Lyckad satsning i Sverige: Psykiatriambulans minskar självmorden

En särskild psykiatrisk ambulans ger goda resultat i Stockholm. Det handlar om en unik modell som jämställer psykisk sjukdom med somatisk. Största delen av uttryckningarna handlar om självmord. – Vi pratar om liv och död, på samma sätt som när det handlar om en patient med hjärtattack, säger initiativtagaren Fredrik Bengtsson.

STOCKHOLM Eftermiddag i ambulansstationen vid Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm. Daniel Ejlertsson och Inger Nyman startar sina datorer och loggar in i sjukjournalsystemet. Prick klockan tre ska de vara redo. Då kan det första larmet under deras pass komma.

Till det yttre ser den ambulans de arbetar i ut som alla andra i garaget. Men tittar man in i den ser man stolar i stället för en bår, och medicinsk apparatur saknas.

Eljertsson och Nyman är specialistsjuksköterskor i psykiatri. När de rycker ut är det för att hjälpa människor i psykos eller kris – och ofta för att stoppa självmord. Hela 85 procent larmen är självmordsrelaterade.

Fakta

Fler yngre drabbas i Finland

1554 personer begick självmord, suicid, i Sverige 2015.

731 personer begick självmord i Finland samma år.

Trenden är på sikt sjunkande i båda länderna.

Finland sticker ändå ut i nordiskt och västerländskt perspektiv. Dödligheten i suicid är en och en halv gånger så stor för under 65-åringar jämfört med EU-snittet.

Källor: Karolinska institutet, Statistikcentralen.

Ambulansen kallas PAM, psykiatrisk akut mobilitet. Den startade som ett projekt för två år sedan men är nu permanent. Resultatet har nämligen varit gott.

Enligt Fredrik Bengtsson, enhetschef vid den psykiatriska akutmottagningen och den som har tagit initiativ till ambulansen, är avstigmatisering av psykiatrisk sjukdom en viktig aspekt.

Tidigare blev självmordsbenägna personer, eller människor under stor psykisk stress, hämtade av polisbil. Nu är det en ambulans som dyker upp – precis som när någon drabbats av hjärtinfarkt.

– Man ska bli behandlad på samma sätt som vid somatisk sjukdom, säger Daniel Eljertsson.

Åker ut. Det viktigaste är att få kontakt med patienterna, säger Daniel Eljertsson. Det rådet ger han också till alla som blir vittne till ett självmordsförsök. Det är bättre att agera och man ska inte vara rädd för att störa, säger han. – Vill någon hoppa så gör den det oberoende. Bild: Gustav Mårtensson

Hög dödlighet

Idén till det som också kallas "självmordsambulansen" fick Fredrik Bengtsson i S:t Petersburg för snart tjugo år sedan. Där har speciella psykiatriska uttryckningsfordon funnits sedan 1970-talet.

Frånsett förebilden i Ryssland är PAM-enheten ändå unik i sitt slag. Nu har Göteborg tagit efter och intresset från utlandet har varit stort.

– Jag tyckte det var ett bra sätt att flytta fram positionerna för psykisk sjukdom. Dödligheten i akut psykisk sjukdom är hög, säger Bengtsson.

Ungefär fyra personer tar sina liv per dag i Sverige och årligen görs cirka 15 000 självmordsförsök. I Stockholmsområdet kommer dagligen i snitt två larm om akut självmordsrisk, till exempel att någon försöker hoppa från en bro.

Bengtsson jämför med att cirka 250 personer dör i trafiken i Sverige per år – och där är samhällets åtgärder för att minska antalet omfattande.

Den svenska regeringen har antagit en nollvision för självmord, men arbetet för att nå dit går långsamt. Ambulansen är en åtgärd med konkreta resultat.

Det mest akuta. Utvändigt ser den psykiatriska ambulansen ut som en vanlig ambulans. Invändigt saknas bår och utrusningen är minimal, det viktigaste ryms i en ryggsäck. Bild: Gustav Mårtensson

Fler stannar hemma

Daniel Ejlertsson, Inger Nyman och ambulanssjukvårdaren som bemannar bilen larmas via SOS Alarm, larmcentralen. Ofta är det en anhörig eller förbipasserande som har ringt 112.

Under ett pass, som löper från klockan 15 till 01 på natten, blir det i snitt fem utryckningar. I en tredjedel av dem åker den psykiatriska ambulansen ut ensam, i andra fall är polis och kanske vanlig ambulans också på plats.

Tidigare, när enbart polisen ryckte, togs största delen av personerna in till psykiatrisk akutmottagning. Men i och med att personalen i PAM-ambulansen har specialutbildning arbetar de annorlunda. En tredjedel av patienterna stannar nu kvar hemma efter bedömning.

– Det är bra för patienten som slipper åka in, sjukvården sparar resurser och det är en samhällsekonomisk vinst att polisen och vanlig ambulans kan ägna sig åt annat, säger Fredrik Bengtsson.

Avgörande är enligt honom att enheten har tillgång till alla patientjournaler, för på så sätt kan så rätt beslut som möjligt om åtgärder fattas. Och personalen ser till att fallen följs upp, till exempel så att någon från psykiatrin ringer upp senare under kvällen eller att man kommer överens om besök på mottagningen följande dag.

Kontakt

Det Daniel Eljertsson och hans kolleger möter i sitt arbete är "det mesta".

– Det finns mycket ensamhet i stora städer, mycket sociala problem. Det kan finnas i botten och få folk att må dåligt och ge upp. Vi ser också mycket missbruk.

Var tionde patient är under 18 år.

Det viktiga är enligt Eljertsson att etablera kontakt med dem som behöver hjälp – allt bygger på samtal och förtroende menar han.

Ärendena får ta tid, de stannar så länge det behövs.

– Vi kan inte bara stövla in. Vi måste vara lyhörda och höra vad patienten vill. Vi är intresserade och vi vill jobba med patienten.

Men nu är det dags. Ett larm kommer, ambulansen kör i väg längs Stockholms gator i hög fart. Det finns jobb att göra, människor att hjälpa.

Redo. De psykiatriska sjuksköterskorna Inger Nyman och Daniel Ejlertsson jobbar i ambulansen mellan klockan tre på eftermiddagen och ett på natten. Under ett pass blir det ungefär fem utryckningar. Bild: Gustav Mårtensson

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33