"Lön i tid en lottovinst i Grekland"

KULTURSKILLNADER. Något som Mari Hilonen uppskattar i Grekland är att människor beter sig artigt och respektfullt mot varandra. Att inte nia äldre personer är här ett tecken på dålig uppfostran.Bild: Privat

VEM: Mari Hilonen från Kouvola. VAR: Bor utanför Aten i Grekland.

Turismen till Grekland har återhämtat sig sedan den ekonomiska krisens början 2009, men allt fler All inclusive-resor gör att turisterna inte lämnar några pengar efter sig i landet. Lokala kaféer och restauranger som är beroende av sommarens intäkter lider, säger Mari Hilonen, turistguide i Grekland i närmare tjugo år.

– Hur ofta går Matti Meikäläinen ut till ett lokalt kafé då han tänker att han redan betalat hotellet för sin mat? Jag förstår att All inclusive är lätt och praktiskt, men samtidigt tänker jag på mina vänner som är beroende av sommarens inkomster på sina kaféer och restauranger för att klara året, säger Hilonen.

Själv har hon jobbat inom turistbranschen ända sedan hon kom till Grekland för över tjugo år sedan. Också hon förlorade sitt jobb när krisen drabbade landet, trots att hon jobbat för företaget i tolv år.

Och krisen sätter fortfarande spår i vardagen, särskilt för de långtidsarbetslösa blir situationen allt svårare.

– Det syns att läget nu börjar vara ganska svårt för många. Om man fortfarande har jobb så är det svårt att få lönen utbetald i tid, eller att få hela lönen utbetald på samma gång. I dag är det en lottovinst i Grekland att ha en arbetsgivare som betalar rätt lönesumma på rätt dag. Vi har många familjebekanta som har flera månaders obetald lön innestående, säger hon.

Hon är kritisk till hur Greklands kris målades upp i europeiska medier, också i Finland. När hon hör finländska turister i Grekland konstatera att "jaha, det här är uppbyggt med våra pengar" skorrar det illa i hennes öron.

– Delvis är det kanske så, men det handlar också om världspolitik. Finland valde att gå med i EU och det innebär utöver trygghet också att ta ansvar för varandra. När jag hör sådana kommentarer ur femtonåringars mun så förstår jag vilken hets det varit kring lånet i finländska medier.

Finskt pass öppnar dörrar

Finländarnas rykte i Grekland har däremot alltid varit gott, och Hilonens finländska pass har öppnat många dörrar.

Hon har bott i landet i över tjugo år, i dag i Aten tillsammans med sin grekiska man och deras två döttrar. Sedan tre år tillbaka jobbar hon heltid som socialkurator vid Finlands Sjömanskyrka som bedriver socialt arbete för utlandsfinländare.

Finlandsbilden har förändrats under de många åren utomlands. Hon är besviken på social- och hälsovården som alltid lyfts upp som ett av Finlands trumfkort.

– När mina föräldrar fortfarande levde och vi oftare var i Finland märkte vi att det inte alls var så lätt att ordna med vård. I Grekland råder det brist på tillbehör inom sjukvården efter krisen, men jag har alltid fått den vård jag behövt.

Grekland är känt för korruption inom den offentliga sektorn, bland annat inom hälsovården, är det här något som du märker i vardagen?

– Alla läkare tar inte emot mutor men många gör det, det är tyvärr sant. Grekerna har en uppfattning om att man får bättre service om man betalar lite mera, vilket gäller alla branscher. Men varken jag eller min man har någonsin gett mutor när vi behövt vård. På vårdcentralen brukar en vaktmästare ibland spatsera omkring i väntan på mutor för att flytta patienten framåt i kön. Själva har vi alltid suttit snällt och väntat på vår tur.

"Ska ni inte flytta hem?"

När krisen drabbade Grekland 2009 frågade många bekanta i Finland om familjen inte ska flytta tillbaka "hem". Men för Hilonen skulle det kännas svårt att flytta tillbaka.

– Jag skulle själv ha svårt att hitta jobb, och trots att barnen varit i Finland under somrarna är det en helt annan sak att bo där och komma in i samhället och systemet igen, säger hon.

Den finländska skolan är däremot något som både hon själv och grekerna är väldigt positivt inställda till. I Grekland är skoldagarna längre, men resultaten inte nödvändigtvis bättre. Det är normalt att grekiska barn redan i lågstadiet först går i vanlig skola 5-6 timmar och sedan läser språk eller matematik i kvällsskola.

– Barnen här läser och läser, men ändå är betygen inte lika bra som i Finland, där barnen sysslar med hobbyer i stället. Kvällsinlärning har bevisats vara ineffektiv, inte klarar man av att ta till sig information om man studerat hela dagen, säger Hilonen.

Hennes egna två flickor går i grekisk skola under veckorna och läser finska på helgerna. De klarar skolgången på egen hand, men i många familjer sitter föräldrarna och läser läxor med barnen i flera timmar.

– Det här känns väldigt främmande och jag förvånas fortfarande över det här efter många år i landet. Men det är väldigt annorlunda här; när flickornas skola inte fick någon engelskalärare så hade man helt enkelt inte undervisning i engelska under det läsåret.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00