Ligastyrelsen avslutade säsongen med märkligt självmål

Så här såg det ut då HIFK och JYP möttes i Ishallen i vad som visade sig vara den sista omgången av ishockeyligan den 12 mars. Följande dag ställdes säsongen in. Bild: Mikko Stig / LEHTIKUVA

Det verkar som om ishockeyligan spelar något slags eget slutspel. Men det handlar inte om matcher på isen utan om korkade beslut i kabinetten. Man får bara hoppas att den senaste idén var finalen som satte punkt för en tung vår för ligan.

Minns ni hur den inhemska ligan inför julen slog näven i bordet och sade att man skärper straffen för tacklingar mot huvudet.

Om inte, här är en liten sammanfattning:

Ligans styrelse möttes den 16 december efter att tacklingarna mot huvudet än en gång skapat stora rubriker och flera spelare fått lämna rinken med hjärnskador efter vårdslösa, farliga och onödiga huvudtacklingar.

Den för publiken mest synliga förändringen var att ligan beslöt att skärpa straffen med omedelbar verkan. En tackling mot huvudet gav från och med 16.12.2019 per automatik minst fem matchers avstängning.

Tanken var klar: Strängare straff skulle ha en avskräckande effekt på spelarna. Man hoppades att hotet om avstängning skulle få spelarna att tänka sig för innan man tacklade en motståndare i huvudet.

Dessutom berättade man i pressmeddelandet om hur man tillsätter en arbetsgrupp som ska jobba för att skapa en säkrare och tryggare miljö för spelarna.

Vad hände? Spelare började få längre avstängningar för tacklingar mot huvudet. Antiklimax nåddes den 12 mars då Lukkos Roni Sevänen stängdes av i nio matcher för att ha tacklat Kärpäts Sami Anttila i huvudet två dagar tidigare. Det var säsongens längsta avstängning och ligan visade att man menade allvar.

Signalen var klar: Vi godkänner inte tacklingar mot huvudet och vi stänger av spelare som delar ut farliga tacklingar.

Sedan slog det nya coronaviruset till, den nästsista ligaomgången spelades utan publik (samma dag som Sevänen stängdes av) och följande dag ställdes resten av säsongen in.

För en vecka sedan publicerade ligan ett överraskande pressmeddelande på sina sidor.

Rubriken löd: Ligastyrelsen gör avstängningarna rimligare.

Vad man egentligen gjorde var att man förkortade de avstängningar som hade sträckt sig över den sista grundserieomgången och slutspelet.

Ligastyrelsen bestämde sig för att räkna med matcher som skulle ha spelats. Spelarna har alltså avtjänat sitt straff för sina farliga huvudtacklingar i matcher som aldrig spelats.

Logiken är oerhört svår att förstå. Man kunde nästan tala om att ligastyrelsen tacklade sig själv i huvudet.

Ett straff, i det här fallet en avstängning, ska ju drabba både individen och kollektivet.

En avstängning ska fungera avskräckande. Som avstängd spelare tvingas du följa med ditt lags matcher från läktarplats och genom ditt agerande i rinken försämrar du lagets chanser att nå framgång.

Straffet har flera dimensioner: Förutom att avstängningen är en tydlig markering mot att skada en motståndare är avstängningen en press utifrån (hotet om straff) som dessutom leder till en press inifrån laget (försätt oss inte i en situation där våra chanser försämras på grund av dina dåliga individuella val i rinken).

Ligans färska beslut betyder att spelarnas agerande inte får de följder som en avstängning ska ge.

Ta Sevänen som exempel. Lukkospelaren hade hunnit sitta av en match av sin avstängning och hade åtta matcher kvar av straffet. Då nästa säsong kör i gång har han bara tre matcher kvar som han måste stå över.

Varför? För att ligan räknar med den sista matchen i grundserien och de fyra slutspelsmatcher som Lukko hade spelat – om säsongen inte ställts in.

Förutom Sevänen berörs fyra andra spelare av det huvudlösa beslutet. Sevänens lagkamrat David Nemecek är fri att spela då säsongen kör i gång trots att han aldrig avtjänade de två sista matcherna av sin avstängning.

Samma gäller KalPas Miikka Pitkänen, Jukurits Ville Hyvärinen och HPK:s Henri Kanninen. De har enligt ligan avtjänat sina straff utan att deras lag spelat en enda match. Alla utom Hyvärinen var avstängda för tacklingar mot huvudet.

I tider då hockeyvänner suktar efter matcher mer än någonsin, då en hel nation behöver positiva nyheter och då hälsan är i fokus mer än vanligt behövs ledare som inger hopp och som tar kloka och modiga beslut.

Ligan avslutade säsongen 2019–20 den 13.3 – långt tidigare än planerat.

Tyvärr satte ligaledningen inte punkt för sina idiotiska beslut vid samma tidpunkt. Nu får man hoppas att beslutet att förkorta avstängningarna var ligastyrelsens säsongavslutning.

Det kommer att vara oerhört svårt att ta ligans ledning på fullt allvar då de inför nästa säsong i vanlig ordning meddelar att man prioriterar sina spelares hälsa högre än någonsin, att man har tacklingar mot huvudet som en av tyngdpunkterna i det disciplinära arbetet och att hjärnskador är något man ser ytterst allvarligt på.

Filip Saxén Sportchef

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning