Luciatraditionen väcker debatt i Sverige

Bild: Clifford Shirley

Flera förskolor i Sverige har beslutat att slopa luciatågen, och luciatävlingarna har blivit mindre populära. Men de som blir mest upprörda när traditioner förändras är inte barnen, utan de vuxna, säger luciaexperten Lena Kättström Höök.

Det är inte bara lucia som årligen väcker debatt och starka känslor, det är julen överlag. Årets övriga månader är vi rätt rationella, men i december verkar det råda undantagstillstånd, säger Lena Kättström Höök, etnolog och intendent med ansvar för traditioner och högtider vid Nordiska museet i Stockholm.

– Inga traditioner får ruckas. Att inslaget om tjuren Ferdinand ett år togs bort från Kalle Ankas jul ledde till ramaskri. Och Sveriges tv-julkalender väcker alltid upprörda känslor. Antingen är det för lite julstämning eller så är den för vänstervriden.

Men trots att många av högtiderna och traditionerna är barncentrerade, såsom julen, så är det inte barnen som reagerar när traditioner förändras – det är de vuxna.

– Många vuxna vill ha det precis som när de själva var barn, det är barndomsjulen som spökar för dem. Barnen själva tar det inte så allvarligt, säger Kättström Höök, som skrivit boken Lucia i nytt ljus.

Upprörda föräldrar

Lucia väcker starka känslor. I november blev det bråk på Kärrbackens förskola i Motala då förskolan meddelade att luciafirandet ställs in, vilket upprörde många föräldrar. Förskolan hänvisade till skollagen och förklarade att de inte vill exkludera någon. "Alla har inte möjlighet att köpa in lucia- och tomtedräkter och det känns inte rätt att föräldrar ska tvingas köpa dessa kläder", sade förskolechefen i Expressen.

Andra förskolor har motiverat uteblivna luciatåg med att de försökt se saken ur barnens perspektiv: barnen blir trötta och förstår inte meningen med att gå i tåg.

Inslaget av skönhetstävling i lucia har också debatterats hett. Många städer har därför slopat skönhetsaspekten i tävlingen. När årets Malmölucia skulle väljas fick juryn varken se bilder, höra röstprov eller se namnet på personen. Det enda de fick att gå på var de nominerades engagemang och välgärningar. Årets lucia leder en hjälporganisation för fattiga. Hon växte upp på ett barnhem i Polen och överlevde genom att snatta mat.

Vad tror du kommer att hända med luciatraditionen och attityderna till den framöver?

– Många påstår att lucia är på väg bort, men så är det knappast. Det som inte upplevs som så tidsenligt är tävlandet, och tävlandet i skönhet. Jag kan tänka mig att tävlingarna försvinner, säger Kättström Höök.

Omodern tradition?

Lucia skorrar lite illa med den feministiska kampen i dag – kampen för att flickor ska få vara annat än vackra, snälla och fogliga. Så här skrev prästen och teologie doktorn Annika Borg i en debattartikel redan 2008: "Lucia är ett uttryck för den rävsax som vi ständigt hamnar i och som ingen verkar förmå dra isär: "var söt och håll käften", eller snarare: "var söt och sjung".

Passar den här traditionen in i vår tid?

– Om barnen och tonåringarna själva skulle få välja så skulle lucia inte vara något problem. De är inte så fast i könsroller, pojkar kan tänka sig att vara lucia och flickor tomtar. Det är de vuxna som är otidsenliga, säger Kättström Höök. 

I fjol blev en pojke lucia på en skola i Täby utanför Stockholm. Rektorn fick då hotmejl och kritiska samtal från föräldrar, och polisen fick kopplas in.

Det lustiga är att hela luciatraditionen härstammar från pojkar som klädde ut sig till flickor. Den började i det västsvenska lussefirandets karnevalsliknande upptåg där kvinnor klädde ut sig till män och vice versa i slutet av 1800-talet. Den könsöverskridande utklädseln var vanlig i folktraditionen.

– Det högtidliga allvaret gjorde sitt inträde i luciatraditionen ganska sent, i mitten av 1900-talet. Innan dess var lucia inte någon som kom in och var tyst och allvarlig, säger Kättström Höök.

2004 upprördes tevetittarna över att luciatåget i Malung bar sockendräkter och sjöng folkvisor i stället för luciasånger.

2012 fick en 14-årig mörkhyad flicka som var lucia i SVT utstå en våg av rasism på hatsajter.

2016 hade Åhléns en mörkhyad pojke som lucia, vilket väckte starka hatreaktioner. Det ledde till en stor debatt om barn oavsett kön och hudfärg ska kunna bli lucior på sina skolor. Bland andra höjdhopparen Stefan Holm försvarade allas rätt att vara lucia.

Traditionen kom till Finland från Sverige och blev en viktig identitetssymbol för den svenskspråkiga minoriteten.

Den första lucian i Finland ska ha firats på Svenska fruntimmerskolan i Åbo i slutet av 1800-talet.

År 1913 förekom lucia på Vörå folkhögskola och 1919 på Högvalla husmodersskola.

Den första finländska utomhuskortegen anordnades på 1930-talet.

I slutet av 1940-talet tog Folkhälsan sig an det offentliga luciafirandet och inledde ett samarbete med HBL.

Källa: Lucia i nytt ljus av Lena Kättström Höök

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skräddarsytt drömhem uppfyllde alla önskemål och höll budgeten

Mer läsning