Livet slutade vid Donau

Judarnas öde är omöjligt att undgå både för den som besöker Budapest och den som läser om Ungerns huvudstad. Och också Martin Beck har gästspelat här.

Serie

Litterära vandringar

HBL:s reportageserie med litterära vandringar fortsätter i dag till Budapest. Tidigare har vi vandrat i Paris, Stockholm, Helsingfors, London, New York, Istanbul, S:t Petersburg, Nykarleby, Göteborg, Malmö, Köpenhamn, Oslo, Tallinn, Åbo, Gotland, Uppsala, Edinburgh, Rom, Amsterdam och Barcelona.

Sextio par skor står övergivna på kajen i Budapest. Mansskor, kvinnoskor och barnskor ingår i samlingen och är en gripande påminnelse om den brutala behandlingen av Budapests judar under den nazistiska ockupationen.

Bland judar som inte skickats till Auschwitz samlade pilkorsarna (fascisterna) och nazisterna regelbundet ihop en skara som tvingades ner till kajen där de arkebuserades och dumpades i Donau.

Judarnas historia är ständigt närvarande i dagens Budapest och i litteraturen. Vi begrundar konstverket med skorna av järn, skapat av Gyula Pauer, och promenerar vidare mot de kvarter som efter det nazistiska intåget i Budapest sommaren 1944 småningom förvandlades till ghettot.

I dag pulserar området av liv. Här bor 80 000 människor och det finns gott om trendiga kaféer, klubbar, restauranger, designshoppar och marknader med en salig blandning av hantverk och krafs. Köerna utanför stora synagogan, renoverad efter det nazistiska barbariet så sent som 1996, ringlar sig långa under turistsäsong men nu är vi bara en handfull som vill in.

En stad i grått

Allt var brunt och grått, skriver Elisabeth Åsbrink när hon refererar den tröstlösa syn som mötte de judar som hade lyckats överleva ockupationen och som den 18 januari 1945 kravlade sig fram i dagsljuset och återsåg sin stad, nu i ruiner.

Det fanns bråte överallt, döda människor och hästar låg på gatorna och de hungrigaste skar upp hästliken för att få något att äta. Husen saknade fasader, tomma rum gapade som kulisser ut mot omvärlden.

En av dem som överlevde skräcken och terrorn i ghettot var Elisabeth Åsbrinks pappa György, tre gånger räddad ur nazisternas dödsmaskin av sin rådiga och modiga mamma Lilly.

Historien om György, som kom att landa i Sverige, är ett av de öden som Åsbrink skriver om i sin hyllade bok 1947.

Någon annan hade levt i lägenheten före dem. Deportation hade ägt rum före deportation, i en serie människostölder. Nu skulle Lilly och pojken bo där. I skafferiet fann de glasburkar med hemgjord sylt. (Elisabeth Åsbrink, 1947)

Nu, mer än sjuttio år senare, stiger vi in på synagogans innergård. På massgraven för drygt tvåtusen avrättade namnlösa judar finns i dag en gräsmatta och planteringar. Allt är tyst men på avstånd hörs det spröda klirrandet från ett konstverk på innergården utanför judiska museet intill synagogan.

Bakom Frihetsbron tronar Hotell Gellert, känt för sina bad, sin vågbassäng och sin bar. Här har litteraturens och verklighetens hjältar förlustat sig. Bild: Cata Portin

Nutida vardag i ghettot. Borta är skräcken och terrorn, i stället vimlar det av roliga klubbar och matställen i Budapests forna ghetto. Bild: Cata Portin

Synagogan. På innergården hedras minnet av hundratusentals oskyldigt döda. Bild: Cata Portin

Längtan till Pest. På andra sidan Kedjebron finns Budapests myllrande "vardagssida". Bild: Cata Portin

Skräck i ghettot

De ungerska judarna drabbades skoningslöst av Förintelsen. 437 402 judar föstes ihop och skickades till Auschwitz under sex veckor sommaren 1944. En handfull återvände, bland dem författaren och Nobelpristagaren Imre Kértesz som i flera uppmärksammade romaner skrivit om dödslägren.

Budapest. Väggarna längs tunnelbanans rulltrappa är fullklottrade med plakat i pilkorsarnas gröna färg. (Imre Kertész, Från Budapest till Berlin)

De judar som inte skickades till Auschwitz samlades ihop, först i så kallade judehus i Budapest, sedan i ghettot. Under de sex sista veckorna av den nazistiska ockupationen trängdes 70 000 judar på en yta inte större än 0,3 kvadratkilometer. I 4513 lägenheter försökte man uthärda, 14 personer per rum. 10 000 judar dog av svält och andra umbäranden.

Om inte den svenske diplomaten Raoul Wallenberg hade engagerat sig hade ännu fler dött. Under sina sex månader i Budapest hann Wallenberg rädda 8 000 judar. Wallenberg var outtröttlig men han levde farligt. Den 17 januari 1945 sågs Wallenberg för sista gången i livet. Han tros ha mördats av sovjetiska trupper även om det inte är klarlagt.

Men minnet av den svenske hjälten lever. Det klirrande ljudet vid synagogan kommer från en tårpil med löv av stål, placerad invid Raoul Wallenbergs minnesträdgård. På pilens löv har namnen på avrättade judar graverats in.

Längtan till Pest

Susan Faludi trånar efter Pest. Men hon är instängd i sin dominanta pappas villa på Budas gröna kullar och får nöja sig med att drömma om den stadsdel hon förknippar med kreativitet och liv. För henne är Buda förorten och Pest metropolen. Och pappan, ja han eller snarare hon, vill tillsammans med dottern fördjupa sig i familjens storhetstid innan nazismen.

Som barn tillhörde István Friedman en förmögen judisk familj. När rikedomarna var konfiskerade bytte han namn till Steve Faludi, flyttade till USA, bildade familj och gjorde karriär som fotograf och skicklig bildbehandlare.

Vid dryga 70 lät herr Faludi könskorrigera sig och förvandlades till Stefánie Faludi. Dessutom flyttade han tillbaka till Budapest och återknöt kontakten med sin dotter Susan.

Om faderns levnadsöde och uppfinningsrikedom i att överleva nazismen även han har Faludi, journalist, författare och debattör, skrivit en synnerligen fascinerande biografi, Mörkrummet.

Efter hård övertalning lyckas Susan Faludi äntligen övertala sin far att åka till Pest. Där inspekterar de två de förr så eleganta bostadshus som familjen Friedman ägde men som nazisterna förvandlade till judehus. Judehusen fungerade som tillfälliga förvar av judar i väntan på deportation till dödslägren.

Ett av husen finns på Váci utca 28. För några decennier sedan var alla hus här skamfilade med slitna fasader och fönsterluckor på trekvart. I dag är de restaurerade. Váci utca är en välbesökt gågata och ett shoppingstråk. Restaurangerna ligger tätt, liksom också affärer specialiserade på ungerskt hantverk.

Capa och Andrássy

Fotografi som konstform blev av oklar anledning de ungerska judarnas särintresse och en genre där fler än Steve Faludi blev berömda. En av de framgångsrika var Robert Capa, född i Budapest som Endre Friedmann. Capa är världens mest kända krigsfotograf och avled vid fronten i Indokina när han steg på en landmina i maj 1954.

Ingrid Bergman och Robert Capa hade en relation som tog slut när Capa inte ville binda sig.

I Budapest hedras minnet av den store Capa med ett museum – Robert Capa Contemporary Photography Center ligger på en sidogata till avenyn Andrássy út.

Robert Capa. En av världens legendariska fotografer hette ursprungligen Endre Friedmann och kom från Budapest. Bild: Cata Portin

Paradgatan Andrássy finns med på Unescos världsarvslista och har skapats med Champs Elysée som förebild. Här ligger den vackra operan liksom de ståtliga och eleganta patricierhusen som gett Budapest dess smeknamn Östeuropas Paris.

Längs Andrássy finns ett av Budapests legendariska kaféer Múvész Kavehaz (Konstnärskaféet), grundat 1898 och ett kafé där tiden tycks ha stannat.

En oas i metropolen

En journalist har spårlöst försvunnit i Budapest. Arne Mattson heter han och han arbetar för en svensk kvällstidning. Fallet är känsligt och Martin Beck kopplas in. Den planerade semestern i Stockholms skärgård förvandlas till ett spaningsuppdrag i ett dallrande hett Budapest.

Maj Sjöwalls och Per Wahlöös Mannen som gick upp i rök utspelar sig i det Sovjetstyrda Budapest. Spioner finns överallt och inte ens en svensk polis går säker. Martin Beck försöker samarbeta med den lokale kriminalkommissarien men mötena måste hållas så att de inte är avlyssnade.

Alltså stämmer de två poliserna träff i en av poolerna på det stora badet på Margitön.

Utanför serveringen såg han en trappa som ledde ner under gatan. Földalatti stod det på en skylt och han antog att det betydde toalett. (Sjöwall-Wahlöö, Mannen som gick upp i rök)

Margitön tronar mitt i Donau och är Budapests gröna lunga – en oas för joggare, motionärer, barnfamiljer och de som bara vill flanera.

Simning är stort i Ungern och siminrättningen – Alfréd Hajós-badet – är döpt efter Ungerns förste OS-guldmedaljör. Alfred Hajós var idrottare och arkitekt och har själv ritat anläggningen som bär hans namn.

Vid bassängerna inomhus råder febril aktivitet på hög volym men i den stora utomhusbassängen härskar ett majestätiskt lugn.

Utomhussimning är tydligen inte populärt bland Budapestborna en kulen decembermorgon så vi som badar har gott om plats. Alla damer utom vi bär badmössa men herrarna crawlar barhuvade.

Stadens brus sjunker undan och ersätts av ro i kropp och själ.

Ungern är berömt för sina bad. De äldsta anlades av romarna och i dag finns nästan 120 tempererade bad i Budapest. De mest berömda är Szénechybadet och Hotell Gellerts badanläggning med Europas största vågmaskin – en apparat som får badarna att kikna av skratt medan de guppar på vågkammarna.

Kröningsdags

Eljen Erzsebet! Leve Elisabet! Jubelropen skallar över Budas höjder och hundraen kanonskott avfyras från slottet redan klockan 4 på morgonen. De trånga gatorna och gränderna i gamla stan i Buda är fullproppade av rojalister, alla i spänd förväntan.

Det är den 8 juni 1867, dagen då det österrikiska kejsarparet Frans Josef och Elisabet (mera känd som Sissi) ska krönas till kung och drottning av Ungern och ingen vill missa den historiska ceremonin.

I och med kröningen är den österrikisk-ungerska dubbelmonarkin ett faktum. En av dem som deltagit i det politiska spelet bakom kulisserna är drottning Elisabet, avgudad av ungrarna.

Minnet av den älskade drottning Elisabet, alias Sissi, lever kvar. Bild: Cata Portin

Budapests gröna lunga. Också hundarna skuttar av glädje på Margitön. Bild: Cata Portin

Hjältinna i baddräkt. Statyn av simmerskan finns utanför Alfred Hajos-badet där Martin Beck har ett hemligt möte. Bild: Cata Portin

Inredningen i New York Café för tankarna till tiden för den österrikisk-ungerska dubbelmonarkin. Bild: Cata Portin

Filmerna om den eleganta, smala och gymnastiserande Elisabet (tolkad av Romy Schneider) är legendariska. I boken Kejsarinnan hävdar Nicole Avril att Sissi var en av dem som såg till att general Gyula Andrássy avancerade till utrikesminister.

I dag är Slottskullen med slottet, Mattiaskyrkan och flera museer en av Budapests turistfällor. Bäst tar man sig dit med bergsbanan Sikló och belönas då med en hänförande utsikt över hela staden, Donau och broarna som förbinder Buda med Pest.

Nedanför slottet tronar Parlamentet med sina förgyllda kupoler. Över en halv miljon ädelstenar och fyrtio kilo guld gick åt till utsmyckningen av byggnaden.

Nu rullar de fram på Pests trånga gator. Trafiken går sakta i snön. Gardet skriker för att bana väg för den officiella kortegen.(Nicole Avril, Kejsarinnan)

Kejsarinnan Sissi mördades 1898 men minnet av henne lever kvar i Budapest i form av bland annat Elisabetbron (Erzsébet hid) och gatan Erzsébet krt.

På Erzsébet krt ligger det legendariska New York Café – en överdådig lokal med ornamenteringar och stuckaturer. När det pampiga kaféet öppnade 1894 sägs författaren och dramatikern Ferenc Molnar ha tagit nyckeln och slängt den i Donau så att kaféet aldrig skulle kunna stänga.

I dag är lokalen nyrenoverad och byggnaden omgjord till ett hotell med amerikanska ägare. Men kaféets dragningskraft består.

Kafékulturen är alltjämt ömt vårdad i Budapest. På kaféerna möttes förr författarna, förläggarna, journalisterna, konstnärerna och politikerna. I dag är kaféerna mellan Frihetsbron och Elisabetbron trendigast men gott kaffe finns överallt. Hosszukave säger man på ungerska när man vill ha ett bryggmalet kaffe av hög kvalitet.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33