Lucky Luke kämpar mot solnedgången – hittar serietidningar läsare i dag?

Seriemecka. Juha Aarnisalo tog över stafettpinnen efter sin far och har nu över 30 år bakom sig i seriebranschen. I hans specialaffär finns över 20 000 titlar, från internationella klassiker till experimentella nykomlingar. Bild: Cata Portin

Digitaliseringen och finanskrisen har pressat serietidningshandeln mot marginalen, men efter flera svåra år verkar den djupaste vågdalen vara passerad. I Berghäll driver Juha Aarnisalo sin anrika serieaffär utan näthandel – och tänker fortsätta med det. Förläggaren Tommi Musturi blev däremot tvungen att kasta in handduken.

I den lilla specialaffären Kulku-Katin Poika firar föreståndaren Juha Aarnisalo ett särskilt jubileum. Det har gått precis 50 år sedan hans far Raimo Aarnisalo gav sig in i serietidningsbranschen. Fem år senare, 1972, grundade Raimo Aarnisalo en egen affär. Det här var under serietidningarnas guldålder: samlare flockades och i hyllorna fanns många bergsäkra säljframgångar, från Fantomen till Kalle Anka. På 1980-talet tog sonen Juha över stafettpinnen, och sedan 1988 har han drivit Kulku-Katin Poika på Västra Brahegatan.

– Det gick bra ända in på 2000-talet, men för knappa tio år sedan började nedgången. 2008 var det sista riktigt goda året. Sedan dess har samlarintresset minskat. Vi är i marginalen, men å andra sidan har läget stabiliserat sig den senaste tiden. Det finns fortfarande en stadig efterfrågan, men man måste hela tiden hålla sig ajour och köpa in serier med stor precision, berättar Juha Aarnisalo.

Grundorsaken till nedgången var enligt Aarnisalo att serier trycktes i alldeles för stora upplagor och hamnade på loppmarknader där de såldes för ingenting. Numera har upplagorna förnuftigare storlek och säljs ofta slut, säger han.

Tidlös humor?

Samtidigt som upplagorna minskar är utbudet av både inhemska och utländska serier större än någonsin tidigare. Aarnisalo, som säljer både nya och begagnade serier, har över 20 000 titlar i sin affär.

– Det finns en viss typ av äventyrshumor som trotsar tidens gång. Tex Willer och Kalle Anka har en stark ställning i Finland, även om man allt oftare ger ut favoriter i repris. Jag har också till exempel alla nummer av Asterix, Lucky Luke och Tintin i sortimentet. Bland de nyare serierna är grafiska romaner populära, alltså tjocka böcker i serieform. De behandlar ofta verkliga händelser, till exempel serien Framtidens arab som skildrar diktaturerna i Libyen och Syrien.

Medan serieromaner vinner terräng är superhjältarna på retur, åtminstone i tidningsform. Fantomen ges till exempel inte längre ut som tidning i Finland. De amerikanska utgivargiganterna DC Comics och Marvel har slutat med största delen av sina fysiska superhjältetidningar, bland annat Stålmannen och Batman. De har i stället sammanförts i webbtjänster som fungerar enligt samma logik som exempelvis Netflix.

Fantomen, en av de första superhjältarna i serievärlden, ges inte längre ut som tidning i Finland. Bild: Cata Portin

Klarar sig utan näthandel

Juha Aarnisalos affär har hittills överlevt förändringarna, trots att han inte hoppat på det digitala tåget. Kulku-Katin Poika har ingen näthandel och Aarnisalo är inte heller aktiv på de stora auktionssajterna.

– Jag lever på djungeltrumman, ett noggrant utvalt sortiment och långvariga kundförhållanden. Det tar flera år att bygga upp ett sådant förtroende med en kund att man kan sälja rariteter värda tusentals euro, säger Aarnisalo.

Strax därpå stövlar en sådan långvarig kund, Harri Sihvola från Kouvola, in i butiken. Han avhämtar ett tiotal lådor fulla med serietidningar och bär dem direkt till sin bil utan att ens titta in i dem.

– Harri är en samlare. Vi har känt varandra i decennier. Jag har klarat mig med den här sortens traditionella handel, och tänker fortsätta åtminstone femton år till, tills jag blir 70, om jag bara är klar i huvudet. Samtidigt tror jag att en yngre och mer energisk företagare lätt skulle kunna fördubbla omsättningen med aktiva kampanjer, säger Aarnisalo.

Knivig inhemsk marknad

Aarnisalo strävar också efter att ha så mycket inhemska serier i hyllorna som möjligt, men det är något av en balansakt. Nivån på berättelserna är ofta hög, menar Aarnisalo, men marknaden är så liten att det är svårt för nya finländska serier att nå en större publik.

– Det finns många skickliga unga tecknare och manusförfattare, men det är inte lätt att livnära sig på serier i Finland. Ett par stora kedjor dominerar bokmarknaden, och de tar sällan in annat än säkra försäljningshittar, säger Verna Kuutti på Seriecentret i Helsingfors.

Den trånga marknaden och bristen på skyltfönster för inhemska serier drabbade till exempel förläggaren Tommi Musturi hårt. 2006 grundade han serieförlaget Huuda Huuda tillsammans med belgaren Jelle Hugaerts. Vännerna ville satsa på kvalitetsserier, erbjuda finländska läsare någonting helt nytt och därigenom nå ut till nya publiksegment.

Men i fjol blev Musturi och Hugaerts tvungna att lägga ned förlaget: den ekonomiska ekvationen gick helt enkelt inte ihop. Musturi benar ut orsakerna till varför förlaget gick i graven.

– Den finländska bokmarknadens kris raderar ut mindre aktörer då de stora bokhandlarna inte längre tar in annat än säkra kort. Kedjorna ska göra vinst, inte kultur. Resultatpressen på de kommunala biblioteken har också ökat, säger Musturi.

Samtidigt genomgår Posten stora förändringar.

– Priserna på postförsändelser har höjts så mycket att det är omöjligt för ett litet förlag att sälja utomlands. Att skicka en bok till USA kostar mer än själva boken gör, säger Musturi.

För ett par år sedan blev situationen ohållbar.

– Vi jobbade i praktiken dubbla skift och betalade sällan oss själva någon lön. För att det skulle ha fungerat borde vi ha sålt åtminstone kring 500 exemplar av varje bok, men det blev ofta under 200. Bristen på naturliga skyltfönster bidrog till att vi inte nådde nya publiksegment. Sammanlagt hann vi ge ut 65 titlar av 40 serietecknare världen över.

Fler kvinnor

Samtidigt ger webben finländska serietecknare nya möjligheter. På grund av det snäva utrymmet i Finland väljer många att ge sig direkt ut på den internationella marknaden, uppger Verna Kuutti. Hon nämner bland annat Hanna-Pirita Lehkonen som publicerar sina serier på den stora koreanska plattformen Webtoons, och illustratören Minna Sundberg som lyckats genom gräsrotsfinansiering.

Men de här är undantagsfall, påpekar Juha Aarnisalo.

– Det skulle gärna få finnas fler sådana exempel. Men en positiv utveckling är att allt fler serietecknare i dag är kvinnor och att det finns fler kvinnliga huvudpersoner i serierna. Tidigare var de kvinnliga hjältarna en bristvara, och det märktes också bland kunderna. De senaste åren har andelen kvinnliga kunder i affären stigit till ungefär en tredjedel, säger han.

Aarnisalo tror att den fysiska serietidningen har en framtid, inte bara bland samlare och nostalgiker.

– Fortfarande kommer skolelever in och botaniserar i affären. Serierna kan vara inkörsportar till så mycket. Det är till exempel lättare att läsa en klassiker om man först läst den i serieform. I motsatt riktning fungerar det inte.

Antalet kvinnliga seriehjältar har ökat – och därmed också andelen kvinnliga kunder i Juha Aarnisalos affär. Bild: Cata Portin

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Med sikte på en hållbar framtid – ingenjörerna visar vägen

Mer läsning