Löntagarnas forskningsinstitut spår lägre tillväxt: Dags för staten att börja spendera pengar

Ilkka Kiema, prognoschef på Löntagarnas forskningsinstitut, säger att det är dags att stimulera ekonomin. Bild: SPT/Erik Sandström

Löntagarnas forskningsinstitut kritiserar sysselsättningsmålet på 75 procent och vill inte höja sysselsättningen till vilket pris som helst.

Tillväxten saktar ner till 1,4 procent i år, enligt den ekonomiska prognosen från Löntagarnas forskningsinstitut som presenterades på onsdagen. Förra året var tillväxten 2,3 procent av bnp. Den svagare tillväxten beror på att det går sämre för den globala ekonomin.

– Ekonomer brukar alltid säga att läget är osäkert när de gör prognoser. Men nu är ekonomin ovanligt osäker, säger prognoschef Ilkka Kiema.

iframe src="https://e.infogram.com/b5a89f9f-d8e3-41d4-b063-a2cb745594d7?src=embed" title="Offentliga finansernas överskott" width="550" height="725" scrolling="no" frameborder="0" style="border:none;" allowfullscreen="allowfullscreen">

I prognosen räknar man inte med oväntade ekonomiska chocker som till exempel en hård brexit, men osäkerheten dämpar tillväxten. Enligt Kiema är det läge att stimulera ekonomin.

– Politikerna verkar vilja spendera mer pengar enligt sina vallöften och det passar bra enligt konjunkturläget.

Kritik mot sysselsättningsmålet

Tidigare regeringar kritiseras för att ha förvärrat konjunkturerna genom att spara i dåliga tider och slösa i goda tider. Inför förra valet verkade politikerna snarast tävla om vem som lovade skära mest, enligt institutets forskare. Nu har sysselsättningsmålet på 75 procent blivit det nya mantrat.

– Både politiker och tjänstemän verkar tävla om vem som kan sätta ett så högt sysselsättningsmål som möjligt. Men nu behövs ett mer analytiskt grepp om siffran.

Sysselsättningen är så beroende av den globala ekonomin att det inte är särskilt relevant att tala om en absolut siffra, säger Kiema. Det behövs åtgärder för att höja sysselsättningen, men det ska inte göras med vilka medel som helst. Kiema talar hellre om vilken slags sysselsättning man vill stödja.

– Om högre sysselsättning innebär så lågavlönade jobb att personerna inte betalar skatt och dessutom behöver bidrag för att leva så hjälper det inte de offentliga finanserna.

Mellanår påverkar sysselsättningen

Enligt Hannu Karhunen, forskare vid institutet, borde man se på sysselsättningen för fast anställda. Den är på nordisk medelnivå, om än inte lika hög som i Sverige. Han lyfter också fram alla unga som tar mellanår eller inte genomför sina studier, vilket påverkar sysselsättningen.

– Sjuttio procent av studenterna tar ett mellanår innan de börjar studera och andelen har vuxit snabbt. Det beror till stor del på utbildningspolitiska misstag då utbudet på utbildningar har rasat, säger Karhunen.

Enligt prognosen fortsätter sysselsättningen öka tack vare den senaste tidens starka ekonomi, men ökningen mattas av efter att tillväxten minskar. Sysselsättningsgraden förväntas vara 72,7 procent 2020.

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning