Litauen rustar för ny gränskris – tusentals migranter har tagit sig in i landet via Belarus

Litauisk militär kontrollerar bilar på en väg nära gränsen till Belarus i byn Jaskonys. Bild: Mindaugas Kulbis/AP-TT

Det var otänkbart att en migrantkris skulle drabba Litauen. Sedan tog sig nästan 3 000 personer in i landet på en månad via Belarus. Nu rustar Röda Korset i Litauen för framtida kriser.

– Om du hade frågat mig för ett år sedan om en migrantkris skulle kunna inträffa i Litauen hade jag svarat att det är omöjligt, säger Kristina Meide, generalsekreterare för Röda Korset i Litauen.

Hon tar emot i hjälporganisationens lokaler, en trappa upp i ett slitet tegelhus i centrala Vilnius. I korridoren står kartonger med förnödenheter staplade längs väggarna.

– För några månader sedan var det kartonger överallt. Man fick ta sig fram så här, säger hon och trycker sig längs ena väggen för att visa.

Dubbel kris

När det i juli plötsligt började komma 200 migranter om dagen in i Litauen från gränsen mot Belarus, förstod Röda Korset att en kris stod för dörren. På en månad tog sig 3 000 personer in i Litauen vars infrastruktur, enligt Röda Korset, klarar av att ta emot 500 flyktingar – om året.

Landet, som också är hårt drabbat av pandemin, var dessutom mitt uppe i vaccinationsprocessen och få volontärer var tillgängliga.

Litauen är med sina 2,7 miljoner invånare det folkrikaste landet i Baltikum (Estland har drygt 1,3 miljoner invånare och Lettland omkring 1,9 miljoner).

Landet har gräns mot Lettland i norr, Belarus i öst och Polen och Kaliningrad i syd.

Parlamentet har godkänt att den nära 68 mil långa gränsen mot Belarus ska förstärkas med ett stängsel efter det att migranter från framför allt Mellanöstern flugit till Belarus och sedan försökt ta sig in i Litauen och Polen för att söka asyl eller ett bättre liv i EU, allt till synes ordnat med den belarusiska regimens goda minne och hjälp.

Arbetet med att förstärka gränsen påbörjades i juli. Litauen kommer att få nära 37 miljoner euro från EU-kommissionen för att bistå migranterna med boende och mat med mera.

Men hjälp, pengar och gåvor strömmade till. Inom kort arbetade 400 nya medlemmar med att bygga tält och förse migranterna med det absolut nödvändigaste. När hösten närmade sig och varmare kläder behövdes hände det titt som tätt att små lappar med ett "lycka till" eller andra stöttande ord låg gömda i fickorna på de donerade plaggen.

I krisens början bodde de i 35 provisoriska läger. I tält eller gamla sovjetiska skolor i skogarna i gränsområdet, utan värme och med dåliga faciliteter.

– Krisen inträffade mitt i sommaren och det var en bra tid och säsong. Men om det hade hänt i december hade vi haft mycket större utmaningar, säger Meide.

Sedan dess har migranterna omplacerats till några få större flyktingförläggningar där det finns varm mat, sängar och tillgång till läkarhjälp.

– Situationen är mycket bättre, säger Meide.

"Fallit offer"

Nu sjunker temperaturen mot nollan och vid gränsen till grannlandet Polen sitter tusentals personer fast mellan länderna. Bilder på barn som försöker hålla sig varma genom att elda upp plastflaskor cirkulerar på nätet och ett tiotal personer har dött, de flesta troligtvis av nedkylning. En av dem var en 14-årig pojke, enligt Röda Korset.

– De har fallit offer för andra människors planer. Det finns kvinnor och barn där. Jag känner ett stort medlidande med dem, säger Meide.

Kristina Meide, generalsekreterare för Röda Korset i Litauen, på sitt kontor i Vilnius. Bild: Mykolas Juodele/TT

I Litauen byggs nu ett stängsel längs den hårt bevakade gränsen. Sedan augusti avvisas migranterna och undantagstillstånd råder i gränszonen sedan en dryg vecka. Röda Korset, som har mycket verksamhet i flyktingboendena, har erbjudit sin hjälp vid gränsen, men har fått kalla handen. I stället bistår man gränspolisen med hjälppaket som de i sin tur kan ge till migranter som avvisas.

Fungerar det systemet bra?

– Det kan jag inte svara på. Jag kan inte kontrollera det.

Fler volontärer

Situationen i Litauen i somras blev något av en ögonöppnare. Om något gott kommit ut av det hela så är det just det, enligt Kristina Meide. Förståelsen har ökat för att oförutsedda kriser, av vilken sort de än må vara, kan inträffa.

– Nu diskuterar vi vad vi kan förbereda och borde förbereda. Vi försöker förstå vad som kan hända, hur vi borde göra och vilken personal vi behöver.

Så ni är bättre förberedda nu än innan krisen?

– Ja, absolut. Och det gäller inte bara utrustning eller humanitära hjälppaket utan också i antal fysiska händer och volontärer, säger hon.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skall man beakta FN:s hållbarhetsmål när man väljer utbildning?

Mer läsning