Lindström lovar: Alla ska få vård på eget språk efter reformen

Bild: Roni Rekomaa

Det ligger inte i någons intresse att ifrågasätta de språkliga minoriteternas behov. Det sade justitie- och arbetsminister Jari Lindström (Sannf) i ett tal vid utfrågningsmötet för beredningen av regeringens berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen 2017 i Ständerhuset i Helsingfors på tisdagen.

– Om vi inte kan motivera betydelsen av våra egna språkliga minoriteters språk, är det svårt att motivera det finska språkets betydelse i den allt mer internationella världen, sade Jari Lindström (bilden) enligt ett pressmeddelande från Justitieministeriet.

I språkberättelsen 2017 ligger tyngdpunkten på att tillgodose de språkliga rättigheterna i social- och hälsovårdstjänsterna.

Enligt ministern kan språkberättelsens slutsatser utnyttjas i reformarbetet av social- och hälsovården.

– Också efter reformen ska var och en få vård på sitt eget språk, finska eller svenska, i tvåspråkiga landskap i Finland. De språkliga rättigheterna kommer inte att försvagas.

Förutom utfrågningsmötet och en remissbehandling kommer man i samband med beredningen att genomföra undersökningen Kielibarometri-Språkbarometer 2016. Syftet med barometern är att utreda enskilda människors erfarenheter av hur de språkliga rättigheterna förverkligas.

Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning