Majoriteten tiger om sexuella trakasserier på jobbet

Nästan sextio procent av de drabbade väljer att tiga om sexuella trakasserier på jobbet.Bild: Mostphotos

Nästan en av fyra finländare har upplevt sexuella trakasserier på jobbet, och räknar man bara med kvinnorna skjuter siffran i höjden ytterligare. Men det är få som anmäler trakasserierna – nästan 60 procent av de drabbade väljer att tiga, visar EK:s undersökning.

Det blir inte ett särskilt gott betyg för det finländska arbetslivet i Finlands Näringsliv EK:s färska undersökning. Hela 38 procent av kvinnorna har någon gång blivit utsatta för sexuella trakasserier på jobbet, och mest utsatta är de unga kvinnorna. Av männen svarar 9 procent att de blivit utsatta för sexuella trakasserier på jobbet.

Undersökningen utfördes av Taloustutkimus på uppdrag av EK och gjordes i mitten av januari. Den riktade sig till personer i åldern 18–64 år och besvarades av drygt 2 000 personer.

FAKTA

Paragrafer ska hindra trakasserier

Sexuella trakasserier definieras i jämställdhetslagen som "någon form av icke önskvärt verbalt, icke-verbalt eller fysiskt beteende av sexuell natur vars syfte är eller som leder till en kränkning av en persons psykiska eller fysiska integritet, särskilt när detta sker genom att skapa en hotfull, fientlig, förnedrande, förödmjukande eller tryckande stämning".

Jämställdhetslagen definierar sexuella trakasserier som diskriminering, och stadgar att också den arbetsgivare som efter att diskrimineringen uppdagats inte ingriper för att få slut på trakasserierna gör sig skyldig till diskriminering.

Arbetarskyddslagen ålägger arbetsgivaren att vidta åtgärder då trakasserier eller annat osakligt bemötande uppdagas. Dessutom stadgas att det är förbjudet för en anställd att trakassera andra anställda eller bemöta dem osakligt på ett sätt som kan skada deras hälsa eller säkerhet. Arbetskamraterna är också förpliktade att anmäla trakasserier till arbetsgivaren och arbetarskyddet.

Enligt strafflagen kan en person som gjort sig skyldig till sexuella trakasserier förutom till skadestånd och ersättning också dömas till böter eller fängelse för brott. Också en arbetsgivare som brutit mot arbetarskyddslagen kan dömas för arbetarskyddsbrott enligt strafflagen.

Ser man bara till de två senaste åren ser siffrorna bättre ut, då 12 procent av kvinnorna och 2 procent av männen uppger att de utsatts för sexuella trakasserier. Men det är ett genomsnitt – spjälkar man upp grupperna ser man att nästan en fjärdedel av de unga kvinnorna i åldern 18–24 har utsatts för sexuella trakasserier under de två senaste åren.

För det mesta är den som trakasserar en kund eller klient, det gäller nästan två fall av tre. Därefter kommer arbetskamraterna som näst största grupp och sedan chefen.

Många anmäler aldrig

Undersökningen visar också att en stor del av trakasserierna aldrig kommer fram. Hela 58 procent av trakasserierna fick passera utan att de anmäldes någonstans. I ett fall av fyra anmälde den drabbade trakasserierna till arbetsgivaren.

– Att det är så få som anmäler sexuella trakasserier är oroväckande. Det är helt nödvändigt att trakasserierna anmäls om det ska bli någon förbättring. Atmosfären på arbetsplatsen borde vara sådan att den som drabbas vågar och vill anmäla trakasserierna, och här finns rum för förbättring, säger Katja Leppänen, sakkunnig på EK.

Det är också den låga anmälningsbenägenheten som överraskar EK-direktören Jyri Häkämies mest, men vad den beror på vill han inte spekulera i.

– Det är viktigt att det är en sådan atmosfär på arbetsplatsen att man vågar anmäla, och jag tror att redan den diskussion som nu förts i offentligheten om sexuella trakasserier för sin del hjälper till. Det är bra att man diskuterar vad som är okej beteende och vad som inte är det. Men exakt vad det beror på att atmosfären upplevs sådan att man inte vågar anmäla kan jag inte säga, säger Häkämies.

Närmare hälften av de svarande uppger att de inte anmält trakasserierna för att de är rädda för att inte tas på allvar, och här är männen den större gruppen. Många uppger också att de inte anmält trakasserierna av rädsla för att få problem på jobbet. En rätt stor del känner skam över händelserna.

– Man måste kunna lita på att bli tagen på allvar i de här frågorna, säger Häkämies.

Stöd av lagstiftningen

För att dra sitt strå till stacken ordnar EK utbildningar och har rådgivning för medlemsförbunden om till exempel grundläggande arbetsrätt. Några konkreta verktyg finns också.

– Vi berättar om vad lagen föreskriver, vad man kan göra och god praxis. Arbetsgivaren kan till exempel kartlägga eventuella problem genom att göra en personalundersökning, och man kan göra upp en handlingsplan för hur man agerar vid fall av trakasserier och annan diskriminering, säger Katja Leppänen.

Lagstiftningen är det nämligen inget större fel på, enligt Leppänen.

– Lagstiftningen är ganska täckande på den här punkten. Det finns goda möjligheter att ingripa mot sexuella trakasserier.

Jämställdhetslagen förbjuder sexuella trakasserier och också arbetarskyddslagens bestämmelser om trakasserier inbegriper sexuella trakasserier. Strafflagen för sin del innehåller bestämmelser om straffrättsliga påföljder.

– Det är nog attityderna vi får lov att jobba med för att få bukt med problemet, säger Leppänen.

Svenska Sigtunaskolan lockar med högklassiga studier i anrik och internationell miljö

Intresserad av en internationell gymnasieutbildning och av att testa dina vingar utomlands? På svenska Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket kan det förverkligas under trygga och inspirerande förhållanden som samtidigt öppnar många dörrar. 15.2.2019 - 09.22