Litteraturen får gärna spegla språklig mångfald

Hanna Ylöstalo och Kaneli Johansson talar om flerspråkighet i litteraturpodden Samtal med vänner. Bild: Niklas Tallqvist

Vardagen är i hög grad flerspråkig för de flesta av oss. Som vi ser det får litteraturen gärna spegla språklig mångfald och som läsare inspireras vi av att navigera i texten på jakt efter känslor, glidningar och betydelser.

Flerspråkighet i litteratur kan förekomma på många olika nivåer. Det kan röra sig om olika språk eller dialekter, men också om ett ämne inom texten eller något som påverkar författarens skrivande.

I Svenskfinland har frågan om flerspråkighet i litteraturen alltid varit framträdande, eftersom den skrivs omringad av det finska majoritetsspråket. En återkommande nöt att knäcka är hur vardagens dialoger, där det i verkligheten ofta talas finska, ska se ut i en svenskspråkig bok. Ska författaren anta att läsaren är tvåspråkig, eller ska någon form av översättning förekomma?

Ett särskilt orosmoment i den finlandssvenska bokbranschen verkar också vara rädslan att inte bli förstådd av svenska läsare i Sverige. Ur ett litterärt och konstnärligt perspektiv kan det te sig som ett onödigt behov att behaga och stryka läsaren medhårs. Faktum är att samhället är mångspråkigt överallt, och sett till ställning och finansiering åtnjuter den svenska litteraturen i Finland redan nu ett stort privilegium. Exempelvis finns det författareföreningar för svenska och finska författare, där annanspråkiga författare inte beviljas medlemskap.

Temat flerspråkighet i litteratur aktualiseras när vi i det sjunde avsnittet av litteraturpodcasten Samtal med vänner pratar om novellsamlingen Mamma november av Peter Sandström och romanen Mamma av Adrian Perera.

Hos Peter Sandström handlar den språkliga spänningen om relationen mellan "högspråket" och nykarlebydialekten. Här signalerar dialogens inslag av dialekt en gemenskap och ömhet; det är en social kod att växla mellan dialekt och standardspråk. Berättaren översätter en del av dialekten, men mycket lämnas åt läsaren att räkna ut själv. Inslagen av dialekt kan fungera inkluderande för den som identifierar sig med den, medan de kan ha en exkluderande effekt för andra.

Flerspråkigheten i Pereras Mamma har i sin tur stort fokus på översättning och framför allt språkförbistringar. Mamma Constance pratar engelska, svenska och singalesiska, medan pappa Reidar pratar östnyländsk dialekt, svenska och finska. Den unga sonen Tony hamnar i blåsväder mellan dem och förväntas översätta också det som är svårtolkat. Genom fotnoter återger han sin version. Det finns ett appendix med "exakta" översättningar i slutet av boken.

Kritikern Björn Kohlström skriver på bloggen bernur att han inte känner ett behov att översätta de singalesiska och finska inslagen, han ser inte det som ett problem att en del av texten förblir ett frågetecken. I en bok där mycket av den centrala tematiken bygger på sprickor och förvirring i kommunikationen kan det finnas en berättarteknisk funktion i att stundvis hålla läsaren utanför dialogerna, som ett prov på hur karaktärerna i romanen upplever sin omvärld.

Vardagen är i hög grad flerspråkig för de flesta av oss. Som vi ser det får litteraturen gärna spegla språklig mångfald och som läsare inspireras vi av att navigera i texten på jakt efter känslor, glidningar och betydelser.

Fotnot: Podcasten Samtal med vänner kan höras på HBL.fi, liksom på Soundclout, Itunes och Acast.

Kaneli Johansson , Hanna Ylöstalo

Kim Herold: ”Motorsängen hjälper mot snarkningarna”

Musikern Kim Herold, även känd från tv-programmet Selviytyjät, har märkt att en bra säng gör det lättare att återhämta sig och att den till och med förebygger idrottsskador. 5.11.2019 - 14.22

Mer läsning