiro 2016 hade hon varit nära medalj, om hon inte blivit diskad. Hon ansågs ha brutit mot reglerna i starten.

– Min högra sida är svagare än min vänstra, så det högra benet ville inte riktigt hänga med det vänstra i delfinsparkarna, förklarar hon.

I VM föll alla bitarna på plats. Trots att den tunna och förorenade luften i Mexico City tvingade henne till en konservativare taktik.

– Jag tvingades starta lite långsammare, för syrebristen inverkar verkligen på 200 meter. Men det var ett mycket balanserat lopp, säger Mäkinen.

– VM-guldet var resultatet av många års arbete.

Segertiden var 3.40,11. Hennes rekord i lång bana är 3.31,12 (alla stora mästerskap i parasimning avgörs i lång bana).

Bra gruppanda

Hon började simma som åttaåring, i Vanda. Under sina första år simmade hon i en grupp för handikappade, men sedan dess har hon alltid tränat med icke handikappade simmare.

– Det kändes rätt i början, för mitt handikapp är sådant att det verkligen inverkar på simningen. Det var ett språngbräde för att lära mig simma, säger Mäkinen.

År 2011 flyttade hon till Åbo, där hon tränar med föreningen Raision urheilijat. Ett bra beslut.

– Vi har en bra grupp i Reso. Fastän jag måste göra allting lite annorlunda tränar vi ändå tillsammans, som ett lag. Vi har en bra gruppanda. Det är en tillgång.

Mäkinen har också spelat innebandy och utövat ridsport innan hon beslöt att koncentrera sig på simning. Det var inte ett svårt beslut.

Ett främmande element

– Simning är mycket utmanande. Det är ett så främmande element. Man får ingenting gratis. Men det är en oslagbar känsla när man får ett bra grepp om vattnet och allting fungerar, säger Mäkinen.

Hon skulle gärna se att fler flickor som har ett handikapp prövar simning – och andra paralympiska idrottsgrenar. Simförbundet har dock lyckats väl med att integrera handikappidrott.

– I simningen är man väldigt utsatt och ens handikapp syns väldigt tydligt. Men i simning finns det också en stark samhörighet. Det är ingen som ser snett på en och undrar varför man är med i FM.

– Det skulle vara fint om tjejer bara modigt skulle våga pröva.

En förebild

Friidrottaren Leo-Pekka Tähti blev vald till årets idrottare 2016 och de paralympiska grenarna värderas mer än någonsin förut. Men det finns fortfarande en hel del att göra.

– Det är fint att det finns förebilder som Tähti och att de uppskattas mera än förut. Man borde kunna se oss som toppidrottare, inte paraidrottare.

Tähti är en ikon och en stor förebild för paraidrott i Finland. Men det behövs också kvinnliga förebilder. Sådana som Meri-Maari Mäkinen.

Profil

Meri-Maari Mäkinen

Ålder: 25.

Hemort: född i Vanda, numera Åbo.

Föreningen: Raision urheilijat.

Yrke: Skolbiträde i Pemars gymnasium.

Största meriter: VM-guld på 200 meter medley i kategorin SM7 2017.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00