Luthersk eller katolsk musik?

Bild: Marco Borggreve

SAKRAL MUSIK

Bach: Lutherska mässor II

Bach Collegium Japan, dirigent Masaaki Suzuki.

(BIS)

Termen "mässa" kan stå för olika begrepp. Om vi bortser från betydelsen "utställning" – båtmässa, bilmässa – står termen för nattvardsgudstjänst enligt ett liturgiskt mönster. Mässa kan även betyda en tonsättning av den del av gudstjänsten som kallas mässordinariet, det vill säga de liturgiska avsnitten kyrie, gloria, credo, sanctus, Agnus Dei – text som läses/sjunges i varje nattvardsgudstjänst.

Under barocken blev både i den lutherska och den katolska gudstjänsten en kortare version vanlig, kortmässan, missa brevis, vilken innehåller endast de två första satserna, kyrie och gloria. Buxtehudes mässa är en missa brevis med en speltid på knappt tio minuter och den första mässan till svensk text, J. H. Romans Den svenska mässan likaså. Bach skrev fyra kortmässor, BWV 233–236, av vilka de två första finns på föreliggande inspelning.

Bachs kortmässor har alla samma form med omväxlande kör- och solosatser samt en duration på ca en halv timme. Som pragmatisk tonsättare har Bach i dessa mässor använt sig av tidigare kompositioner vars musik han anpassat till den latinska liturgiska texten, något som kallas paroditeknik (där ordet "parodi" inte används i sin vardagliga betydelse). Det mest kända exemplet på detta förfarande är givetvis Juloratoriet.

Även om man, åtminstone delvis, kan instämma i Bachbiografen Philipp Spittas kritik av paroditekniken i dessa mässor blir de i Bach Collegium Japans framförande förtjusande och medryckande musik där Bachs granna instrumentering fascinerar. I F-durmässan BWV 233 får musiken nästan heroisk glans av hornen och i A–durmässan BWV 234 figurerar två flöjter som glada änglar.

Sällan kommer man väl att tänka på att Bach även framförde musik av andra tonsättare. Till hans favoriter hörde den till Dresden inflyttade italienaren Marco Gioseppe Peranda (ca 1625–1675). Hans kortmässa i a-moll är ett saftigt konglomerat av nordtysk högbarock (Buxtehude) och italiensk renässanspolyfoni (da Palestrina) friskt tolkat av den rätt stora BCJ-kören.

Musikhistorikerna har av någon anledning börjat kalla dessa Johann Sebastian Bachs kortmässor lutherska medan man diskuterar varför Bach skrev en katolsk mässa och avser då h-mollmässan BWV 232. Musik kan emellertid aldrig vara konfessionell, endast text. Texten i dessa mässor är dock densamma som läses/sjunges varje söndag både i de katolska och lutherska gudstjänsterna – även i vår evangelisk-lutherska kyrka – och är varken katolsk eller luthersk. Den är ekumenisk.

Folke Forsman

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning