Mäkeläs färgkarneval och tonharmoni

I Marika Mäkeläs målningar finns magikerns hela repertoar för att förmedla det som finns bortom språk och logik, i myternas och det omedvetnas världar. På de abstrakta dukarna tycker vi oss se mikrober i jätteförstoring, amöbor, urtidsdjur, frön och rituella tecken.

MÅLERI

Marika Mäkelä: Pre-Language

Galleri Anhava, till 30.4

Till påsk fyllde Marika Mäkelä sjuttio år och samtidigt visar hon en färgsprakande jubileumsutställning, Pre-Language på Galerie Anhava. Mäkelä har ställt ut sedan sjuttiotalet, slog igenom internationellt i början av åttiotalet och är mångfaldigt prisbelönt. Trots att hon är känd både som en säker kolorist och en stark konstnär sedan årtionden tillbaka, är den aktuella visningen en av hennes kraftfullaste och samtidigt mest harmoniskt helgjutna.

Utställningens titel Pre-Language syftar på att målningarna för Mäkeläs del alltid föregår teorier och analyser. De föds ur ett intuitivt tvång att måla. Sen kan man förstås hävda att bilder i sig är just ett universellt språk, bildspråket. Men målningarna ska få kommunicera på sina egna villkor utan ord och förklaringar – de ska helt enkelt upplevas.

På sitt särpräglade sätt bygger Mäkelä upp sina abstrakta målningar med hjälp av stramt geometriska bildplan: en ram runt ett centrum, oftast är målningarna kvadratiska. Både de breda ramarna och målningarnas mittparti är utsmyckade med ornament och mönster. De åtskilda bildplanen går i dialog med varandra både motiv- och färgmässigt. Ofta är det kompositionerna som står för lugnet. De läckra färgerna är verkliga energireservoarer, de gnistrar och lyser. Men visst behärskar Mäkelä också färgernas tonharmonier. Många målningars färgvärld kretsar kring de liturgiska färgerna. Dessa är dessutom kopplade till naturens egna nyanser. Vitt med inslag av pärlemor, gult och guld, ljunglila och nyanser av blått, rött och rosa, svart och grått och dessutom barrskogens och björnmossans gröna toner.

Mikrober och amöbor

Målningarna har fantasifulla mönstrade inslag, med drag av både meditativt lugn och karnevalsyra. Man upplever dem inte som ytliga. De är besläktade med de tidigaste uttrycken för mänsklighetens vilja att omforma sin omgivning och ta den i besittning genom att skapa både magiska och dekorativa element. Här finns magikerns hela repertoar för att förmedla det som finns bortom språk och logik, i myternas och det omedvetnas världar. På de abstrakta dukarna tycker vi oss se mikrober i jätteförstoring, amöbor, urtidsdjur, frön och rituella tecken, men också utsökta smycken för viktiga ceremonier.

Mäkelä ryggar alltså inte tillbaka för dekorativa värden. Tvärtom är ornamentala inslag en central del av hennes uttryck. Hon målar på träskivor och arbetar sig först inåt i materialet genom att hantverksmässigt gröpa ur och mejsla fram intrikata mönster och strukturer. Först därefter kommer oljefärgerna fram och till sist akrylen ofta blandad med glitter. De olika materialen är intensivt närvarande i verken. Konstnären säger till och med att materialen har egna viljor – det gäller att alltid beakta deras olika möjligheter. Arbetsprocessen är tidskrävande och också hantverksmässigt krävande, varje liten glitterprick är målad separat för hand. Ändå är alla de över tjugo numren färdigställda under de två senaste åren, vilket är en bedrift i sig. Många målningar mäter ju dessutom två meter per sida.

Marika Mäkelä har genom åren visat att hon ständigt lyckas förändra och förnya sitt uttryckssätt. Ändå kan hon i sina målningar bevara en kärna som gör att vi genast känner igen dem som just hennes. När man betraktar målningarna ser man i andanom framför sig en konstnär som verkligen både njuter av att måla och kämpar med sitt måleri för att ständigt utveckla det, en konstnär som har hittat färgernas innersta väsen – ljuset.

Marica Gripenberg

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning