Löneskillnader ökar mellan könen

Bild: Mostphotos

Kvinnors löner är nu i snitt 83,3 procent av männens medan de i fjol var 83,4 procent. Om den svaga ekonomiska tillväxten fortsätter fins det risk för att skillnaderna ytterligare ökar.

Det säger Anja Lahermaa som är ansvarig jurist för jämställdhetsfrågor vid tjänstemannacentralen STTK i ett pressmeddelande. Gårdagen, den 31 oktober var kvinnornas lönedag eller dagen då kvinnornas årslön i princip är betald. Från den här dagen arbetar kvinnorna "utan lön" till årets slut.

Ifall låglönebranscherna växer påverkas löneskillnaderna eftersom låglönebranscherna är kvinnodominerade. Det behövs också en attitydförändring där männen tar en större roll när det gäller vårdledigheter, framhåller Lahermaa.

Forskaren Paula Koskinen-Sandberg tycker att den procentuella förändringen som STTK hänvisar till är så liten att det likaväl kan vara fråga om en statistisk nyck.

– Men det är förstås fullt möjligt att löneskillnaderna ökar i det rådande ekonomiska läget. Det finns ingen garanti för att situationen bevaras stabil eller förbättras, säger Koskinen-Sandberg.

– Situationen har varit likadan i drygt trettio år med några procentenheters variation. Det beror på att vår arbetsmarknad är ganska stabil där män och kvinnor arbetar i egna sektorer. Vi har få branscher med lika många kvinnor och män.

Avtalspolitiken är också starkt koordinerad där strukturerna bevaras oförändrade från år till år liksom lönerna. Om det inte sker en stor politisk förändring bevaras lönerna på samma nivå.

Men många experter är överens om att kvinnornas lönesituation är problematisk. Man undervärderar kvinnors arbete och betalar för små löner till majoriteten av dem.

– Jag tycker att det skulle vara ytterst viktigt att högt och ärligt erkänna skillnaderna och vidta åtgärder i riktningen mot bättre löner för kvinnorna inom en vettig tidsperiod, men det är fortfarande en stor utmaning, säger Koskinen-Sandberg.

Börja i hemmet

Catarina Fagerholm, vice ordförande i nätverket Diamanten rf som är ett forum för ledande kvinnor, anser att frågan om kvinnors lika lön börjar i hemmet.

– Kvinnor ska inte kräva jämlikhet på arbetsplatsen om de inte klarar av att sköta jämlikheten i hemmet. Vi har en stor obalans i att kvinnor blir borta från arbetslivet tre år upp till fem år plus att kvinnorna ofta är de som hämtar barn och för barn till dagvården. Kvinnor är också hemma med sjuka barn oftare än män, säger Fagerholm.

Det leder till att männen får ett löneförsprång i arbetslivet.

Fagerholm anser också att män kanske är mera skickliga på att förhandla och föra fram sina starka sidor. De är också i allmänhet mera benägna att ta risker och också förlora på sina risker.

– Kvinnor är försiktigare och vågar inte ta risker för bolagets del. Då blir de inte belönade lika snabbt som män som tar risker.

Fagerholm ser två dimensioner, den ena är lika lön för samma arbete och den andra är att kvinnodominerade och mansdominerade branscher har olika lönenivåer.

– En orsak till att kvinnor har sämre lön är att Finland har varit väldigt starkt exportdrivet och politiker har stött Finlands industri ifråga om export som till exempel pappersindustrin, stålindustrin och tekniska industrin. Den branschen har haft tillväxt och fått statsstöd vilket har gjort att lönerna där har blivit högre.

De är ganska mansdominerade branscher med höga löner, därför har männen haft högre lön. Kvinnodominerade branscher är hemskt mycket hemmamarknadsorienterade såsom sjukvård, barnvård, handel och lärare och de har inte varit lika konkurrensutsatta eller haft en tillväxt som gjort att lönenivån har gått uppåt på samma sätt.

Den andra dimensionen, är enligt Fagerholm att det inte finns någon riktigt pålitlig undersökning om lika lön för samma arbete, att kvinnor i den situationen skulle vara väldigt förfördelade.

– På privata sektorn har jag ingen som helst erfarenhet av att kvinnor skulle få sämre lön för samma arbete, säger Fagerholm.

Hon tycker att vi inte ska glömma att också de kvinnodominerade branscherna som sjukvård och statliga och kommunala tjänster ofta har ganska goda semester- och pensionsförmåner vilket man också ska sätta med i helheten när man talar om kompensation. I privatsektorn är det inte ovanligt att man har fem veckor semester. I statliga arbeten är det inte ovanligt att man har åtta eller tio veckor.

– Det ska man jämföra när man jämför total kompensation, hur mycket arbetstid går det in för att få ut månadslönen. Om detden i statliga och kommunala sektorn behövs fem veckor mindre arbete kan man inte jämföra månadslön med månadslön. Det beaktas inte alls i lönejämförelsen.

Stora problem

En lösning som visat sig fungera är enligt Sture Fjäder, ordförande för centralorganisationen för högutbildade i Finland, Akava, att använda analytiska lönesystem som bygger på tjänsternas svårighetsgrad. De är könsneutrala.

– Då når man en lönenivå oberoende av om man är man eller kvinna. Den utgår till en viss del från individuella egenskaper och beror på hur man klarar sig och hur man utvecklas. Statliga sektorn gick in för det på 1990-talet och där har löneskillnaderna utraderats och kvinnor klarar sig väldigt bra där, säger Fjäder.

Han tycker det är synd att kvinnolönerna inte utvecklas och det bästa vore att åtgärda det genom kollektivavtal.

– Det finns branscher med jämlikhet men också branscher med stora ojämlikheter med specialistlöner med många tusen euros skillnader som man inte kan förklara på något sätt. Nog finns det stora problem.

Plast- och luktfria målfärger av förnyelsebara naturoljor

För fempersonersfamiljen i Malax var valet av Uulas färger enkelt. Inhemska, naturenliga, luktfria, utsläppsfria samt utmärkt service och personal är det som ligger överst. Att färgerna är enkla att stryka på och färgvärlden varm, vacker och harmonisk bidrar till helheten. 4.12.2018 - 09.08