Lyssna till tre gubbar från Nobelprisland

Forskartrion David Card, Joshua Angrist och Guido Imbens delar på svenska Riksbankens pris till minnet av Alfred Nobel år 2021. Bild: Niklas Elmehed / © Nobel Prize Outreach

Fastnar en enda av våra beslutsfattare för de djupa lärdomar som står att finna i årets Ekonomipris?

Det blev igen en trio amerikanska äldre män som delar på Ekonomipriset med stort E – det som utdelas av Sveriges Riksbank till minnet av Alfred Nobel. Tungviktarna heter David Card, Joshua Angrist och Guido Imbens, och samtliga är involverade inom ekonometri – statistiska metoder för att beräkna orsak och verkan, med specifikt fokus på arbetsmarknaden. Alla tre fanns också bland förhandsfavoriterna på ekonomisajten Ekonomistas.

Det prestigefyllda ekonomipriset är ofta mer omdiskuterat än övriga priser, men tenderar tragiskt nog att ignoreras av politiska beslutsfattare, till vars uppgifter det hör att utforma åtskilliga incitament i vårt samhälle.

Att avgränsa hönan från ägget och göra experimentliknande analyser är synnerligen svårt inom samhällsvetenskaper. Av praktiska eller etiska skäl går det sällan att göra randomiserade studier, med jämförelseobjekt. Slumpmässiga experiment är däremot vardagsmat inom klinisk prövning, och tack vare dem har vi i dag flera vacciner mot coronaviruset.

Det är länge sedan arbetsmarknadsforskning hedrades av Riksbanken. Tillsammans har den nu belönade forskartrion visat att det går att besvara viktiga frågor, eller åtminstone få riktgivande svar, även i frånvaro av kontrollerade experiment. Men när var politiker senast villiga att acceptera forskningsresultat? Inom frågor som relaterar till arbetslivet har den finländska regeringen däremot tenderat att lägga ut ansvaret för besluten till de berörda parterna själva.

I synnerhet i frågor som berör sysselsättning – och varför inte även pandemihantering – vore det viktigt veta vilka utfall, ens på ett ungefär, man kan vänta sig då man vidtar olika åtgärder. Inom sysselsättningspolitiken såväl som inom pandemihanteringen har bedömningarna och beslutsunderlagen alltför sällan redovisats öppet. Än mer sällan har de politiskt ansvariga analyserat vilka konsekvenser besluten kan få, eller öppet redovisat för andra handlingsalternativ.

Därför är trion Card-Angrist-Imbens en välkommen påminnelse om värdet hos så kallade naturliga experiment: situationer som uppstår i verkliga livet och som påminner om slumpmässiga experiment. Det kan handla om hur en individs personliga välbefinnande ska vägas mot dess arbetsvilja och förpliktelser gentemot samhället.

Kunde våra beslutsfattare vara mer nyfikna, mindre låsta vid förlegade dogmer? Borde regeringen och riksdagen fördomsfritt våga betrakta förhållanden som råkar uppstå i vårt samhällslaboratorium? Forskningen visar till exempel att de som är födda i ett land ofta gynnas ekonomiskt av ny invandring – medan de som invandrat tidigare däremot riskerar att drabbas negativt. Vad innebär detta med tanke på mantrat om arbetskraftsinvandring?

Ekonomin är full av grundläggande men svårbesvarade frågor. Om vi väljer A: blir effekterna då B, C – eller kanske D? Hur ska vi med rimlig träffsäkerhet slå fast att effekten faktiskt hänger ihop med ett tidigare beslut? Vad är slumpmässig korrelation, vad är faktisk kausalitet? Hur påverkar längre utbildning en persons framtida lön? Allmänheten har rätt att kräva snäppet bättre redovisning varje gång regeringen vidtar nya policyåtgärder eller ändrar gamla regler.

Torsten Fagerholm är ledarskribent

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Bokåret 2021 på Bokström

Mer läsning