Lyckades Juncker? Vad han sade och vad han undvek

Kortare tal än väntat. Juncker talade i 51 minuter, och räknade upp karaktärsdag han vill se: Ett Europa som skyddar och försvarar, som bevarar den europeiska livsstilen, som stärker medborgarnas inflytande och som tar ansvar.Bild: Frederick Florin

Jean-Claude Juncker räknade upp en lista över olika satsningar från kommissionens sida, men var försiktig med att ta rampljuset regeringarnas toppmöte på fredag. Något retoriskt fyrverkeri var det inte.

Efter Brexit

Juncker underströk att unionen finns kvar också efter Storbritanniens omröstning, och sade att han hoppas på ett så snabbt besked om utträde som möjligt.

– Då kan vi gå vidare med att forma relationen till Storbritannien, som ska vara fortsatt god.

Men han vidhöll starkt att det inte finns någon genväg till den inre marknaden. Om Storbritannien ska vara med gäller också den fria rörligheten.

– Det finns ingen à la carte-tillgång till den fria marknaden.

Juncker torkade en svettig överläpp flera gånger där han stod nere på golvet i parlamentet i Strasbourg. Som han själv sade går det inte att jämföra USA:s State of the union-tal med Europas motsvarande tal – kommissionsordförande är som tjänsteman i en annan position och Juncker är som talare betydligt torrare än sin föregångare Jose Manuel Barroso.

Investeringar och jobb

Juncker lyfte synligt fram vice ordförande Jyrki Katainens ansvarsområde, investeringsfonden för bland annat infrastruktur, som grundades för attrahera också privata investeringar. Problemet har varit att få till stånd långsiktigt intresse, därför lovar Juncker nu att ge investeringsprojektet dubbelt mer pengar och dubbelt mer tid, så att den totala summan uppgår till 500 miljarder om fyra år.

Juncker sade också att budgetreglerna borde bli mer flexibla, så att de inte hindrar tillväxt. Han har tidigare visat en beredskap på att luckra upp reglerna så att investeringar och utbildning inte behöver belasta ländernas underskott i beräkningarna.

Juncker målade upp två miljoner nya jobb om unionen satsar på 5G-nätverk.

– Kommissionen föreslår ett program som ger täckande 5G-nät i hela unionen år 2025.

Följande löfte var en ny motsvarande fond för Afrika, med till en början 44 miljarder euro, och dubbelt mer om medlemsländerna går in.

– Det påverkar orsakerna till migration, och kan ge en livlina till dem som planerar livsfarlig flykt. Det måste göras. Men också om vi investerar utanför unionen, måste vi investera i det humanitära läget hos oss, och i de unga. Jag kan inte acceptera att Europa är ungdomsarbetslöshetens kontinent, sade Juncker.

Här var ett exempel på hur han böljade fram och tillbaka i sitt tal – både det humanitära läget och ungdomsarbetslösheten blev föremål för allmänt patos, men inte så mycket mer än så, eftersom den konreta sysselsättningspolitiken är en fråga för medlemsländerna.

Pressar och ursäktar sig samtidigt

Flera formuleringar vittnade om en ovanligt svår balansgång för Juncker, i ett läger där EU kämpar för sitt anseende både efter brexit och inför EU-kritiska, nationalistiskt sinnade regeringar – som han både ville sätta på pottan och akta sig för att ge mer vatten på kvarn.

Han försökte pressa medlemsländerna på några punkter:

Klimatavtalet i Paris, som han uppmanade alla att ratificera.

– Det underminerar vår trovärdighet om vi drar benen efter oss.

Frihandelsavtalet med Kanada, vars framtid hänger på att alla medlemsländer godkänner det.

– Det här blir en fråga om EU alls är kapabelt att sluta handelsavtal. Vi har sådana med 140 länder. Jag är en inte en blind fanatiker, men vi måste räkna med att en miljard mer från världshandeln ger oss 14 000 fler jobb. Frihandelsavtalet med Kanada är det mest progressiva avtal vi gjort och vi kan inte backa inför Kanada, vädjade Juncker.

Och så fördelningen av ansvaret för migrationen, där han vädjade till de medlemsländer som motsätter sig en rättvis fördelning av flyktingar. I ett annat skede av talet sade han ändå att solidaritet kräver frivillighet.

Juncker var i år mer försiktig än i fjol med att föreslå mer integration på nya områden. Visserligen upprepade han fjolårets devis om att "det inte finns tillräckligt med union i unionen", men nu gick han inte på i ullstrumporna. Bland annat underströk han att kommissionen dragit ner på antalet lagar, fokuserar där det ger mervärde, och att all lagstiftning ska kvalitetsgranskas av utomstående experter. "Jag får ibland höra att vi sitter i ett elfenbenstorn och inte hör medborgarna. Det är inte sant", sade Juncker, men att bara säga att "det inte är sant" lät rätt så tunt.

Säkerhet och försvar

En emotsedd bit var vad Juncker skulle säga om den inre och yttre säkerheten. Samtidigt som det bedömts vara en chans till legitimitet – att kunna utlova trygghet – fanns det ont om konkreti.

– Vi bör arbeta för en gemensam militär styrka. Vi ska arbeta tillsammans med Nato, sade Juncker.

Mer konkret var Juncker när det gällde anskaffningar och resurser, och den inre säkerheten.

– Det finns stor anledning att föra ihop de militära resurserna. Brist på samarbete kostar 22 miljarder per år, sade Juncker och föreslog en gemensam försvarsfond.

– Lissabonfördraget ger redan medlemsstaterna möjlighet att ställa sina resurser till andras förfogande, sade Juncker.

För att samordna krishanteringsoperationer som EU-länderna deltar i föreslår Juncker ett gemensamt operativt högkvarter.

För den inre säkerheten vill Juncker förstärka Europol, se ett samordnat nätverk där unga frivilliga kan delta i civil krishantering i Europa, som då Italien skakades av jordbävning.

Han föreslog också att EU:s representant i utrikesfrågor, den post Federica Mogherini innehar, skulle förstärkas så att hon blir "en verklig utrikesminister för EU".

Frågan om försvarssamarbete har i förväg avfärdats med att det i praktiken är en skendebatt, och att den inre säkerheten ändå utvecklas på ett annat spår. Alla EU-länder är inte medlemmar i Nato. Juncker var väldigt abstrakt och kringgick slutligen det hela med en patentlösning: Grunda en fond!

Värderingar – vad ska EU vara?

Jean-Claude Juncker lade som väntat en hel del tid på att måla upp grunderna för EU:s existens, och sade att om de inte står fasta, så leder det till en öppning för populism.

– Populism löser inga problem, utan skapar dem, sade han.

– Europa är diversitet, det är hur historien format oss. Men det är inte en orsak till att göra oss mer svårförstådda än vad vi är, och vi måste tala med förpliktelse också inför de nationella parlamenten, förebrådde han.

Junckers egen definition av hur Europa avtecknar sig i världen präglades av att räkna upp vad Europa inte är.

– Vi står för frihet, demokrati och lagens bokstav. Vi står emot dödsstraffet. Det betyder också att vi är emot att våra personuppgifter kan användas hur som helst. Européer gillar inte att internationella storbolag följer vartenda musklick. I Europa har integritet betydelse, sade Jucker som också lade fram konsumentskyddet, kampen mot skatteflykt och rätten till lika lön för lika jobb på samma ställe.

– Det är inte vilda västern. Vi har en social marknadsekonomi utan social dumpning.

– Vi har våra Pollyanna-optimister och våra pessimister. Rätt väg går däremellan i arbetet med lösningar. Det är det som tidigare generationer gjort, och det måste vi också klara av.

Juncker klarade sig bäst då han kunde räkna upp sådana EU-frågor som i allmänhet uppskattas av medborgarna, som konsumentskydd, sänkta roaming-avgifter, digital marknad och kampen mot skatteflykt. Men roaming-avgifterna håller inte i all evighet som alibi. Viktigt är förstås också påpekandet om EU som fredsprojekt. Men han blickar mycket tillbaka på vad EU varit och hur det byggts upp. Om framtiden nöjde han sig med att säga att "de kommande tolv månaderna kommer att vara avgörande". Det är under den tiden som rådet, medlemsländerna, kommer att göra upp en vägkarta för EU27, det vill säga EU utan Storbritannien. Det sker med början på toppmötet på fredag i ordförandelandets huvudstad Bratislava och fortsätter efter årsskiftet på Malta. Juncker tog inte strålkastarljuset av medlemsländernas regeringar, utan gav medlemsländerna flera gånger ett dubbelt budskap, ungefär såhär: Ni är viktiga och får ta plats, men sluta tala illa om Bryssel.

Rättelse: Antalet jobb som Juncker säger att skapas för varje miljard av export är 14 000. Korrigerat kl. 14.00.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00