Löntagarnas forskningsinstitut vill höja inkomstskatten

Tuomas Kosonen, Ilpo Suoniemi, Ohto Kanninen och Terhi Ravaska på Löntagarnas forskningsinstitut anser att nästa regering borde höja inkomstskatten för att få fason på statens ekonomi och trygga sysselsättningen. Bild: SPT/Mikael Sjövall

Enligt en ny utredning vid Löntagarnas forskningsinstitut är det vettigare att höja inkomstskatten än att frysa indexjusteringen för sociala förmåner då glappet i statsbudgeten ska rättas till.

– Den sittande regeringen anser att en höjning av inkomstskatten skulle ha en mycket negativ inverkan på sysselsättningen. Våra kalkyler visar att det här antagandet inte stämmer, säger forskningschef Tuomas Kosonen på Löntagarnas forskningsinstitut.

Kosonens team anser att regeringens beslut att frysa indexjusteringen av folkpensionen har haft en förödande inverkan på den disponibla inkomsten för landets låginkomsttagare. Till exempel en pensionär med en månatlig pension på 1 240 euro förlorar 15,1 euro i månaden på att pensionen inte indexjusteras i takt med att prisnivån stiger. Beslutet inverkar även på nivåhöjningarna av flera andra sociala förmåner som är bundna till samma folkpensionsindex, uppger Löntagarnas forskningsinstitut.

– En del politiker påstår att nedskärningen av indexjusteringarna har förbättrat landets sysselsättningsgrad. Det är en felaktig slutsats. Det är den globala högkonjunkturen som har gynnat exportindustrin, vilket i sin tur har bidragit till en högre sysselsättningsgrad, säger Kosonen.

Löntagarnas forskningsinstitut anser att en höjning av inkomstskatten skulle utöka statens inkomster på ett sätt som tryggar sysselsättningen och inte utökar inkomstskillnaderna.

– I vårt scenario skulle en höjning av inkomstskatten med en procentenhet ge staten en tilläggsinkomst på 180 miljoner euro samtidigt som det sker ett inkomstbortfall på högst 20 miljoner euro i form av försämrad sysselsättning, säger Kosonen.

"Höjd inkomstskatt drabbar inte fattiga"

Enligt institutets utredning skulle låginkomsttagarna inte drabbas nämnvärt av att inkomstskatten höjs eftersom den statliga progressionen börjar vid en årsinkomst på 18 000 euro och skattetrycket ökar rejält först då de årliga inkomsterna överstiger 35 000 euro.

För en direktör med en månatlig bruttolön på 7 300 euro skulle en procents höjning av inkomstskatten ge ett månatligt avdrag på 19,6 euro på nettolönen medan ett affärsbiträde med en bruttolön på 2 100 euro skulle få ett avdrag på 0,9 euro per månad, skriver Löntagarnas forskningsinstitut i sin rapport.

– Viljan att betala högre skatter har förstärkts det senaste decenniet. Folk är beredda att betala mer skatt ifall det bidrar till att välfärdssamhället bevaras. Det visar enkäter som Skatteverket har gjort, säger institutets direktör Elina Pylkkinen.

Hon anser att många lever kvar i villfarelsen att Finland har ett högt skattetryck, vilket enligt henne inte motsvarar verkligheten i en nordisk kontext.

– Få politiker är beredda att höja inkomstskatten, vilket är ganska bakvänt eftersom det är ett effektivt sätt att utöka statens inkomster utan att underblåsa ojämlikheten. Politikerna vill hellre tala om mervärdesskatten eller andra acciser som drabbar plånboken indirekt, säger Tuomas Kosonen.

Och då forskningsinstitutet vänder på steken är den följdriktiga slutsatsen att sänkta inkomstskatter inte genererar ekonomisk tillväxt.

– Det är tvärtom så att länder med lägre inbördes inkomstskillnader tenderar att ha en högre ekonomisk tillväxt. Det finns inga kausala samband mellan låga skatter och ekonomisk tillväxt, säger institutets forskningskoordinator Ohto Kanninen.

Han får medhåll av sitt forskningsteam.

– OECD och EU upprepar ofta mantrat att staten ska sänka inkomstskatterna för att få sin ekonomi i balans. Det är en föråldrad rekommendation som inte bygger på aktuell och relevant forskning, säger institutets specialforskare Ilpo Suoniemi.

Löntagarnas forskningsinstitut

Grundades 1971.

Ett självständigt expertorgan specialiserat på samhällsekonomi.

Driver forskningsprojekt om arbetsmarknaden, den offentliga sektorn och landets ekonomiska politik.

Upprätthålls av en understödsförening som består av representanter från FFC, STTK och AKAVA.

Privata fonder och staten finansierar institutets verksamhet.

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning