Ingen enighet om lokala avtal – andra sysselsättningsåtgärder i stöpsleven

Oenigheten består om lokala avtal som sysselsättningsåtgärd, meddelar löntagarorganisationerna. Bild: Olivia Ranta/Lehtikuva

En av de sysselsättningsåtgärder som förberetts inför budgetförhandlingen har klappat ihop i arbetsgruppen, och klyftan mellan parterna verkar ha djupnat sedan förra regeringsperioden. Däremot fortsätter diskussionen om alternativ till pensionsslussen och om aktiv arbetssökning. Regeringens budgetförhandlingar inleds på måndag.

Större möjligheter till lokala avtal om arbetsvillkoren på företagsnivå har varit en av de åtgärder som föreslagits inför budgetförhandlingarna, där regeringen lovat besluta hur sysselsättningen höjs.

Frågan har varit mycket svår redan under den förra regeringsperioden, särskilt då det gäller de små företag som inte hör till arbetsgivarorganisationer.

Nu har tvisten veterligen blivit ännu svårare. På torsdagsmorgonen skickade alla löntagarsidans centralorganisationer – FFC, STTK och Akava – ut ett gemensamt pressmeddelande. De slog fast att man inte nått någon enighet i arbetsgruppen mellan arbetsmarknadsparterna.

"FFC, STTK och Akava godkänner inte att man kringgår kollektivavtalen och förtroendemannasystemet", skriver organisationerna, som motsätter sig att man går lagstiftningsvägen.

Skar sig ännu mer

Bakgrunden till att det skurit sig ännu mer än tidigare är att Finlands Näringsliv EK i augusti publicerade sitt tillväxtprogram, där en av punkterna var att lokala avtal ska främjas via lagstiftningen så att alla företag kan förhandla annorlunda än det står i kollektivavtalen.

Löntagarfacken anser å sin sida att EK med sitt utspel ifrågasätter även de kollektivavtal de själva varit med om att skriva på, och att det skett en avgörande vändning inom EK nu på höstkanten.

"Nu ifrågasätter EK hela avtalssystemet, förtroendet och huruvida arbetsgivarna förbundit sig till sina egna avtal", skriver löntagarfacken.

De hänvisar till regeringsprogrammet, där det står att man ska främja lokala avtal inom ramen för kollektivavtalssystemet.

Löntagarfacken hade varit beredda att fortsätta med det förslag som låg på bordet under regeringen Sipiläs tid, i samband med förhandlingarna om konkurrenskraftsavtalet.

Även då förhandlade man om hur de icke-organiserade små företagen skulle få möjligheter att förhandla lokalt. I nuläget gäller de allmänbindande kollektivavtalen hela de branscher de omfattar. Men enbart de företag som är organiserade, och där det finns en förtroendeman, kan utnyttja möjligheterna att förhandla lokalt om vissa avvikelser i arbetsvillkoren. För de övriga företagen gäller kollektivavtalet, men inte alla förhandlingsmöjligheter.

Kompromissförslaget under förra regeringsperioden handlade om att icke-organiserade företag också skulle få förhandla lokalt, förutsatt att det finns en förtroendeman att förhandla med. Finlands näringsliv EK skulle ännu för några år sedan ha godtagit detta, men Företagarna i Finland motsatte sig förslagets förtroendemannatvång, med motiveringen att det hade gått emot personalens frihet att antingen höra till facket eller låta bli.

Nu gör EK och företagarna gemensam sak, och anser att regeringen borde gå vidare med lagstiftning som inte bygger på just förtroendemän.

– Det är företagets personal som ska fundera på vilket förhandlingssätt som passar bäst. Vi kan inte utgå från att fackmedlemmarna har en bättre ställning än andra, säger företagarnas vd Mikael Pentikäinen i ett gemensamt uttalande med EK.

"Arbetet fortsätter säkert"

Arbetsminister Tuula Haatainens (SDP) statssekreterare Ville Kopra, som ledde arbetsgruppen i fråga, uppger på Twitter att regeringen i nuläget inte kommenterar läget.

– Regeringen behandlar läget och fortsatta steg under budgetförhandlingarna. Arbetet fortsätter säkert. Före budgetförhandlingen finns det inte mer att kommentera, skriver Kopra.

Budgetförhandlingen är i början av nästa vecka.

Inom regeringen har det funnits olika betoningar på lokala avtal. Bland annat Centern, också den nyvalda partiledaren Annika Saarikko, har drivit att alla företag borde få förhandla lokalt, oberoende av om de är medlemmar i arbetsgivarorganisationer eller inte.

Sysselsättningsåtgärderna behandlas i ett flertal arbetsgrupper, varav vissa har slagits ihop. Diskussionen om lönesubventioner går bland annat vidare i en sammanslagen grupp.

Krav på aktiv arbetssökning, alternativ till pensionsslussen

En central fråga väntas bli ett eventuellt slopande av den så kallade pensionsslussen, det vill säga den förlängning av dagpenningen man kan få som arbetslös nära pension.

Finansministeriet föreslår slopa slussen, men både löntagarfacken och regeringspartierna har fört fram att det behövs olika sätt att stödja äldre arbetstagare i stället, till exempel stödtjänster och rätt till lönesubvention. Armbrytningen handlar nu om vilka slags kompenserande åtgärder man ska gå vidare på för att slopa pensionsslussen.

Arbetsministeriet har dessutom berett ett förslag på aktiv arbetssökning.

Även den förra regeringen föreslog krav på aktiv arbetssökning som en uppföljning till aktiveringsmodellen – då kallades det "aktiveringsmodell 2". Den modell som nu beretts är veterligen "mjukare" och kopplad till individuella sysselsättningsplaner och tjänster.

En modell som också diskuterats, och som Haatainen talat för, är en finländsk motsvarighet till det svenska Samhall, ett statligt företag som sysselsätter människor som har särskilt svårt att hitta jobb på marknaden.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Många vill välja ekologiskt – också hos frisören

Mer läsning