Majoriteten av rektorerna är utmattade eller i riskzon

Bild: Antti Aimo-Koivisto/Lehtikuva

Finlands rektorer är mer utmattade, stressade och trivs sämre på jobbet än någonsin, visar den nya rektorsbarometern genomförd av Finlands rektorsförbund.

Coronatiden har satt djupa spår i skolorna, lärandet och också i rektorernas välbefinnande. Ansvaret, arbetstakten och de kognitiva och känslomässiga kraven har ökat för de finländska rektorerna. Utmattningen har ökat och arbetsglädjen rasat.

Av de 655 rektorer som svarade på barometern var en femtedel utmattade, 45 procent riskerade att bli utmattade och endast 35 procent kände sig entusiastiska i sitt arbete. Andelen utmattade har ökat allteftersom epidemin framskridit. År 2020 var 17 procent av de tillfrågade måttligt eller svårt utmattade, i år var de 26 procent.

De nuvarande ledningsstrukturerna kan inte längre lösa de kroniska problemen på ett hållbart sätt, säger Antti Ikonen, ordförande för Finlands rektorer.

– Det handlar om jämlikhet i utbildningen och framtidens utbildning. Reformen av skolledningssystemet kan inte längre skjutas fram. Reformen har antecknats i det nuvarande regeringsprogrammet och måste genomföras, säger Ikonen.

Gymnasierektorer är mest utmattade

I barometern framkommer det att de många nyligen genomförda gymnasiereformerna – den nya läroplanen, ökad vikt på gymnasieexamen, utökad obligatorisk utbildning och restriktionsenlig hybridundervisning – kan vara förklaringar till att gymnasierektorerna är de mest utmattade.

Dessutom finns det regionala skillnader. Sämst mår rektorerna i Lappland, Mellersta Österbotten och Mellersta Finland.

Enligt professor Minna Huotilainen som genomfört barometern tillsammans med professorerna Katariina Salmela-Aro och Philip Riley, har rektorernas dag nu blivit stressigare än tidigare. Hon har gjort fysiologiska mätningar som visar att rektorernas stressfyllda tid uppgår till mer än 15 timmar per dag och att avslappnad tid i genomsnitt är mindre än fyra timmar.

– Dessa symtom är kroniska. Kvaliteten på rektorernas sömn har också försämrats, även om längden har varit rätt så oförändrad på ungefär sju och en halv timme, säger hon.

"Problemet tas inte på tillräckligt stort allvar"

Enligt Ikonen förklarar de höga kraven som ställs på rektorer en del av utbrändheten. Rektorernas arbete har gått från att leda människor till att stötta hela skolgemenskapen, något som inte utbildningssystemet eller rektorernas kompetensutveckling förbereder dem för.

– Entusiasm och trivsel på jobbet förklaras däremot av jobbets resurser, till exempel möjligheter till inflytande och utveckling, feedback och gemenskap. Förmågan att påverka sitt eget arbete är en viktig psykologisk faktor som förbättrar orken på jobbet, säger professor Katariina Salmela-Aro.

Att rektorernas välmående har försämrats sedan våren 2019 visar enligt Ikonen på att alla utbildningsanordnare inte tagit saken på tillräckligt stort allvar. Han säger också att det är viktigt att ta tag i problematiken nu och påpekar att rektorernas arbetsbörda kommer att bli allt större i takt med att allt fler skolor slås ihop och blir större.

– Bristen på ledningsresurser äventyrar i värsta fall verksamheten i hela skolsamhället. Välbefinnandet för alla människor i samhället är sammankopplat. Den utdragna pandemin har försämrat elevers, lärares och rektorers välbefinnande.

– Det här är inte bara ett problem för rektorer, så de ska inte lämnas ensamma med det.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Diamanter är det ultimata vintageköpet

Mer läsning