Liberalerna i Sverige sliter sig själva i stycken

Bild: Wilfred Hildonen

Liberalerna kallas ibland för det svenska partisystemets väntsal, ibland för samma systems vändkors. De har ett oslagbart rekord i att inte lyckas i att få väljare att rösta på dem i ett andra val. Nu verkar det som om de håller på att manövrera ut sig helt från rikspolitiken.

I snart 90 år har Liberalerna, före detta Folkpartiet, funnits på partikartan. För 60 år sedan och före det som ett stort parti. Under Alliansens dagar som ett av fyra partier som styrde Sverige. I dag är det ett parti som inte riktigt kan besluta sig om de vill vara en del av det borgerliga blocket eller omvänt om det konservativa blocket vill ha med Liberalerna.

Liberalerna är tudelade på många plan. I rikspolitiken är de i marginalen efter att de drog sig ur den så kallade januariöverenskommelsen med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet eftersom partirådet ville gå in för en borgerlig regering.

Lokalt är de fortfarande stora. I Stockholm styr de tillsammans med Moderaterna, Miljöpartiet och Kristdemokraterna, riktigt starka är de i Landskrona där de fick över en tredjedel av rösterna. På lokalnivå kommer partiet knappast att försvinna någonstans. Det är på riksplanet som partiet kan vara på väg att göra sorti.

Liberalerna leds av Nyamko Sabuni, hon efterträdde Jan Björklund 2019 och är den enda av partiledarna som inte är född i Sverige. Det har knappast någon större betydelse var hon är född men hon har en stor nackdel och det är att hon inte sitter i riksdagen och har därför svårare än de andra partiledarna att få fram sitt budskap. Det är Liberalernas andra stora problem: ett otydligt budskap.

När liberalerna grundades var målet att vara ett alternativ till Socialdemokraterna och partidevisen var "fri ekonomi med socialt ansvar". En av hjärtefrågorna har varit den svenska skolan. Budskapet har grumlats under de senaste åren och sikten inom partiet blev nästan noll när partiets styrande organ fattade beslut om att ett samarbete eller åtminstone samverkan med Sverigedemokraterna kan accepteras så länge det blir en borgerlig regering. En fråga som delar partiet. För det är definitivt inte alla inom Liberalerna som ser Sabunis vision om samarbete lika kristallklart som hon själv.

Under veckoslutet när partiet håller landsstämma i Linköping finns det en hel drös av motioner – röda linjer – för att inte allt ska kunna styras av SD. Det gäller frågor som bistånd och asylpolitik. Moderatledaren Ulf Kristersson kommer att hålla ett hököga på landsstämman och om det blir för många bockar i kanten är hans intresse att ha med Liberalerna inte speciellt stort.

Nyamko Sabuni håller fast vid att Liberalerna kommer att kunna föra en liberal politik även om de samarbetar med SD. I en intervju inför partistämman sa hon att det kommer att bli en liberal-borgerlig regering efter valet i september. Men när det borgerliga blocket lämnade in sitt gemensamma budgetförslag, ett historiskt förslag, var det bara tre partier som stod bakom det. Liberalerna fick inte vara med utan kommer att rösta på sitt eget budgetförslag. Andra alternativet är att de inte ville vara med eftersom en budgetuppgörelse med SD skulle ha lett till att den falang som inte är bekväm att göra politik med Sverigedemokraterna skulle ha gått i taket.

Omdefinieringen av Liberalernas politik har lett till att en del av de gamla politiska rävarna redan från Folkpartiets tid har kastat sig in i leken. Så där som politiska rävar har en tendens att göra. Det gör inte det hela lättare för Sabuni. Dessutom kräver tunga namn på lokalnivå, som Stockholm, att det inte ska finnas några uppgörelser med SD före valet.

Tanken var att stödet för en borgerlig regering skulle vända det onda kretslopp som Liberalerna är i. De har redan länge legat under den fyra procents spärr som man måste över för att finnas kvar i riksdagen. Målet var att det slopade januariavtalet skulle ge partiet ett lyft. Det har inte gått så och 10 000 kronors frågan är om det finns något som får trenden att vända.

Om det inte gör det så leder det politiska manövrerandet till att Liberalerna inte ens har en väntsal för väljare på väg till andra partier och partiet permanent står utanför de båda blocken.

Richard Nordgren Nordenkorrespondent

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Diamanter är det ultimata vintageköpet

Mer läsning