Lobbningen lyckades, men inget är avgjort

Bild: Lehtikuva/Roni Rekomaa

Bioenergi är en hörnsten i Finlands klimatpolitik. Finland ska minska användningen av fossila bränslen genom att utnyttja förnybar energi i stor skala.

Här har skogen en nyckelroll. Finland, och det lika skogsrika Sverige, bedriver ett hållbart skogsbruk där den årliga tillväxten är större än avverkningen. Så länge tillväxten är större än uttaget fungerar skogen som en kolsänka som minskar utsläppet av koldioxid.

Men EU-parlamentets miljöutskott bestämde i juli att virkesuttaget ska baseras på avverkningen under en viss tidsperiod. Om uttaget är större är skogen inte längre en kolsänka, och då måste avverkningarna kompenseras genom utsläppsrätter eller större minskningar på något annat område.

Finlands problem är att skogsindustrin gick på lågvarv och avverkningen var liten under den valda tidsperioden. Miljöutskottets linje hotade att förvandla de finländska skogarna från kolsänkor till utsläppskällor, vilket hade gjort skogen olönsam som bioråvara.

Efter intensiv finländsk lobbning godkände EU-parlamentet ett ändringsförslag där Nils Torvalds (SFP/Alde) var en drivande kraft. Beslutet gör det möjligt för Finland att avverka som planerat, vilket stärker bioenergins ställning och stöder de tilltänkta investeringarna.

Processen kan också ses i ett annat perspektiv. Kritiken från miljöorganisationer, en del forskare, och parlamentariker som motsätter sig förändringen handlar bland annat om att EU nu urvattnar sin egen klimatpolitik.

Den kritiske socialdemokratiske brittiske EU-parlamentarikern Paul Brennan undrade i parlamentsdebatten vad som är viktigare, enskilda länders skogsstrategier eller EU:s gemensamma klimatansträngningar.

Brennans beskrivning är inte helt felaktig. Som så ofta i miljö- och klimatpolitiken gäller det att hitta en väg som tar hänsyn både till miljön och till ekonomin.

Finlands satsning på bioenergi syftar till att minska växthusgaserna. Samtidigt breddas den industriella basen, vilket stärker samhällsekonomin. Nils Torvalds talar om en kompromiss som tryggar både klimatmålen och Finlands ekonomiska intressen.

Torvalds visade berömvärd återhållsamhet genom att fira med en flaska Jaffa och inte korka någonting ädlare.

Skogsdirektivet ska nu behandlas i flera steg där de nationella regeringarna, Europeiska rådet, kommissionen och parlamentet är involverade. Under den processen kan mycket förändras.

Lobbningen för Finlands linje var kraftig, men starka krafter kommer också att lobba för att återgå till den ursprungliga linjen.

Finlands skogsbaserade bioenergisatsning där stora investeringar är en viktig del står ännu inte helt stadig.

Det kinesiska företaget Kaidi som planerar ett bioraffineri i Kemi för 900 miljoner euro avvaktar med de slutliga besluten. De kinesiska investerarna vill ha klarhet i om EU:s inställning till skogen som råvara skapar en tillräckligt stabil miljö för de stora investeringarna.

Kaidi väntar antagligen på EU-direktivet Red 2 som gäller den förnybara energin under 2020-talet.

Om direktivet skärper klassificeringen av hållbara skogsbaserade råvaror måste kalkylerna bakom miljardinvesteringarna göras på nytt.

Men det finns också ett annat hot. Ännu för några år sedan var biobränslen en tyngdpunkt när det gällde att minska utsläppen från trafiken.

Men nu satsar både de politiska institutionerna och biltillverkarna på elbilar.

Marknaden för biobränslen kan bli betydligt mindre än man en gång trodde, och då påverkas hela den ekonomiska basen för Finlands miljöstrategi.

John-Erik Jansén Ledarskribent

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33