Löneförhandlarna sneglar mot regeringen

Bild: Markku Ulander

Arbetsmarknadsförhandlingarna har inletts, och pågår till början av nästa år. Trots att det inte handlar om något helhetsavtal är regeringens skattelinje en viktig faktor.

Pappersförbundet och Skogsindustrin samlades vid förhandlingsbordet i början av augusti, och någon vecka senare möttes Teknologiindustrin och Industrifacket.

Sist ut, i slutet av året, är den offentliga sektorn, och de förhandlingarna väntas bli besvärligast. De offentligt anställda har hittills kommit med de tuffaste lönekraven, bland annat för att de i motsats till den privata sektorn betalade reda pengar för konkurrenskraftsavtalet i och med att deras semesterpremier minskas med 30 procent under tre år.

I samband med förhandlingarna om konkurrenskraftsavtalet försökte arbetsmarknadsparterna på regeringens initiativ åstadkomma en lönemodell där exportbranscherna – industrin – lade ramen för löneförhöjningarna. Tanken förföll då Skogsindustrin gick sin egen väg, motiveringen var att man vill lösa vissa branschspecifika frågor.

Men eftersom både teknologiindustrin och pappersindustrin kommer först i avtalskalendern bildar deras avtal ändå en utgångsnivå för övriga branscher.

Efter flera uppgörelser med låga eller obefintliga löneförhöjningar har facken över hela arbetsmarknadsfältet sagt att någon nollinje inte längre är aktuell. Facken pekar bland annat på den ekonomiska tillväxten som äntligen har tagit fart. Arbetsgivarna varnar å sin sida för att spoliera konkurrenskraftsutvecklingen genom lönelyft som igen driver upp kostnaderna.

Så gick det för cirka tio år sedan när avtalen senast gjordes på förbundsnivå, och när man ser tillbaka på den långa recessionen lägger man ofta en stor del av skulden på just den kostnadsökningen. Men finanskraschen och dess följder och Nokiaklustrets sammanbrott spelar nog också in.

På fackligt håll talar man om löneförhöjningar på mellan en och två procent. Tjänstemannacentralen STTK:s chefsekonom Ralf Sund säger att lönerna måste höjas med mer än en procent för att löntagarnas köpkraft inte ska försämras.

Trots att det inte längre handlar om trepartsförhandlingar där regeringen är med är skattepolitiken en viktig del av förhandlingsupplägget.

I själva verket går både regeringen och arbetsmarknadsparterna in på varandras territorium. Finansminister Petteri Orpo, Saml, har rekommenderat löneförhöjningar som är så nära noll som möjligt, FFC säger att löneförhöjningarna kan ligga mellan 1,3 och 2,1 procent, beroende på hur stora skattelättnaderna blir.

Effekterna av konkurrenskraftsavtalet hör till det som parterna väger in när förhandlingarna kommer fram till lönerna.

Här finns det olika utgångspunkter. Finlands Bank räknar med att Finlands konkurrenskraft fortfarande släpar 5–10 procent efter de viktigaste konkurrentländerna.

Men under årets första kvartal sjönk arbetskraftskostnaderna per arbetstimme i Finland med 2,7 procent, medan motsvarande kostnader i Tyskland ökade med 2,5 procent och i Sverige med 1,9 procent. I förhållande till de här länderna minskade kostnadsnivån i Finland med omkring fem procentenheter.

Det ger inte hela bilden av konkurrenskraften, men siffrorna finns säkert med när facken motiverar varför det nu är dags att höja lönerna. De påpekar säkert också att företagsledarnas inkomstutveckling inte har begränsats av någon nollinje.

---

Rättelse: Texten har korrigerats 31.8. 2017. Ursprungligen stod det att konkurrenskraftsavtalet minskar de offentligtanställdas semesterersättningar med 30 procent, detta har korrigerats till att semesterpremierna minskas.

John-Erik Jansén Ledarskribent

Annons: Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning