Mahlerskt nyckelverk i analytisk och emotionellt djuplodande tolkning

Nicholas Collon leder Radions symfoniorkester. Bild: HBL/Arkiv/Cata Portin

Radions symfoniorkester med dirigenten Nicholas Collon bjuder på njutbar musik komponerad av Gustav Mahler, som numera hör till orkesterns standardrepertoar.

Klassiskt

Radions symfoniorkester. Dirigent: Nicholas Collon. Solister: Alice Coote, mezzosopran, Brenden Gunnell, tenor. Walker, Sibelius, Mahler. Musikhuset 6.10.

Das Lied von der Erde, i gränslandet mellan sångcykel och symfoni, är på många sätt nyckeln till Gustav Mahlers universum. Det sista han skrev innan nionde symfonin och den ofullbordade tian och ett slags syntes inte bara av produktionens centrala genrer, utan även av dess psykologiska och filosofiska tematik.

Det är nästan kusligt hur aktuell den 1 300 år gamla kinesiska poesin Mahler låtit sig inspireras av känns även i dag. Människan är dock sig lik och samma existentiella frågeställningar visavi hennes relation till moder jord, medmänniskorna och sig själv har självfallet alltid varit på tapeten.

Stycket är betydelsefullt för Nicholas Collon, som dirigerat det många gånger och känner en stark emotionell och idémässig frändskap med den fruktbara syntesen mellan orienten och occidenten. Så åtminstone på basis av den nu aktuella tolkningen, som på ett övertygande sätt framstod som tillika analytisk och känslomässigt djuplodande.

Mahler är, trots att partituren är fullbelamrade med instruktioner för dirigenten, aldrig lättolkad. De tempo- och texturmässiga samt dramaturgiska avvägningarna är intrikata, men Collon manövrerade skickligt förbi de talrika blindskären i en läsning som till durationen placerade sig på den snabbare sidan, men ändå aldrig kändes jäktad.

Framför allt lyftes de subtila skiftningarna i Mahlers mest kammarmusikaliskt raffinerade partitur fram på ett lika åskådligt som tilltalande sätt. Solisterna slipper heller inte lätt undan, men Mahlers transparenta orkestrering ger dem hyggliga chanser att göra sig gällande. Så inte minst i samarbete med en tillräckligt lyhörd och flexibel dirigent.

Brittiska mezzosopranen Alice Coote var en av solisterna. Bild: Jiyang Chen

Alice Cootes mezzo är i grunden lyrisk, men fokuseringen är optimal och stämman expanderar vid behov. En mörkare färgning vore eventuellt att föredra, men det gick inte att ta miste på den goda smaken och diktionen. 38-årige amerikanske tenoren Brenden Gunnell nosar i sin tur redan på de tyngre Wagnerrollerna och han bemästrade höjdtonerna med avsevärd klanglig och uttrycksmässig pregnans.

Lyriskt för stråkar

Ett stycke av den här kalibern står utmärkt väl på egna ben, men Collon hade ändå valt att ställa det mot en gammal favorit samt en för oss spännande raritet. I en tid när det på våra breddgrader varit i första hand kvinnans position inom musiklivet som lyfts fram har diskussionen inte minst i den anglosaxiska världen i lika hög grad rört hudfärg.

George Walker (1922–2018) var i egenskap av afroamerikansk konstmusiktonsättare pionjär i en mängd avseenden och hans Lyric for Strings (1946) – liksom Samuel Barbers tio år tidigare skrivna Adagio ursprungligen en stråkkvartettsats – är ett mäkta stämningsfullt stycke som väckte aptiten på, exempelvis, någon av symfonierna.

Jean Sibelius Pelléas och Mélisande-svit var det första stycke Collon någonsin dirigerade och försvarade såtillvida sin plats på programmet. Trots att det onekligen är rätt färdigtuggat för en finländsk publik och att det förstås vore skoj att, om ej annat så som omväxling, få höra den precis lika fina sviten från August Strindbergs Svanevit.

Tolkningen var det dock inget fel på, även om stråknumerären kunde ha varit modestare. Det här är musik RSO-gänget känner utan och innan och spelet var överlag njutbart, vilket även gällde Mahler, som kan sägas tillhöra orkesterns nuvarande standardrepertoar. De enskilda insatserna var ömsom ömsinta, ömsom kärnfulla och samspelet var kammarmusik i det större formatet och på föredömligt hög nivå.

Mats Liljeroos Musikkritiker

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skall man beakta FN:s hållbarhetsmål när man väljer utbildning?

Mer läsning